Brottslighet i detaljhandeln på Irland och i EU

Brottslighet inom detaljhandeln i vid mening inom Europeiska unionen omfattar ett spektrum av brottsliga aktiviteter och brott. Det kan röra sig om allt från snatteri, inbrott i detaljhandelslokaler, stöld av anställda, betalningsbedrägeri (med stulna eller falska kredit- eller betalkort eller returbedrägeri), försäljning av förfalskade varor, t.ex. falska produkter som efterliknar välkända varumärken.

Mer organiserade aktiviteter som storskaliga butiksstölder och smuggling av stöldgods över EU:s gränser ingår också i definitionen av vad som utgör brottslighet inom detaljhandeln.

I allmänhet bedöms stöldens omfattning genom tillämpning av svinn; ett mätsystem där förluster mellan faktisk försäljning och teoretisk försäljning (baserad på leveranser) mäts. Svinn är skillnaden mellan dessa två siffror.

Men eftersom det är säkert att mätningar av svinn påverkas av administrativa fel och personalfel måste detaljhandlarna också dra av en uppskattning av fel från svinn för att kunna beräkna korrekta brottsförluster.

Dessa fel kan omfatta felberäkningar som orsakas av fel prissättning av artiklar, felaktiga leveranser eller felaktig redovisning av försäljningsartiklar.

Uppgifter för 2019 från Centre for Retail Research visar att innan en genomsnittlig svinnnivå på 1,44% tillämpades, där den högsta var Italien (1,67%) och den lägsta Tyskland (1,12%), konstaterades en total förlust på 77,618 miljarder USD ha ägt rum när de sammanlagda kostnaderna för brott inom detaljhandeln i USA och Europa sammanställdes.

När krympningsprocentsatsen tillämpades uppgick dock de totala kostnaderna för båda jurisdiktionerna till 60,673 miljarder dollar.

Detta ligger i linje med tidigare undersökningar i frågan som genomförts av International Journal of Retail & Distribution Management.

I en sådan undersökning användes ett frågeformulär för självrapportering för att få fram uppgifter om stöld- och skadeförebyggande åtgärder från 476 stora europeiska detaljhandlare (23% av detaljhandelsomsättningen i Västeuropa) i 16 länder.

Förluster motsvarande 30.310 miljoner euro rapporterades, där kundstölder framstod som den viktigaste brottskostnaden, följt av stöld av anställda, säkerhetskostnader och leverantörsstölder.

Kostnaderna för detta är särskilt påfallande i vissa av EU:s medlemsländer.

Under 2019 drabbades franska detaljhandlare av förluster på 6,105 miljarder euro. Medan tidigare medlemsländer som Storbritannien rapporterade kostnader för brott i detaljhandeln i storleksordningen 4,821 miljarder pund 2019.

Det måste dock noteras att detta belopp återspeglade förluster orsakade av cyberbrottslighet utöver snatteri.

Frågan om brott i detaljhandeln har blivit så utbredd i Storbritannien att Office for National Statistics (ONS) har haft anledning att påpeka att polisen där ser rapporter om två stölder i minuten i butiker över hela Storbritannien.

ONS har vidare rapporterat att 469.788 brott anmäldes till polisen under 2019, en ökning med 29% jämfört med föregående år (365.173) och dubbelt så många som under 2020.

Siffrorna var de högsta sedan registreringen inleddes i mars 2003 och uppgick till mer än 9.000 brott per vecka.

Omfattningen av problemet på Irland, särskilt när det gäller samordnade och organiserade snatterier från detaljhandeln, har belysts av RGDATA – The Retail Grocery Dairy & Allied Trades Association – Irlands äldsta detaljhandelsorganisation med över 3.500 oberoende familjeägda livsmedelsbutiker, närbutiker, bensinstationer och stormarknader i hela Irland.

Som en del av sin 2024 Crime Survey lyfte RGDATA fram ett antal viktiga resultat, bland annat

När det gäller kostnaderna för denna brottsliga verksamhet har Irish Small and Medium Enterprises Association uppgett att brottsligheten inom detaljhandeln kostar de irländska detaljhandlarna uppskattningsvis 1,62 miljarder euro varje år.

Problemet kan verkligen beskrivas som en nödsituation, vilket bekräftas av The Global Retail Theft Barometer. Barometern visar att Irland har den högsta kostnaden per capita när det gäller brott i detaljhandeln, betydligt mer än Island och Danmark som ligger på andra respektive tredje plats.

Som vi såg ovan har en majoritet av RGDATA:s medlemmar signalerat missnöje med polisens agerande, men det är också värt att notera att Irlands poliskår, An Garda Síochána, lanserade Operation Táirge för att hantera dessa problem i december 2023.

