Subscribe
I Sverige fungerar samarbetet mellan de borgerliga partierna (EPP / RE) och det nya socialkonservativa partiet Sverigedemokraterna (ECR) så bra att väljarna i allt högre grad ser dem som ett naturligt regeringsalternativ. Samarbetet har överträffat förväntningarna. Kan det hända i Europaparlamentet efter valet i juni?
Samarbetet har till och med gått så långt att väljarkåren i Sverige ser Sverigedemokraterna som ett ”borgerligt” parti. Enligt en nyligen genomförd opinionsundersökning anser hälften av de tillfrågade att Sverigedemokraterna är ”borgerliga”.
Väljarna kan ha gått lite för långt här. Men det är inte svårt att förstå. Väljarna betraktar begreppet ”borgerlig” endast som en etikett för samarbetet mellan partier för att ta regeringsmakten från socialdemokraterna, som är huvudmotståndarna.
Borgerlig är inte detsamma som icke-socialistisk
Vi har två sidor i svensk politik, där den ena sidan domineras av socialdemokraterna och vänster- och miljöpartiet. På andra sidan finns Moderaterna och Liberalerna som är traditionellt borgerliga. Kristdemokraterna vill se sin ideologiska position som sin egen, precis som Centerpartiet en gång såg sig som landsbygdens konservativa. Men de samarbetade i parlamentet för att uppnå en majoritet för en regering som var just icke-socialistisk.
Nu växer Sverigedemokraterna fram som en ledande kraft på de rödas motståndarsida. Då blir det lätt att tolka det som ett borgerligt parti. Inte minst för att ni samarbetar med borgerliga partier. Och en central del av att vara borgerlig är att vara icke-socialistisk.
Men borgerligheten har flera dimensioner som inte stämmer överens med Kristdemokraterna, Centerpartiet eller Sverigedemokraterna. Dessa tre partier har alltid haft det starkaste väljarstödet utanför storstäderna, och i ännu högre grad på landsbygden. Centerpartiet har förlorat till Sverigedemokraterna och deras framtid är osäker, när de nu också ses som ett stödparti till Socialdemokraterna.
Arbetarnas elektorat centralt
Här finns också andra socioekonomiska dimensioner där Sverigedemokraterna skiljer sig från borgerliga center-högerpartier. Sverigedemokraterna har till exempel ett betydande stöd från arbetarklassväljare. Det är en stor grupp, mer än tio procentenheter av väljarkåren, som lämnat socialdemokraterna och börjat rösta på Sverigedemokraterna.
Det är Sverigedemokraternas attraktionskraft bland arbetare som lett till den nuvarande regeringen i Sverige. På samma sätt som Margaret Thatchers konservatism lockade stora grupper av arbetare bort från Socialistpartiet har Sverigedemokraterna stort förtroende bland arbetare, även bland fackföreningsmedlemmar.
I samarbetet mellan den borgerliga regeringen och Sverigedemokraterna har de senare kunnat garantera socialbidrag för arbetslösa och sjuka i statsbudgeten på ett sätt som annars inte skulle ha skett.
Global medborgare vs. nationell medborgare
Sverigedemokraterna är socialkonservativa med nationalistiska åsikter. Borgare har ofta velat se sig själva som globalister, som ”var som helst” i motsats till ”någonstans” som är rotade i sin nationella kultur och sina nationella traditioner.
Men denna skillnad överbryggas nu av det faktum att globalisterna i center-högerpartierna har insett att globaliseringsivern har gått för långt och att den nationella rättsstatsprincipen måste återupprättas. Somewheres fick det rätt. Det nationella perspektivet har nu ersatts av globalism.
Det innebär också att socioekonomiska skillnader spelar en mindre roll. De rika och de mindre rika kan arbeta tillsammans för att rädda den nationella enigheten. De rika börjar förstå att man behöver säkerhet hemma för att kunna vara stark på den internationella arenan. Företagare får inte drabbas av våld och korruption från kriminella i hemlandet om de ska kunna konkurrera utomlands.
Globalismen försvagar samhällets beredskap
Pandemin visade också att säkra leveranskedjor blir svåra att upprätthålla på global nivå när kriser inträffar. Var och en ser om sitt eget hus. Därför har fler och fler människor förstått att beredskap och självförsörjning inte är aspekter som hör 1900-talet till, utan är viktiga för att samhället inte ska misslyckas. Då krävs produktion i det egna landet eller i närområdet. Detta blir särskilt viktigt när det gäller livsuppehållande produkter, allt från läkemedel till bränsle för att värma upp bostäder med.
Globaliseringens baksidor framträder nu med full kraft. Då blir det mer naturligt för traditionella center-högerpartier att samarbeta med nationella och konservativa partier.
När det gäller etiketteringen är det nog mer korrekt att säga att de borgerliga partierna har blivit mer nationalkonservativa. Det är ju de som tvingas förändras av verkligheten, medan Sverigedemokraterna gör samma politiska analys nu som de gjorde för tio, tjugo år sedan.
Frågan är vad som kommer att hända i Europaparlamentet efter valet i juni. Kommer de traditionella center-högerpartierna att förstå vikten av att samarbeta med de nationella och konservativa partierna? Sverige är ett bra exempel på hur detta kan gå till. Tidöavtalet reglerar det samarbete som gör att regeringen fungerar. Och det har fungerat bättre än vad de flesta kommentatorer trodde var möjligt.