Email Facebook Twitter LinkedIn
×ECR Party
The Conservative
ECR Party
TheConservative.onlineTwitterFacebookInstagramYouTubeEmailECR Party’s multilingual hub for Centre-Right ideas and commentary
SwedishSwedishEnglishBulgarianCroatianCzechItalianPolishRomanianSpanish
The Conservative
Nyheter & Kommentarer   |    TV   |    Print   |    Kolumnister

Politisk polarisering

Våra etablissemang förstår USA lika lite som kung George III

Kung George III. Målning av Allan Ramsay, 1762. Foto: Wikipedia.

När svenska och europeiska medieröster beskriver det som hänt i Washington DC låter man precis som kung George III av Storbritannien 1775, då han ville slå ner krav på folkstyre. Men kungen kördes iväg som tyrann....

Det första som jag lyssnar efter när någon svensk eller europé pratar om USA är om de alls förstår att USA inte är Sverige, inte är Europa. Tyvärr faller de flesta bort medelbart.

Svenska opinionsbildare är sällan öppet patriotiska, men i tanken anser många sig företräda en humanitär stormakt som vet bäst och är facit för allt mänskligt liv på jorden. Paradoxalt nog gäller denna galna narcissism särskilt globalismens banérförare.

Något av det mest patetiska som finns är att höra dem tala om USA och bedöma vad som händer där utefter vad som är politiskt korrekt i Sverige.

Lika lite som människor från andra delar av världen kan komma till Sverige och tala om hur vi ska ordna med våra demokratiska institutioner, kan svenskar hävda sina traditioner i andra länder.

Att vara nationalist är däremot att respektera att alla länder har sin historia, sina traditioner och sedvänjor. Vi har ingen rätt att köra över dem, och de har ingen rätt att köra över oss.

Men de som kallar sig globalister har väldigt lätt att förakta de sociala institutioner som byggts upp under århundraden i länder de aldrig levt och verkat i. Globalister blir alltid imperialister, precis som Lenin, Stalin och Hitler. Man föraktar allt det som inte är enligt den egna världsbilden.

USA bildades genom krig mot tyranni

Hela spektaklet i Capitolium häromdagen måste ses i ljuset av den amerikanska historien och konstitutionen. De ursprungliga 13 delstaterna var kolonier i det brittiska imperiet. Amerikanerna tvingades betala allt högre skatter, men nekades rösträtt till parlamentet i London som fattade alla viktiga beslut.

Därför: Boston Teaparty och frihetskriget. Man kastade ut det brittiska tyranniet och bildade sin egen nation. Därför präglas hela amerikanska konstitutionen av medborgarnas rätt att avsätta tyranner. Det andra tillägget om medborgarnas rätt att bära vapen syftar just på medborgarnas rätt att avsätta makten med våld om den blir tyrannisk.

Det är bara med denna bakgrund man kan förstå varför folk sprungit in i kongressbyggnaden med krigsmålningar i amerikanska flaggans färger. De knyter an till nationens historia.

I Sverige har vi visserligen såväl Engelbrekt, Dacke som Gustav Eriksson Vasa. De gjorde alla uppror mot kungamakten, men det var länge sedan. Och den ende som lyckades, gjorde sig själv till envåldshärskare.

Kungamaktens överhöghet finns kvar i svenskens ryggrad

Istället för folkligt uppror mot en tyrann är det snarare respekt för kungamakten som satt sin prägel på svenskt politiskt liv. Detta eftersom kungamakten genom århundraden garanterade sin ställning genom starka band med bondebefolkningen, som skyddade kungamakten mot en makthungrig adel. Svenskar har därför kommit att se kungar, och de senaste århundradet politiker, som en överhet man kan lita på.

Den amerikanska historien är väsensskild. Där står medborgaren och vardagslivet i centrum, medan politiken och staten är något nödvändigt ont som ska hållas kort.

I Sverige var den fattiga bondebefolkningen tvungen att hålla ihop bygemenskapen för att alls ha en chans att överleva de kalla och karga vintrarna. Samförstånd och jantelag är två kynnen som ligger djupt i folksjälen.

Nu utmanas historiens lärdomar av utopier

Jag ser två tunga skäl till den ökande polariseringen, utan vilket stormningen av Capitolium aldrig skett. Och den växande misstron mot politiken sker på båda sidor av Atlanten.

Den första är att det öppna och fria debatten stryps genom deplattformering (exempelvis när Alexander Bard tvingas bort från nöjesprogram i TV för ett helt rimligt men av vänstern medvetet missförstått inlägg på Twitter) och genom att techjättarna fimpar konton för politiker och medborgarjournalister bara därför att de retar vänstern.

Detta leder till omfattande självcensur i samhället eftersom folk inte vågar säga sin mening av rädsla för repressalier – som att uteslutas från facket, förlora jobbet eller bli uthängd som paria av vänsteraktivister.

Detta sätt att kväva debatt kommer att resultera i fler upplopp, då allt fler uppfattar att det inte finns något annat sätt att komma till tals.

Det andra skälet är att vänsterkrafter i västvärlden, när deras ursprungliga slagfält om planekonomi förlorats med sovjetkommunismens fall, har funnit andra arenor för utopiska idéer. Alltifrån klimathysteri till kränkthetskultur där man slutar respektera andra människors rätt, skapar ökade motsättningar.

Här tonar en allt hårdare ideologisk motsättning upp sig, mellan konservativa som försvarar upplysningen och den traditionella västvärldens frihetliga värderingar, och en vänsterliberal utopism som är för fri invandring, identitetspolitik och kvotering där meriter inte räknas, utan bara yttre attribut som kön och ras, samt klantänkande där den egna gruppen tar sig makt på andras bekostnad.

Demokrati kräver fri debatt

Den här konflikten kan lösas inom ramen för demokratiskt styrelseskick, om alla sidor får komma till tals på lika villkor. Om däremot vänsterns och liberalernas etablissemangen stryper den öppna och fria debatten, kommer polariseringen och motsättningarna att öka och upploppen bli fler.

Här har rådande makthavare ett enormt ansvar att rädda öppenheten och värna meningsmotståndarna deras rätt att framföra sina ståndpunkter på lika villkor.

Ja, dagens makthavare i Sverige, Europa och Nordamerika befinner sig ungefär där kung George III i brittiska imperiet befann sig 1775 och förvägrade amerikanarna deras rättigheter. Han fick först upplopp och sedan ett frihetskrig på halsen. Hans styre kastades ut från Nordamerika som det tyranni det var för amerikanska folket.

Ska dagens makthavare gå samma öde till mötes? Det beror helt på dem själva.