Upptrappningen av konflikten i Mellanöstern: tolkning av dynamiken i den hetaste fronten i det globala ”totala kriget”.
De pågående militära aktionerna och vedergällningsattackerna mellan Israel och Iran har trappat upp konflikten i Mellanöstern till en kritisk punkt.
Situationen är ytterst prekär och har betydande konsekvenser för den regionala, lokala och globala stabiliteten.
I april inledde Iran en historisk krigskampanj mot Israel och använde över 200 drönare och missiler i vad de hävdade var ett nödvändigt och omedelbart försvar mot israelisk aggression.
Iran angav dödandet av 7 iranska militära befälhavare på syriskt territorium i en flygattack som skäl för sina handlingar. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres har sammankallat ett extrainsatt säkerhetsråd för att ta itu med den förvärrade situationen och understryka båda sidors skyldighet att visa återhållsamhet och intelligens och röra sig bort från randen till ett fullskaligt krig.
Det resulterande våldet skulle få återverkningar inte bara på Mellanöstern utan skulle destabilisera den globala freden och säkerheten, i en tid då betydande krigsfronter som Ukraina och Taiwan redan är öppna, även om Taiwan idag är mer en dragkamp än en verklig konflikt.
Den nuvarande situationen markerar ett skifte mot direkt engagemang från Iran, som öppet har medgett att man vill minska sitt strategiska tålamod; från och med nu kommer svaren på israeliska attacker att vara direkta och mer aggressiva.
Bidenadministrationens lägliga reaktion uppmanade Israel att undvika en punkt utan återvändo.
Man är också särskilt försiktig när det gäller det politiska partiet Hizbollahs inblandning, som skulle kunna komplicera det nationella säkerhetslandskapet.
Situationen kompliceras ytterligare av det pågående våldet i Gaza och på Västbanken och av den polioepidemi som har drabbat befolkningen de senaste dagarna.
Vidare har FN:s säkerhetsråds effektivitet när det gäller att medla i dessa spänningar ifrågasatts: rådets oförmåga att föreslå fungerande lösningar eller upprätthålla internationell rätt har skapat ett vakuum som kan uppmuntra ensidiga åtgärder från stater som känner sig hotade, både den israeliska och den palestinska motsvarigheten.
Avsaknaden av ett sammanhållet internationellt svar kan förvärra situationen ytterligare och föra regionen närmare en allvarlig konflikt.
De två västliga superkontinenternas, USA:s och Europas, roll är i detta skede avgörande för hur konflikten kommer att utvecklas.
I takt med att situationen utvecklas hänger framtiden för det strandade kärnenergiavtalet med Iran i luften, och om Israels agerande framkallar ett starkt iranskt svar kan det få alla potentiella diplomatiska åtaganden att spåra ur. ”I denna period av krig och osäkerhet är det viktigt att Israels fiender vet att Amerika och Israel är enade, idag, imorgon och alltid”, sade Israels premiärminister Benjamin Netanyahu inför sin resa till USA, efter att president Joe Biden avgått som demokraternas kandidat i det amerikanska presidentvalet. De två presidenterna kommer att träffas på torsdag i Washington för att diskutera ståndpunkter om konflikten i Gaza. I detta avseende har Netanyahu redan förklarat att han inte har för avsikt att ge upp segern över Hamas. Samtidigt ansluter han sig till kondoleanserna för de två avlidna gisslan bland de 72 som fortfarande sitter fängslade av Hamas, nyheter som rapporterades av palestinska nätverk redan i mars men som aldrig bekräftats, förrän nu, av israeliska nyheter. Den 22 juli, samma dag som premiärminister Netanyahus avresa, tvingades befolkningen öster om Khan Yunis att överge sina hem, trots detta dödades 14 personer i bombningarna av staden. Upptrappningen av konflikten i Mellanöstern är ett kritiskt ögonblick som ger alla inblandade parter en möjlighet att prioritera diplomati och söka fredliga lösningar. I takt med att spänningarna fortsätter att öka finns det ett akut behov av att förhindra felbedömningar och ytterligare våld. Det internationella samfundet måste enas i en gemensam ansträngning för att hantera ”maktvakuumet” och prioritera dialog för att avvärja en katastrofal konflikt som kan få långtgående konsekvenser för den globala stabiliteten.
Detta kritiska ögonblick kräver ett konstruktivt förhållningssätt som betonar diplomatins och deeskaleringens viktiga roll för att säkerställa en positiv väg framåt för regionen och omvärlden.
The text was translated by an automatic system