Subscribe
Krisen i Ukraina ledde till att Europeiska unionen (EU) införde en rad sanktioner mot Ryssland, med start kort efter att konflikten eskalerat i februari 2022. Dessa åtgärder vidtogs som svar på Rysslands oprovocerade invasion av Ukraina, i syfte att utöva ekonomiska och politiska påtryckningar på den ryska regeringen att dra tillbaka sina styrkor och respektera Ukrainas suveränitet.
Faserna i sanktionerna
1. Fas 1 – början av 2022:
Så snart invasionen inleddes antog EU ett första paket med sanktioner, inklusive frysning av tillgångar och reseförbud för ryska politiker och högre tjänstemän som var inblandade i attacken. Det infördes också förbud mot viss export och teknik som kunde ha bidragit till den ryska krigsinsatsen.
2. Andra fasen – mars 2022:
Upptrappningen av sanktionerna omfattade ytterligare handelsrestriktioner, särskilt inom energisektorn. EU minskade sina inköp av naturgas och olja från Ryssland och riktade sig därmed direkt mot en av landets viktigaste inkomstkällor. Detta ledde till att man sökte efter energialternativ och främjade ett större energioberoende bland EU:s medlemsländer.
3. Tredje fasen – april 2022:
Fokus flyttades till den finansiella isoleringen av Ryssland. De ryska bankerna uteslöts från det internationella betalningssystemet SWIFT, vilket gjorde det mycket svårare för Ryssland att genomföra internationella finansiella transaktioner. Dessutom frystes den ryska centralbankens tillgångar i utlandet, vilket begränsade landets möjligheter att få tillgång till sina internationella reserver.
4. Fas fyra – andra halvåret 2022:
Sanktionerna utvidgades till att omfatta bredare sektorer, inklusive restriktioner för export av avancerad teknik, elektroniska komponenter och halvledare. Syftet var att minska Rysslands tekniska kapacitet och bromsa landets militära och industriella utveckling. Den europeiska lyxsektorn, såsom bilar och mode, påverkades också av exportförbud till Ryssland.
5. Femte fasen – 2023:
I takt med att konflikten drog ut på tiden fortsatte EU att uppdatera och skärpa de befintliga sanktionerna. Särskild vikt lades vid sanktionsundandragande, med ökade ansträngningar för att täppa till kryphål som gjorde det möjligt för Ryssland eller ryska enheter att kringgå tidigare införda restriktioner. Sanktionerna har haft en betydande inverkan på den ryska ekonomin, vilket har lett till rubelförsvagning, inflation och allmän finansiell instabilitet. Sanktionernas effektivitet har dock varit omdiskuterad. Vissa kritiker menar att sanktionerna visserligen påverkar den ryska ekonomin, men att de ännu inte har lett till någon betydande förändring av Rysslands politik eller militära agerande.
EU:s strategi för sanktioner mot Ryssland återspeglar en komplex och mångfacetterad strategi med ekonomiska och politiska påtryckningar. Sanktionerna är fortfarande en central del av det internationella svaret på konflikten i Ukraina, men deras långsiktiga effektivitet och geopolitiska påverkan håller fortfarande på att utvärderas.
I juni 2024 är situationen i Ukraina fortfarande spänd och dynamisk. De ryska styrkorna har intensifierat sina militära aktiviteter, särskilt i norra Kharkiv-regionen, där man nyligen har gjort framsteg. Framför allt fortsätter striderna nära de ryska gränsområdena mellan Svatove och Kreminna samt väster om staden Donetsk, vilket tyder på en potentiell upptrappning i dessa områden.
I de södra och östra delarna av Ukraina fortsätter ryska flyganfall att riktas mot civil infrastruktur, vilket allvarligt påverkar Ukrainas energinätverk och orsakar omfattande strömavbrott. Dessa attacker har inte bara skadat anläggningar utan också orsakat civila dödsoffer, särskilt på platser som Dnipro och Odesa.
