Email Facebook Twitter LinkedIn
×ECR Party
The Conservative
ECR Party
TheConservative.onlineTwitterFacebookInstagramYouTubeEmailECR Party’s multilingual hub for Centre-Right ideas and commentary
SwedishSwedishEnglishBulgarianCroatianCzechItalianMacedonianPolishRomanianSpanish
The Conservative
Nyheter & Kommentarer   |    TV   |    Print   |    Kolumnister

Politiskt taktikspel

Stefan Löfven åter statsminister i Sverige

Socialdemokraternas ordförande Stefan Löfven (S&D) valdes åter till statsminister i Sverige.

Två veckor efter att han avsattes som statsminister av riksdagen har Stefan Löfven (S&D) åter utsetts till statsminister i Sverige. De politiska turerna blir allt mer galna eftersom center-vänsterpartierna inte kan hålla sams....

Sverigedemokraterna (ECR) begärde omröstning om misstroende mot statsministern och detta misstroende bifölls av riksdagen 21 juni då Sverigedemokraterna (ECR), Vänsterpartiet (GUE/NGL), Moderaterna (EPP) och Kristdemokraterna (EPP) röstade för att fälla statsminister Stefan Löfven (S&D) med röstsiffrorna 181 röster mot Löfven och 109 för Löfven plus 56 nedlagda.

Idag, tre veckor senare, röstade riksdagen så att Stefan Löfven åter utsågs till statsminister. Han fick stöd av 116 ja, medan 173 röstade nej till honom. 60 avstod. Eftersom Sverige har negativ parlamentarism i statsministerval betyder det att den talmannen föreslår blir vald om inte en majoritet röstar emot. Det krävs alltså 175 nej-röster för att avvisa talmannens förslag.

Turbulenta veckor

Veckorna efter att Löfven avsattes har varit turbulent på ett sätt som inte skådats i svensk politik sedan 1920-talet, det vill säga demokratins första årtionde då åtta statsministrar avlöste varandra på tio år.

Skälet är att center-högerpartierna Centerpartiet (Renew) och Liberalerna (Renew) efter riksdagsvalet 2018 röstade fram en socialdemokratisk regering och därmed bröt alliansen med Moderaterna (EPP) och Kristdemokraterna (EPP). De byttetill vänstersamarbete eftersom de vägrade samarbeta med Sverigedemokraterna (ECR). 

Hade de fyra borgerliga center-högerpartierna, som tillsammans fick 40,3 procent av rösterna, plus Sverigedemokraterna, som fick 17,5 procent av rösterna, bildat regering hade man haft en stor majoritet i riksdagen. Dessa fem partier fick alltså nästan 58 procent av rösterna i valet. 

Men mittenpartierna ansåg samarbete med Sverigedemokraterna omöjligt, och valde istället att stödja en regering med S&D och Miljöpartiet (G/EFA). Men de gjorde det först sedan regeringen accepterat en 73 punkter lång kravlista med liberala förslag, som sänkt skatt för höginkomsttagarna.

Vänsterpartiet fick nog

Problemet var bara att den hör uppgörelsen med center-vänsterpartierna S&D, G/EFA och Renew inte räckte. Det krävdes också att Vänsterpartiet (GUE/NGL) röstade med regeringssidan. Men mittenpartierna krävde att vänsterpartiet inte skulle få något som helst inflytande. 

Jag trodde att denna "januariöverenskommelse" från 2019 inte skulle hålla mer än till samma höst, då statsbudgeten skulle läggas. Men Vänsterpartiet lät sig vara en dörrmatta för regeringen. De röstade för vänsterregeringens förslag om liberaliseringar åren 2019 och 2020. Men 2021 valde man en ny partiledare i Nooshi Dadgostar, som krävde inflytande. När hon inte fick det förklarade hon att hennes parti inte längre hade förtroende för Löfven-regeringen.

Då lade Sverigedemokraterna in begäran om misstroendeförklaring. Och så föll Stefan Löfven, vilket chockade etablissemangen.

Småpartierna har höjt priset

Inför omröstningen om misstroende försökte Löfven rädda sin regering genom att föreslå en eftergivt till Vänsterpartiet. Men det satta Centerpartiets ledare Annie Lööf stopp för. Hon tänkte inte kompromissa med Vänsterpartiet, som hon stämplade som "ytterkantsparti" tillsammans med Sverigedemokraterna. Uppenbarligen trodde inte Lööf att Dadgostar skulle göra allvar av misstroendet. Men Dadgostar menade allvar. Löfven föll.

Det paradoxala är att Dadgostar lärt av Lööf - småpartier som sitter på de sista avgörande mandaten i parlamentet kan kräva nästan vad som helst av det stora Socialdemokratiska partiet och få det, eftersom Socialdemokratins viktigaste mål är själva regeringsmakten. Sakpolitiken spelar mindre roll.

Lööf föll alltså på eget grepp. Hennes ambition att hålla Vänterpartiet och Sverigedemokraterna borta från inflytande resulterade i att dessa båda partier fick "hennes" regering fälld.

Löfven svagare än någonsin

Men hur kunde Stefan Löfven komma tillbaka? Jo, Vänsterpartiet riktade inte längre misstroende mot vänsterregeringen. Dadgostar räknar med att få inflytande över statsbudgeten som ska läggas i parlamentet i september. Visserligen fortsätter Annie Lööf att kräva att regeringen inte förhandlar med Vänsterpartiet. Men hur ska Lööf kunna bevisa att förhandlingar pågått om de sker i smyg, bortanför kameror?

Men det visar samtidigt hur svag Löfven är som statsminister. Han måste smyga in i mörka gränder och viskandes förhandla med Vänsterpartiet i smyg, så att inte Centerpartiet ser det. Löfven behöver nämligen båda partiernas stöd för att få regeringens budget antagen av riksdagen.

När partierna idag avgav sina röstförklaringar, konstaterade Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson att man nu visat hur "historiskt bräcklig" den här regeringen är. 

Center-högerpartierna och Sverigedemokraterna hoppas naturligtvis att alla dessa turer ska få väljarna att ge dem majoriteten i nästa val. I opinionsmätningarna har de tre partierna Moderaterna (EPP), Kristdemokraterna (EPP) och Sverigedemokraterna (ECR) nästan 50 procent. Ett något ökat stöd i valet, så kan väljarna slippa turbulensen som vänsterpartierna spelat ut i all sin osköna dager.

Relaterat

Debattklimat

Omtumlande tider saknar starkt politiska ledarskap

Dick Erixon 18.08.2021.

Politiskt taktikspel

Regeringskris i Sverige

Dick Erixon 18.06.2021.

Debattklimat

Omtumlande tider saknar starkt politiska ledarskap

Dick Erixon 18.08.2021.

Politiskt taktikspel

Regeringskris i Sverige

Dick Erixon 18.06.2021.