Subscribe
I maj 2021 fastställde Europeiska rådet Europeiska unionens 10 prioriteringar i kampen mot organiserad och oorganiserad brottslighet för Empact-cykeln 2022-2025. Under 2022 ledde EU:s prioriteringar till 9 922 gripanden i medlemsländerna, beslag av mer än 180 miljoner euro och 62 ton narkotika samt till att 9 262 utredningar inleddes. Dessutom identifierades 4.019 offer för människohandel och 3.646 människosmugglare greps (källa: https://www.consilium.europa.eu/). Intressanta siffror, men de kan verkligen inte betraktas som en bedrift, särskilt inte när man betänker den enorma affärsvolym som är relaterad till människohandel på migrantrutterna till Europas Medelhavskuster. Nästa år, när EMPACT-cykeln 2022-2025 löper ut, kommer de prioriteringar som de europeiska kanslierna har satt på pränt att behöva uppdateras, förmodligen i linje med ett i grunden förändrat internationellt scenario med helt andra utmaningar. Instabiliteten i Europas närområde öppnar upp nya kanaler för migration och kriminella flöden, precis som möjligheter och risker kopplade till användningen av ny teknik – först och främst artificiell intelligens, för att inte glömma kryptovalutor – öppnar upp för nya och diversifierade utredningsscenarier.
Prioriteringar för Europa 2022-25
Låt oss börja med att analysera vad EU har prioriterat när det gäller kampen mot organiserad och grov brottslighet under EMPACT-cykeln 2022-2025. Som redan nämnts handlar det om 10 olika prioriteringar som syftar till att täcka in alla minskningar av brottslighet och brottsliga handlingar i Europa.
Det börjar med kampen mot kriminella nätverk med hög risk. Syftet är att identifiera och eliminera alla de kriminella nätverk som kännetecknas av användning av våld, skjutvapen, korruption, hot och penningtvätt av brottsvinster genom dolda eller parallella finansiella system. Något som vi i vårt land tyvärr har känt till och kämpat mot alldeles för länge i vår kamp mot olika typer av maffia. Ett ämne där många europeiska kanslier skulle kunna se till de tillgångar som den italienska regeringen föreslagit vid internationella toppmöten.
Ett helt centralt tema, särskilt med tanke på att många val närmar sig i stora internationella scenarier, är kampen mot cyberattacker. Tyvärr verkar EU:s nedprioritering inte helt ta hänsyn till internationella scenarier och vissa länders kriminella beteende gentemot västerländska demokratiska processer. Det finns t.ex. ingen hänvisning till falska nyheter och utländsk inblandning i sociala medier inför de viktigaste valen. I själva verket ligger fokus för denna andra prioritering mer på att motverka enskilda brottslingar som organiserar cyberattacker, med särskilt fokus på dem som erbjuder tjänster av kriminell karaktär online. En blick som kanske borde utsträckas till att gälla hela systemet i det här fallet.
Den tredje och den femte prioriteringen är tyvärr nära besläktade när det gäller de företeelser som de syftar till att avveckla. Det gäller kampen mot människohandel, eller snarare upplösningen av de kriminella nätverk som livnär sig på denna verksamhet, och kampen mot smuggling av migranter. De tittar särskilt på utnyttjandet av minderåriga och på hela det system av hot mot kvarlämnade familjer som offer för människohandel ofta utsätts för. En verksamhet som i allt högre grad också använder sig av cyberkanaler, framför allt för att rekrytera nya offer. När det gäller migranter försöker man rikta in sig på det nätverk som fungerar som länk och möjliggörare av olagliga migrationsströmmar längs hela migrationsrutten, från migranternas ursprungsorter till de europeiska kusterna.
Den fjärde prioriteringen gäller ett fruktansvärt fenomen som tyvärr fortfarande förekommer även inom Europas gränser: sexuell exploatering av barn online och offline. Inom detta område är målet att bekämpa produktion och spridning av barnpornografi, med fokus på exploatering på nätet.