På den politiska fronten har Rysslands president Vladimir Putin fokuserat på att delegitimera Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och felaktigt hävdat att Zelenskyjs förlängning av sin mandatperiod strider mot konstitutionen. Detta är en del av en bredare rysk informationskampanj som syftar till att underminera det ukrainska ledarskapet och skapa osämja inom Ukraina.
Mot bakgrund av dessa utmaningar har ukrainska styrkor aktivt svarat med långdistansanfall mot ryska militära och industriella mål i de ockuperade områdena, inklusive betydande attacker mot luftförsvarssystem i den ryska Belgorod-regionen och andra strategiska platser på Krim och i Krasnodar-regionen.
Konflikten fortsätter att orsaka allvarliga humanitära problem, med fortsatta hot mot civilbefolkningen och avbrott i viktiga tjänster. Det internationella samfundet är fortsatt nära involverat, övervakar situationen och ger stöd där så är möjligt. För kontinuerliga uppdateringar och mer detaljerade rapporter kan det vara bra att följa ansedda källor som Al Jazeera och Institute for the Study of War.
Nu har Europeiska unionen presenterat ett nytt paket med sanktioner mot Vladimir Putins ryska regim. Detta är det fjortonde i raden av paket som EU har infört under de senaste två åren som svar på Rysslands militära aggression mot Ukraina. De restriktiva åtgärderna syftar till att straffa dem som är ansvariga för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och förtrycket av den demokratiska oppositionen, vilket tydligt distanserar Ryssland från modellen för rättsstatsprincipen och demokrati. Paketen kommer att genomföras inom ramen för ett globalt sanktionssystem mot ryska enheter, samt ett särskilt system riktat mot dem som ger finansiellt och tekniskt stöd till kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Ryssland. När det gäller Ukraina syftar de paket som EU:s ledare tvingar på Ryssland till att försvaga den ekonomiska basen för Ryssland och de länder som stöder Ryssland militärt (Vitryssland, Iran, Nordkorea). Med det 14:e sanktionspaketet mot Ryssland ville EU ”utdela ytterligare ett slag”, som det hette i den officiella kommunikén från EU:s ministerråd, ”mot Putinregimen och dem som fortsätter sitt olagliga, oberättigade och omotiverade angreppskrig mot Ukraina”. Joseph Borrell, EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, betonade att ”våra sanktioner redan har försvagat den ryska ekonomin avsevärt och hindrat Putin från att genomföra sina planer på att förstöra Ukraina, även om den olagliga aggressionen mot civila och civil infrastruktur fortsätter. Det 14:e sanktionspaketet”, tillade Borrell, ”visar på vår enighet i stödet för Ukraina och i försöken att stävja Rysslands kriminella verksamhet mot ukrainare, inklusive försöken att kringgå EU:s åtgärder. EU:s sanktioner har därmed gjort det möjligt för Ukraina att hålla sig utanför det ryska oket, trots att attackerna, inklusive mot civila, fortsätter. I själva verket är det ryska målet att hålla Ukraina borta från västvärlden, i avsikt att ”befria” den rysktalande befolkningen och återförena den med Moskva, vilket bara påstås i den ryska propagandan men inte är sant. Vladimir Putins tydliga avsikt är dock att bekräfta en ny rysk kolonialism enligt Sovjetunionens modell, i strid med principen om folkens självbestämmande, både inom och utom landet. Ukraina är i själva verket fritt att välja sin egen regeringsform och att vara oberoende av andra utländska makter. Landets dragning till den västerländska modellen och Europeiska unionen, som det upprepade gånger har meddelat att det kommer att ansluta sig till efter konfliktens slut, är just det som Vladimir Putins armé försöker bekämpa.