Som en del av denna operation, som visade sig vara mycket framgångsrik, registrerades totalt 8.460 gripanden och 20.052 åtal eller stämningar mellan den 1 december 2023 och den 30 november 2024.

Operationen är också en del av An Garda Síochánas bredare strategi för förebyggande och minskning av brottslighet, som specifikt syftar till att ”minska den skadliga inverkan som detaljhandelsbrott och brottslingar kan ha på detaljhandelsföretag, och försöker också stödja operativ verksamhet som syftar till att upptäcka och förhindra stöld i detaljhandeln.”

Detaljhandlarna på Irland har också framfört sina farhågor till ett antal parlamentsutskott, senast till det gemensamma utskottet för företagande, handel och sysselsättning.

Under dessa debatter framkom det att även om de ekonomiska kostnaderna var betydande och i många fall ohållbara, var fysiska angrepp på personal och ledning ett allt vanligare inslag i samband med snatteri.

Detta återspeglar ytterligare uppgifter i RGDATA Crime Survey 2024 som visade att en mängd olika vapen används mot detaljhandlare, inklusive köttyxor, knivar, skjutvapen, järnstänger, yxor, sprutor och skruvmejslar samt fysiska övergrepp utan vapen som slag, örfilar, spottloskor och sparkar.

Vid ett sammanträde i den gemensamma kommittén talade Vincent Jennings, verkställande direktör för CSNA (Convenience Stores and Newsagents Association), om hur:

”De mest oroande aspekterna av snatterier idag är de medföljande hoten, det faktiska våldet, obsceniteterna, kvinnohatet och de vidriga rasistiska övergreppen mot ägare och personal. Det råder ingen tvekan om att dessa övergrepp ökar för varje år och att de med all säkerhet har blivit mer uttalade efter covid-pandemin. Det är omöjligt att tänka sig en mer oroande aspekt av att driva ett detaljhandelsföretag för majoriteten av våra 1.500 medlemmar än att behöva trösta någon som har blivit attackerad och misshandlad bara för att göra sitt jobb.”

Detta perspektiv återspeglas av detaljhandlare och offentliga arbetsgivare i hela EU och även om specifik statistik om våld mot detaljhandelspersonal i alla EU-länder inte samlas in på ett heltäckande sätt, har den europeiska undersökningen om arbetsvillkor (EWCTS) 2021 visat att 12,5 % av arbetstagarna upplevde negativt socialt beteende på jobbet, vilket inkluderar våld i samband med snatteri och stöld i butik.

När det gäller lagstiftningens svar på de frågor som tas upp av detaljhandlarna lade en senator från regeringspartiet fram ett privat lagförslag under den förra irländska regeringens tid med titeln Protection of Retail Workers Bill 2024.

Detta lagförslag syftade till att ändra Criminal Justice (Public Order) Act 1994 och att skapa ett särskilt brott enligt vilket personen vid en summarisk fällande dom skulle kunna dömas till fängelse i högst 12 månader och/eller böter.

Brotten omfattade:

hota eller misshandla en butik

arbetare begås av en person endast om personen…

(a) uppträder hotfullt eller kränkande mot arbetstagaren, och

(b) har för avsikt att genom beteendet orsaka arbetstagaren eller någon annan person rädsla eller oro eller är vårdslös med avseende på om beteendet skulle orsaka sådan rädsla eller oro, och brott för att angripa eller hota detaljhandelsanställda som utför sin anställning.

Tyvärr har lagförslaget sedan dess förfallit och det finns ingen positiv bekräftelse på att det kommer att tas upp på nytt under den kommande mandatperioden.

Försöken att lösa eller förebygga de problem som är förknippade med brottslighet i detaljhandeln genom ökad användning av AI och övervakningsteknik kommer utan tvekan att leda till ytterligare debatter om att öka den redan övervakningstunga miljön i många EU-länder.

Även om många återförsäljare använder sig av AI för att förebygga och upptäcka brott, vilket ger betydande positiva effekter, medför användningen av AI många egna problem.

Några av dessa utmaningar, som är lika tillämpliga på EU och Irland, har identifierats av National Retail Association i Australien i samråd med Dominique Lamb, Queensland Small Business Commissioner, och professor Michael Townsley, Crime Consultant.

I den australiensiska erfarenheten identifierades de viktigaste nackdelarna som:

Man kan därför dra slutsatsen att även om de kostnader på flera miljarder euro som orsakas av epidemin av brott inom detaljhandeln på Irland och i EU är ett omedelbart och pågående hot mot den ekonomiska bärkraften i denna kritiskt viktiga sektor och mot arbetsmiljön för de uppskattningsvis 25,8 miljoner anställda som arbetar inom parti- och detaljhandeln i EU, kan många av de föreslagna lösningarna också medföra betydande egna ekonomiska och etiska kostnader som måste balanseras noggrant innan de genomförs i stor skala.