Bulgarien, sjätte omgången av tidiga val på tre år

Bulgarien är på väg mot sin sjätte omgång av tidiga val på tre år. Landet har varit politiskt instabilt sedan protesterna mot regeringen 2020, som ett år senare slutade med att den center-högerregering som leddes av Boiko Borisov avgick. Sedan dess har Bulgarien upplevt bräckliga regeringskoalitioner och expeditionsministärer, för vilka hanteringen av energikrisen efter Ryska federationens invasion av Ukraina har varit en ännu svårare uppgift än för regeringarna i grannstaterna. I detta sammanhang har målet att gå med i euroområdet 2024, som planerat, skjutits upp och det ser svårt ut för det fattigaste och mest korrupta landet i Europeiska unionen att uppfylla en eventuell ny tidsfrist 2025. Å andra sidan leder instabiliteten i Sofia till en växande sympati för pro-ryska och anti-västliga populistpartier. Faktum är att den andre presidenten Rumen Radev själv utövade sitt veto mot det avtal som ratificerades av parlamentet om att skicka 100 pansarfordon för att stödja Kiev.

Europaparlamentsvalen slogs samman med valet av den nya nationalförsamlingen

Bulgariens president Rumen Radev tillkännagav den 5 april att valet till Europaparlamentet kommer att kombineras med tidiga val för att välja en ny nationalförsamling, landets lagstiftande församling med en kammare. Radev tvingades upplösa det gamla parlamentet efter att den tidigare regeringskoalitionen – representerad av det provästliga PP-DB-blocket bestående av partierna Kontinuerlig förändring (PP) och Demokratiska Bulgarien (DB) och den tidigare premiärministern Boris Boykovs center-högerparti Medborgare för europeisk utveckling (GERB) – splittrats på grund av tvister om regeringsrotationen. Slavi Trifonovs anti-etablissemangsparti, There Are and Such People (ITN) – som lyckades ta sig in i parlamentet efter att inte ha blivit representerat i det förra valet – har också vägrat att bilda regering och föredrar tidiga val, som man hoppas ska ge en definitiv seger denna gång i en tid av växande sympati för den högerrörelse man företräder, inte bara i Bulgarien utan i hela Europa.

2021 års val vanns av GERB, den tidigare premiärministern Boris Boykovs provästliga mitten-högerparti, och på andra plats kom sångaren Slavi Trifonovs nya parti. Men inget av de politiska partierna fick tillräckligt många röster för att regera ensamt och kunde heller inte bygga upp en koalition kring sig för att ta makten. Efter tre misslyckade försök att bilda regering utlyste presidenten tidiga val i juli 2021. Dessa vanns av Slavi Trifonovs unga parti, och resultatet innebar slutet på GERB:s dominans under det senaste årtiondet, och öppnade också det kapitel av kaos som har följt sedan dess fram till nu. Trifonovs politiska parti, som vann valet med en knapp marginal över GERB – 24,08 % mot 23,51 % – lyckades inte bilda regering, eftersom inget av de politiska partier som partiet bjöd in till makten ville ingå i en koalition med det. Från den 3 april 2021 till den 13 december 2021, dvs. i 254 dagar, hade landet söder om Donau ingen vald regering utan arbetade med en tillfällig verkställande makt. Det krävdes en tredje omgång tidiga val – i kombination med presidentval i november 2021 – för att Sofia skulle kunna installera en regering.

Den var inte heller särskilt stabil, eftersom den stöddes av en fyrpartikoalition som bildades efter en lång och mödosam förhandlingsprocess, vid vars bord fyra partier med olika politiska inriktningar och program satt: Trifonovs systemfientliga högerparti, mitten-högerpartiet Fortsatt förändring, de konservativa liberalerna i Demokratiska Bulgarien och socialisterna – som stödde Rumen Radev, som kandiderade för en andra mandatperiod som oberoende. Valet i november vanns av ett annat nybildat parti, Fortsatt förändring – PP – som leddes av två teknokratiska ministrar med examen från västerländska universitet, Kiril Petkov och Asen Vasilev, den förre nu premiärminister, den senare finansminister. Den siste PP-premiärministern efter det tidiga valet 2022, Nikolai Denkov, tillhör också samma kategori och anses vara en av Bulgariens viktigaste forskare, även han utbildad vid västerländska universitet.

