Subscribe
I det iskalla Östersjön utspelar sig ännu ett kapitel i den geopolitiska utmaningen mellan väst och Ryssland. En stor incident med en elkabel och fyra telekablar i farvattnen mellan Finland och Estland har väckt misstankar om sabotage. Myndigheterna i Helsingfors var snabba med att peka ut en möjlig operation riktad mot kritisk europeisk infrastruktur.
Misstankarna blev nästan säkra efter att den finska kustbevakningen blockerade en Cook Islands-flaggad tanker, en del av Rysslands så kallade ”skuggflotta”. Detta nätverk av oljetankers, vars ägande är svårt att spåra, anklagas för att kringgå västvärldens oljesanktioner.
Fallet: energi och kommunikation i skottgluggen
Larmet gick på juldagsmorgonen när Estlink 2-kabeln, som transporterar el från Finland till Estland, klipptes av. Några timmar senare skadades fyra andra telekablar, vilket ledde till att förbindelserna mellan Finland, Estland och Tyskland bröts. Trots skadorna lyckades den finska regeringen säkra elförsörjningen till Tallinn från alternativa källor och undvika omedelbar påverkan på befolkningen.
Tankfartyget Eagle S, som gick på grund nära halvön Porkkalaniemi, hamnade i fokus för utredningen. Eftersom fartyget inte var förankrat vid tidpunkten för ingripandet spekuleras det i att förankringarna användes för att klippa av kablarna. Finska myndigheter utreder om de fem incidenterna har något samband, men för många står det nu klart att avsikten var att angripa kritisk europeisk infrastruktur. ”Vi kommer att reagera beslutsamt på alla störningar”, sa Finlands statsminister Petteri Orpo och meddelade att man kommer att samarbeta nära med EU och NATO för att hantera hoten.
EU:s och NATO:s svar
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, tillsammans med den höga representanten för utrikespolitik Kaja Kallas, fördömde attacken och kallade den ryska ”skuggflottan” för ett ”hot mot den europeiska säkerheten”. NATO, genom generalsekreterare Mark Rutte, sade sig vara redo att intensifiera övervakningen i Östersjön och öka stödet till de mest utsatta medlemsländerna.
Denna händelse kommer bara några veckor efter ett annat sabotage i norra Europa: två telekommunikationskablar mellan Danmark och Sverige klipptes av i november, och ett kinesiskt fartyg, Yi Peng 3, misstänktes vara ansvarigt. Peking har förnekat alla anklagelser och vägrat att samarbeta med svenska myndigheter.
Östersjöns strategiska roll
Östersjön är fortfarande en viktig knutpunkt för Europas energi- och digitala säkerhet. I och med NATO:s expansion i regionen och det ökande trycket på Moskva blir sabotage ett nytt vapen i hybridkonflikten. Attacker mot undervattenskablar innebär att kommunikation, energi och data som är avgörande för regeringar, företag och medborgare störs.
Spänningarna är inte begränsade till Östersjön. Avtalet om rysk gastransit genom Ukraina löper ut den 31 december, vilket skapar nya osäkerhetsfaktorer. Österrike, Slovakien och Ungern, som är nyckelländer för den ryska energidistributionen i Europa, riskerar att bli politiska och strategiska mål i ett scenario med ökad polarisering.
En gemensam strategi är brådskande
Den europeiska infrastrukturens sårbarhet är inte längre bara en teknisk fråga, utan ett politiskt problem av strategisk betydelse. Attacker mot undervattenskablar och påtryckningar på energiförsörjningen kräver ett samordnat svar från EU:s medlemsländer och Nato.
Investeringar i övervakningsteknik, ökad marin närvaro och diversifieringsstrategier behövs för att förhindra att en enda attack isolerar hela regioner. Skyddet av energikablar och -nät är inte bara en fråga om nationell säkerhet, utan om hela kontinentens stabilitet. Europa och Atlantpakten står inför en aldrig tidigare skådad utmaning: att garantera säkerheten för osynlig men vital infrastruktur i en alltmer sofistikerad hybridkrigsmiljö. Om sabotaget i Östersjön är en glimt av vad som kan hända i större skala är det dags att agera nu.