Den ryska propagandans inverkan på Balkan: metoder, nätverk och strategier för desinformation.

Den ryska propagandans inverkan på länderna i det forna Sovjetblocket, med särskild hänvisning till Balkan och med fokus på Rumänien, som ur sociokulturell synvinkel anses tillhöra Balkan. Detta är ämnet för en studie som undersöker spridningskapaciteten hos Ryska federationens berättelse genom kvantitativa och kvalitativa analyser som utförts i samarbete med ledande sociologiska forskningsföretag.

Studien visar att dagens ryska propagandamaskin helt och hållet bygger på falska historiska fakta eller myter som tidigare spreds av Sovjetunionen, genom att anpassa kommunikationstekniken till moderniteten, men ändå försöka uppnå samma resultat: att få allmänheten att uppfatta Ryska federationen som ”de goda” och västvärlden som ”de onda”.

Faktum är att de största och mest inflytelserika tidningarna och tv-stationerna i Ryska federationen, tillsammans med ryska onlinemedier (som Russia Today och Sputnik) och troll och bots på sociala medier ständigt arbetar för att inoculera en positiv bild av Ryssland både nationellt och internationellt. Åsikterna från proryska sympatisörer och påverkare som bor i olika europeiska länder, särskilt de som tidigare var under inflytande av Sovjetunionen, fungerar som ett bollplank. Denna typ av information sprids alltså på Balkan genom olika kanaler som tv, radio och webbmedier (sociala nätverk, webbplatser), både direkt och indirekt, eftersom rysk propaganda i vissa fall först når väst, där den lyckas påverka vissa intellektuella, politiker och journalister, och sedan kommer in på Balkan i form av politiska åsikter på engelska. Detta är mycket användbart för Rysslands syften i till exempel Rumänien, där den rysktalande befolkningen utgör en mycket liten andel.

Rumänien valdes ut som en fallstudie av den ryska propagandans effekter på grund av dess geostrategiska läge som är mycket viktigt för Europa och på grund av att endast en liten del av befolkningen talar ryska. Rumänien är därför ett av de östeuropeiska länder som har en lång tradition av ryskt inflytande på den sociopolitiska och kulturella miljön. Därför är studien av det ryska inflytandet på Rumänien särskilt intressant.

Falska berättelser om Sovjetunionens förflutna används fortfarande av Ryska federationen.

En av de mest spridda falska berättelserna var att Sovjetunionen hade gått in i andra världskriget när man beslutade att försvara sig mot Nazityskland 1941. Faktum är att den falska myten om det ”stora fosterländska kriget” bygger på denna berättelse, när Sovjetunionen i själva verket startade kriget 1939 när man efter Ribbentrop-Molotov-fördraget invaderade Polen.

Denna falska berättelse om befrielsen av Ryska federationens territorium från nazisterna används och främjas för närvarande av Vladimir Putin för att upprätthålla sitt inflytande över de före detta sovjetrepublikerna och för att upprätthålla sitt inflytande i de före detta kommuniststaterna i Östeuropa och Balkanblocken. Bland dessa stater finns Rumänien, som nu är medlem i EU och Nato. Det berättas alltså att det oskyldiga Sovjetunionen försvarade sig mot de skyldiga nazisterna. Detta är en förenkling och historisk förfalskning som Putin gärna uppdaterar i Ryska federationens propaganda, för att få en narrativ ”täckmantel” för de aggressiva åtgärder som Ryssland vidtar i dag. I dagsläget, när det gäller konflikten i Ukraina, främjar den ryska propagandaapparaten idén om att Ryssland är en befriande stat (man befriar Ukraina från nynazister med en specialoperation) som inte begår krigsbrott, i sin önskan att geografiskt och politiskt återuppbygga Storryssland.

Hur sprids rysk propaganda på Balkan?

I Rumänien informerar sig cirka 80 procent av befolkningen genom att titta på tv. TV-informationen i det här landet är starkt påverkad av manipulation. TV-systemet är nästan helt och hållet i händerna på privata företag som ofta har kontroversiella personligheter bland sina finansiärer. Dessa finansiärer har ett intresse av att påverka TV-informationen i politiskt syfte och för egen vinning. Medan större delen av befolkningen anser att TV-informationen är en självklarhet, är det bara en liten andel av den yngre, mer utbildade allmänheten som kan se kritiskt på TV-programmen. I många debatter försöker intellektuella, specialister och experter som deltar i sändningarna att påverka publiken för sina egna partipolitiska intressen, bland annat informationsspecialister som förmedlar rysk propaganda. I Rumänien är den ryska propagandans genomslag nästan helt och hållet beroende av tv och påverkar en outbildad och äldre majoritetspublik som inte använder sociala nätverk. Under 45 års ålder förändras saker och ting, och misstroendet mot de viktigaste nyhetskällorna ökar, samtidigt som medvetenheten om Rysslands försök att påverka den allmänna opinionen i Rumänien ökar.