Den fjärde valomgången till nationalförsamlingen i Sofia ägde rum i oktober 2022, efter att president Rumen Radev upplöst den lagstiftande församlingen den 1 augusti efter fallet av PP-medgrundaren Kiril Petkovs regering, som installerats bara ett halvår tidigare. Petkov-regeringens fall – som orsakades av en misstroendeförklaring – underlättades också av att det populistiska ITN tidigare lämnat regeringen. I valet i oktober 2022 deltog endast 35 procent av de röstberättigade bulgarerna och rösterna delades mellan sju partier, som lyckades klara spärren på 4 procent för att komma in i parlamentet. Detta ledde till nya och svåra diskussioner om hur den verkställande makten skulle utformas. De två första platserna gick till GERB och Bulgariens etniskt turkiska parti, men ingen av dem lyckades ge landet en regering och skapa stabilitet. Detta ledde till den femte omgången av tidiga val i april 2023, som vanns av PP-DB, vilket slutade med koalitionen med GERB, en överenskommelse som var tänkt att fungera genom att en representant för den förra varvades med en representant för den senare var nionde månad som premiärminister.

Nikolai Denkov avgick som premiärminister för att ge plats åt Maryia Gabriel, en tidigare EU-kommissionär och utrikesminister i hans kabinett, enligt avtalet. Efter diskussioner mellan koalitionspartnerna om det ursprungliga protokollet som undertecknats av ledarna för de två politiska partierna, tog GERB dock inte över premiärministerposten från PP-DB. Och efter att Trifonov – nästa person att bjudas in av presidenten för att bilda regering – tackat nej till erbjudandet, blev det den sjätte omgången av tidiga val. Under tiden arbetar GERB:s interimspremiärminister Dimităr Glavcev, tidigare ordförande i revisionsdomstolen, med att bilda ett kabinett som ska styra landet fram till efter den 9 juni. När Bulgariens president Rumen Radev tillkännagav 2-i-1-valet uttryckte han förhoppningar om att detta skulle öka valdeltagandet och spara pengar åt staten.

Bulgarien i politisk kris sedan över 5 år tillbaka

Bulgariens senaste politiska och ekonomiska krisperiod inleddes med protesterna mot regeringen 2020, eller mer exakt, med den enorma cyberattacken 2019, där personuppgifter för miljontals bulgarer stals. Enligt bulgariska tjänstemän som deltagit i utredningen syftade cyberattacken till att skapa ett klimat av social instabilitet och misstro mot det bulgariska politiska systemet. De sociala spänningarna kulminerade i de regeringsfientliga protester som bröt ut i juni 2020 och som hade sitt epicentrum i Sofia och pågick i flera veckor. Rumen Radevs, en före detta yrkesofficer, uppgång och att han inte bara vann sin andra mandatperiod som president utan också en växande popularitet, särskilt som den bulgariske statschefen har en mer dekorativ roll enligt konstitutionen, med makten hos premiärministern, har skett mot denna bakgrund av misstro mot regeringen och det politiska system som den styr. Man kan inte bortse från att Radev använde sitt veto mot det avtal som regeringen undertecknat med Kiev om att skicka pansarvagnar till den ukrainska armén, och kom i konflikt med premiärminister Denkov. Vid den tidpunkten hävdade Radev att de 100 pansarfordon som utlovats till Ukraina skulle kunna användas bättre för att försvara Bulgariens gränser eller för att ingripa vid naturkatastrofer i svårtillgängliga områden.

Politisk instabilitet har lett till att medlemskapet i euroområdet skjutits upp

Sammantaget har den politiska oron redan försenat Bulgariens anslutning till euroområdet och utgör ett stort hinder för utnyttjandet av EU-medel inom ramen för planen för återhämtning och resiliens. Förutom de politiska problemen står landet inför allvarliga ekonomiska svårigheter, med en ekonomi på 64% av den europeiska nivån och en växande klyfta mellan produktivitet och levnadsstandard, enligt analytiker. Kriget i Ukraina och den europeiska energikrisen har också förändrat planerna på att uppfylla inflationsmålet. Bulgariens ambition att gå med i euroområdet redan 2025 verkar därför orealistisk i nuläget. Inget land med en minimiinkomst per capita på mindre än 500 euro – som Bulgarien – har accepterats i denna ”klubb”.

Vissa bulgarer, anhängare av det högerextrema partiet Renässans, vill faktiskt inte ens gå med i euron. Partiet – som stärkte sin väljarkår 2021 med antivaccinationsretorik och överraskande hamnade på tredje plats i valet 2022 – föreslog vid ett tillfälle att hålla en folkomröstning i frågan. Det är inte bara renässansens extremister som har försökt föra in västfientliga teman i den offentliga debatten i ett sammanhang där Bulgarien praktiskt taget har befunnit sig i en permanent valkampanj i tre år. Socialisterna – som stödde Ramen i presidentvalet 2017 och 2021 – har också försökt samla in namnunderskrifter för en folkomröstning mot ”genusideologi”. Sist men inte minst finns det sådana människor som verkar ha förblivit de sista anhängarna av president Ramen, som försökte övertyga bulgarerna om att kräva att landet skulle bli en presidentrepublik, även genom en folkomröstning.

Foto: Eugen Olariu