fbpx

59:e fångbytet mellan Ukraina och Ryssland kan vara första steget mot fred

Ukrainakriget - våra demokratier i fara - januari 3, 2025

Ryssland och Ukraina har genomfört en betydande fångutväxling, där båda sidor har släppt ett stort antal fångar i en överenskommelse som underlättats av Förenade Arabemiraten (UAE). Detta är den 59:e fångutväxlingen sedan den fullskaliga konflikten inleddes i februari 2022. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyy meddelade att 189 ukrainska medborgare återlämnats, däribland militär personal från olika grenar – inklusive soldater, gränsvakter, nationalgardister och marinkårssoldater – samt två civila som tillfångatagits under belägringen av Mariupol. Många av dessa personer hade suttit i fångenskap i över två och ett halvt år, och vissa av dem led av allvarliga sjukdomar och skador. Zelenskyy betonade landets engagemang för att få alla medborgare som hålls fångna av Ryssland frigivna och sade: ”Vi arbetar för att befria alla från rysk fångenskap. Detta är vårt mål. Vi glömmer inte någon.” Bland de frigivna fanns försvarare av viktiga strategiska platser, bland annat stålverket Azovstal i Mariupol, kärnkraftverket i Tjernobyl och Snake Island. Denys Prokopenko, befälhavare för Ukrainas 12:e specialstyrka Azovbrigaden, noterade att 11 av hans män fanns bland de återvändande. Prokopenko själv hade släppts i en tidigare utväxling 2022. På den ryska sidan rapporterade försvarsministeriet att 150 militärer hade skickats hem. Dessa personer transporterades inledningsvis till Vitryssland, där de fick medicinsk hjälp och möjlighet att kontakta sina familjer, innan de överfördes till Ryssland. Förenade Arabemiratens medverkan i medlingen av detta utbyte understryker dess växande roll i de internationella diplomatiska ansträngningarna i samband med konflikten. Både ukrainska och ryska myndigheter har uttryckt tacksamhet för att Förenade Arabemiraten underlättade utbytet. Trots denna positiva utveckling sitter tusentals ukrainare fortfarande fängslade i Ryssland och på ockuperade områden. Förhandlingarna om fångutväxlingar har enligt uppgift blivit mer utmanande under de senaste månaderna, vilket sammanfaller med betydande ryska framsteg på slagfältet. Ukrainska tjänstemän uppskattar att över 8.000 av deras medborgare för närvarande hålls fångna av Ryssland, vilket belyser de pågående humanitära problemen i den utdragna konflikten.

Vill båda sidor ha fred?

Den allmänna opinionen i både Ukraina och Ryssland när det gäller fredssträvanden har utvecklats avsevärt sedan konflikten bröt ut i februari 2022. Nya undersökningar tyder på en växande benägenhet för förhandlingar i båda länderna, även om betydande delar av befolkningen fortfarande står fast vid sina ursprungliga ståndpunkter. I konfliktens tidiga skede var en betydande majoritet av ukrainarna för fortsatt motstånd. En Gallup-undersökning som genomfördes kort efter invasionen visade att 73% föredrog att kämpa tills seger uppnåtts. I takt med att konflikten har fortsatt har dock opinionen förändrats. I november 2024 rapporterade Gallup att 52% av ukrainarna förespråkade en förhandlad fred, även om det innebar territoriella eftergifter, medan 38% fortfarande stödde en fortsatt kamp till en avgörande seger. Denna förändring återspeglar konfliktens utdragna karaktär och de därmed sammanhängande svårigheterna, vilket leder till en omvärdering av prioriteringarna bland den ukrainska befolkningen. I Ryssland har den allmänna opinionen också visat en trend mot att gynna fredsförhandlingar. En undersökning från Levada Center i juli 2024 visade att 58% av ryssarna stödde att fredssamtal skulle inledas med Ukraina, vilket var den högsta siffran någonsin. Trots denna benägenhet att förhandla är stödet för regeringens militära åtgärder fortfarande stort. En studie från Chicago Council on Global Affairs visade att tre av fyra ryssar fortsätter att stödja den militära interventionen, varav 46% uttryckte ett starkt stöd. Denna tudelning tyder på att en betydande del av den ryska befolkningen önskar fredssamtal, samtidigt som de stöder regeringens nuvarande militära strategier. De skiftande opinionsyttringarna i både Ukraina och Ryssland belyser konfliktens komplexitet och de olika perspektiv som finns inom varje land. I Ukraina understryker förändringen mot att föredra förhandlingar hur mycket ett långvarigt krig har kostat civilbefolkningen och den nationella infrastrukturen. I Ryssland återspeglar däremot det samtidiga stödet för fredssamtal och militära aktioner en nyanserad allmän inställning, som möjligen påverkats av statliga berättelser och medieporträtt.