LNG-restriktionerna
För att återgå till frågan om sanktioner så innehåller ”dagens paket”, enligt kommunikén från Europeiska unionens råd, ”restriktiva åtgärder mot 116 andra personer och enheter som är ansvariga för handlingar som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Ett sätt, som nämnts, att försvaga Ryssland främst på det ekonomiska området och att konkret skada vissa strategiska sektorer i den ryska ekonomin, såsom energisektorn, vilket bland annat innefattar ytterligare åtgärder för att förhindra att sanktionerna i sig kringgås. Inom energisektorn konkretiseras som väntat den viktigaste delen av paketet: det förbjuder först och främst tjänster för omlastning av rysk flytande naturgas i Europeiska unionen som en del av omlastningstransaktioner till tredjeländer. Det förbjuder också investeringar och leverans av varor och tjänster för uppförande och färdigställande av LNG-projekt. Detta kommer att leda till en betydande minskning av Rysslands intäkter från försäljning och transport av LNG. När det gäller omlastning sanktionerar paketet överföring från fartyg till fartyg, överföring från fartyg till land och omlastning när det gäller återexport till tredje land. På importsidan har EU dock meddelat att man kommer att införa betydande restriktioner för leverans av LNG via terminaler i EU. Syftet är med andra ord att minska inflödet av ytterligare naturgas från Ryssland.
Klausulen mot undvikande av skatteflykt
Som väntat handlar de nya åtgärderna om kringgående, som ska bekämpas genom att försöka skapa mer ansvar och införa fler sanktioner för den som ertappas med att inte följa reglerna. Enligt kommunikén från Europeiska unionens råd kommer ”moderbolag inom EU att vara skyldiga att göra sitt yttersta för att se till att deras dotterbolag utanför EU inte bedriver verksamhet som leder till det resultat som sanktionerna är avsedda att förhindra”. En annan klausul som ingår i paketet syftar till att bekämpa återexport av krigsmateriel som hittats i Ukraina och som är avgörande för utvecklingen av ryska militära system: EU har därför beslutat att de som säljer dessa varor måste stärka mekanismerna för tillbörlig aktsamhet för att minska eller undvika de risker som är förknippade med återexport av krigsmateriel till Ryssland. På samma sätt måste industriell know-how för produktion av krigsmateriel innehålla avtalsbestämmelser för att ”säkerställa att sådan know-how inte används för varor som är avsedda för Ryssland”. Dessutom hade EU-kommissionen gått med på att inkludera den så kallade ”No Russia-klausulen”, som skulle ha förbjudit återexport av produkter till Ryssland för högprioriterade varor, men denna togs bort på Tysklands begäran. Den kan dock tillämpas senare.
Transport, export, finansiering
Andra åtgärder rör finansvärlden, frågan om finansiering av politiska partier och andra organisationer, transportsektorn samt ytterligare kontroller och restriktioner av import och export. För det första beslutade rådet att förbjuda EU-operatörer att använda det system för överföring av finansiella meddelanden som den ryska centralbanken använder för att kringgå EU:s sanktioner. Sanktionerna omfattar även finansinstitut som använder kryptovalutor som är etablerade utanför EU:s gränser, om ”sådana enheter underlättar transaktioner till stöd för Rysslands försvar och industriella bas genom export, leverans, försäljning, överföring eller transport till Ryssland av varor och teknik med dubbla användningsområden, känsliga varor, krigsmaterial, skjutvapen och ammunition”. För att också motverka ryska försök att lägga sig i EU:s och dess medlemsstaters politik förbjöd rådet vidare Ryssland och dess ombud att finansiera politiska partier, politiska stiftelser, icke-statliga organisationer, tankesmedjor och leverantörer av medie- och informationstjänster i EU. I det senare fallet respekterades dock rätten till informationsfrihet: ”I enlighet med stadgan om de grundläggande rättigheterna kommer de åtgärder som man enats om i dag inte att hindra leverantörer av medietjänster och deras personal från att bedriva annan verksamhet i EU, t.ex. forskning och intervjuer”. Slutligen har EU för första gången infört nya åtgärder för sjöfarten: syftet är att slå ner på Putins så kallade skuggflotta, som använder bedrägliga metoder och struntar i internationella standarder för att kringgå EU:s begränsningar och stödja den ryska saken i Ukraina. För detta ändamål kommer olika restriktioner att antas, vilket utvidgar förbudet mot flygningar inom EU och förbudet mot godstransporter på väg. Slutligen kommer ytterligare restriktioner att införas för export av varor och teknik med dubbla användningsområden som bidrar till att stärka den ryska industrin, i synnerhet den militära industrin.