En stor del av deltagarna i studien är faktiskt medvetna om att de utsätts för falska nyheter och desinformation. Fenomenet desinformation ökar, men det faktum att befolkningen är medveten om att den utsätts för vissa typer av propaganda kan underlätta processer för att motverka de mer flagranta propagandaberättelserna.

Av historiska, kulturella, sociologiska och politiska skäl (Rumänien är en Nato-medlem) är den ryska propagandans inverkan på Rumänien på kort och medellång sikt mycket liten.

Serbiens fall är annorlunda, där scenariot är extremt gynnsamt för Kremls inflytande. Vučićs presidentskap underkuvar de statliga medierna, men även de privata medierna, genom att införa regeringens Moskvavänliga linje. En docent i journalistik vid universitetet i Novi Sad – som citeras i studien – hävdar att ”regeringsvänliga propagandamedier i Serbien har skapat en personkult för Putin som till och med överträffar den som byggts upp för Vučić”. De serbiska medborgarnas sympati för Ryssland beror också på historiska och kulturella band mellan de två kristet-ortodoxa staterna med slavisk majoritet, band som sträcker sig flera århundraden tillbaka i tiden.

Användningen av ”ombud”, ryska propagandagenter som betalas som journalister och experter för att sprida Kremls linje i medierna, verkar vara utbredd i Bulgarien. Sedan den ryska invasionen av Ukraina har antalet publikationer med rysk propaganda på nätet i Bulgarien tiofaldigats. Omkring 51 procent av de svarande i undersökningen anser att mediernas bevakning av kriget i Ukraina i Bulgarien i allmänhet är opålitlig. Mer än hälften av bulgarerna litar inte på medierna. 35 procent av de tillfrågade säger att de stöter på falska nyheter varje dag eller nästan varje dag.

I det euroskeptiska Ungern har premiärminister Orbans vänliga inställning till Putin en viss tyngd. I detta land är den ungerska offentliga sektorn det största redskapet för rysk desinformation: Duna Media. Under de senaste åren har public service kritiserats för alltför positiva ställningstaganden till regeringens berättelser. Efter att kriget i Ukraina bröt ut började nätverkets kanaler sända idéer och föreställningar som tjänar den ryska ideologin utan att tillhandahålla sammanhang eller motargument. Detta gjorde det möjligt att övervinna de europeiska sanktionernas blockering av desinformationskanaler som Russia Today och Sputnik.

Kroatien visar sig vara mycket dygdigt när det gäller att bekämpa rysk desinformation genom att vidta alla nödvändiga åtgärder.

I Bosnien och Hercegovina kommer desinformationen till stor del från serbiska medier med hjälp av ryska desinformationsnätverk. Propagandans tyngdpunkt ligger på främlingsfientlighet och ett försök att misskreditera Europeiska unionen. Programföretag och publik är uppdelade mellan den kroatisk-muslimska federationen å ena sidan och Republika Srpska å andra sidan. Desinformation spelar starkt på den etniska och kulturella klyftan.

I Kosovo har den ryska propagandans inverkan varit mätbar sedan slutet av 1990-talet, eftersom Kosovo är ett geostrategiskt viktigt land med stor internationell betydelse. Serbiska medier som Sputnik Serbia och andra proryska nätverk attackerar kontinuerligt Kosovo och ifrågasätter särskilt legitimiteten i dess existens som suverän stat.

I Albanien Mediernas försök att öka tittarsiffrorna är den främsta källan till desinformation. Desinformation är praktiskt taget allestädes närvarande i Albanien, men det är nästan alltid en intern angelägenhet med små försök till extern påverkan. Desinformationen i Albanien har till stor del sitt ursprung i den starkt konkurrensutsatta inrikespolitiska dialektiken.

I Montenegro å andra sidan är medierna i Montenegro tydligt utsatta för betydande extern desinformation till följd av inflytande från serbiska medier.

I Nordmakedonien, liksom i andra länder på Balkan och i f.d. Jugoslavien, har desinformationskampanjer syftat till att förvärra de interna konflikterna, men befolkningens starka medlemskap (79 procent) i Nato fungerar som ett motgift mot vissa försök till utländsk påverkan.

Sammanfattningsvis är studien av den ryska propagandans inverkan på Balkan av stor betydelse för att förstå hur Kreml-vänliga ideologier sprids och vilken strategi man bör välja för att bekämpa desinformation och falska nyheter. Därför är det nödvändigt att främja utvecklingen av en europeisk politik som kan försvara de demokratiska värdena genom att bekämpa felaktig information och falska berättelser.

The text was translated by an automatic system