Fokus ligger sedan på narkotikahandeln och de kriminella nätverk som sysslar med den. I detta avseende, och även med tanke på de internationella flödena och substansernas karaktär på den europeiska marknaden, görs det ingen åtskillnad mellan de olika narkotiska preparaten, vilket leder till en allsidig bekämpningsverksamhet. Detta är en kamp som inte får förlora i styrka, särskilt inte i förhållande till det europeiska sammanhanget.
Bedrägerier samt ekonomiska och finansiella brott prioriteras också, inte bara online utan även i samband med punktskatter, immateriella rättigheter, förfalskning av varor eller penningtvätt. Detta är viktiga delar där det dock också är nödvändigt med en harmonisering av lagstiftningen, särskilt när det gäller åtal för brott som kan involvera flera medlemsländer. Ett åtagande som i den nya form som Europa tar efter valet 2024 absolut inte kan överges.
En annan prioritering är miljöbrott, liksom brott mot egendom, dvs. rån och organiserade stölder, även kopplade till lyxvaror (t.ex. fordon) och illegal handel med kulturföremål, upp till handel med skjutvapen och tillhandahållande av falska dokument, som en övergripande del av alla andra prioriteringar.
Den nya europeiska strukturen och säkerhetsutmaningarna
Bildandet av det nya Europaparlamentet efter valet i juni 2024, med dess annorlunda dynamik jämfört med det tidigare politiska landskapet, kommer också att behöva ta hänsyn till frågor om säkerhet och kampen mot brottslighet. De krav som kommer från Europas folk är tydliga, och kanslerierna måste också ta hänsyn till vad Europas medborgare kräver. Särskilt med tanke på de kriser som har brutit ut vid EU:s gränser med kriget i Ukraina, i Mellanöstern med Gaza och framför allt vid Europas södra front med invandringen över Medelhavet. Kampen mot organiserad brottslighet kommer därför, i och med avslutandet av EMPACT 2022-2025, att behöva få en ny utformning och nya prioriteringar för åtgärder. Italiens uppgift blir naturligtvis att försöka få genomslag för den strategi som vårt land har utvecklat i kampen mot maffian och terrorismen. Vi kan tala om det som premiärminister Melonis regering själv har kallat den ”italienska modellen”. Begreppet samarbete mellan medlemsstaterna i kampen mot brottslighet inom Europeiska unionens gränser får inte utelämnas. Vi måste vara redo och förberedda – även på brottsbekämpningsnivå – för att möta alla de hot som kan komma från kriminella nätverk som nu verkar på en transnationell nivå. Vi har inte längre att göra med lokala brottslingar, utan med verkliga multinationella företag inom organiserad brottslighet. På så sätt måste vi, förutom rättssäkerhet och bestraffning – och återigen arbeta för en harmonisering av medlemsstaternas system – även över gränserna, sträva efter att öka säkerheten för medborgarna i Europeiska unionen. Man måste komma ihåg att den italienska lagstiftningen i dessa frågor utgör en verklig föregångare, särskilt i kampen mot den organiserade brottsligheten.
Det är därför helt klart vad som bör prioriteras i nästa EMPACT-cykel. Först och främst måste åtagandet bland EU:s medlemsstater att underlätta informationsutbytet mellan de olika nationella åklagarmyndigheterna vara centralt. I detta avseende är ett av de förslag som lagts fram av den italienska regeringen att standardisera systemet för databehandling. Detta kommer att göra det lättare att korsreferera information och gå till botten med de trådar som vävts av kriminella nätverk. Nästa steg kan bara vara att på civilrättslig nivå garantera att skyldigheterna fullgörs i någon av unionens stater. Vi kan faktiskt inte tro att någon kan få olika behandling när de har passerat en gräns. Slutligen är en av de punkter som den italienska regeringen har haft en stark känsla för och som den har uppmärksammat Europeiska unionen på kampen mot religiös fundamentalism och islamistisk terrorism. Det är en fråga som även övriga europeiska kanslier känner starkt av och som kan komma att utgöra en viktig punkt i kampen mot brottsligheten under de kommande EMPACT-cyklerna.