Dödsfall relaterade till jordbruksarbete i Irland

Forskning som utförts av Europeiska arbetsmiljöbyrån tyder på att det under tioårsperioden mellan 2010 och 2024 har inträffat i genomsnitt över 500 registrerade dödsfall per år inom EU:s jord- och skogsbrukssektorer och över 150.000 olyckor utan dödlig utgång per år.

Detta har tidigare föranlett EU-kommissionen att kräva betydande förbättringar av datainsamlingen och kvaliteten på statistiken.

I ett stort forskningsprojekt som genomförts av COST-plattformen (European Cooperation in Science and Technology) har man upprepade gånger uttryckt oro över att jordbruket fortfarande är en av de farligaste industrierna i Europa, mätt i arbetsrelaterade skador, sjukdomar, funktionsnedsättningar och dödsfall, och att studier fortsätter att visa stora skillnader i nationella skade- och sjukdomsfrekvenser.

COST har också betonat att så länge det saknas en statistiskt säkerställd förståelse av säkerhetskulturens bestämningsfaktorer, kommer det inte heller att finnas några välgrundade åtgärder för att förbättra hälsa, säkerhet och riskhantering.

COST medger dock att vissa EU-länder har varit mer framgångsrika än andra när det gäller att minska antalet skador och sjukdomar inom jordbruket.

Detta är verkligen fallet i Irland, vilket framgår av preliminära uppgifter som publicerats som en del av en rapport som publicerades denna månad (januari) från landets Health and Safety Authority (HSA).

Irlands Health and Safety Authority visar att antalet dödsolyckor per 100.000 arbetstagare har minskat från 2,7 till 1,2 under tioårsperioden 2015-2024.

HSA visar att det registrerades 33 arbetsrelaterade dödsfall i Irland 2024, en minskning med 23% jämfört med 2023, med betydande förbättringar inom jordbruks- och byggsektorerna som låg bakom minskningen.

Det motsvarar en minskning med 50% inom byggsektorn, medan jordbrukssektorn såg en minskning från 20 dödsolyckor 2023 till 12 förra året, en total minskning med 40%.

Det har dock också påpekats att även om jordbruket kan ha stått för 12 av 33 arbetsrelaterade dödsfall 2024, utgör detta antal fortfarande över en tredjedel av alla dödsfall från en sektor som bara sysselsätter 4% av arbetskraften i Irland.

Uppgifter från National Farm Survey, som genomförts av Teagasc, Irlands myndighet för jordbruks- och livsmedelsutveckling, visar att cirka 4.500 jordbruksolyckor inträffar på irländska gårdar varje år, och att 44% av dessa leder till att offret blir arbetsoförmögen i minst fyra dagar. Vidare har Teagasc visat att i genomsnitt cirka 80 procent av dessa jordbruksolyckor krävde medicinsk behandling, och 46 procent av offren uppsökte sjukhus. Över 90% av dessa skador är enligt Teagasc förutsägbara och kan faktiskt förebyggas.

På nationell nivå har ett stort antal initiativ tagits för att minska antalet dödsfall och olyckor i lantbruket på Irland. Health and Safety Authority utvecklade sin Farm Safety Action Plan 2021-2024 med särskilt fokus på högriskaktiviteter i samband med användning av traktorer, jordbruksfordon, boskapshantering och arbete på hög höjd.

HSA utvecklade också en framgångsrik Farm Safety Partnership Advisory Committee (FSPAC) för att involvera branschens intressenter i arbetet med att förbättra arbetsmiljön inom jordbruket.

På senare tid har Irlands Department of Agriculture Food and the Marine beviljat bidrag på upp till 60% för inköp av axelskydd för kraftuttag (Power Take-Off, PTO).

Kraftöverföringsaxelns kåpor överför mekanisk kraft från en traktor till ett redskap, t.ex. en röjsåg, bailer eller hackare. Detta är mycket viktigt eftersom kraftöverföringsskyddet gör det möjligt att förhindra att kroppsdelar fastnar i den roterande axeln på traktorer och andra jordbruksfordon.

Åtgärden är visserligen ekonomiskt blygsam (bidragen ger deltagande jordbrukare möjlighet att köpa högst fyra kraftöverföringsaxelskydd till en högsta stödberättigande kostnad på 100 euro per kraftöverföringsaxelskydd), men den visar hur även små åtgärder kan ha en oproportionerligt stor inverkan på dödsfall i jordbruket och jordbruksrelaterade funktionshinder och olyckor.

På EU-nivå måste Irland, liksom alla andra EU-länder, också införa säkerhetsåtgärder på gårdarna som en del av ett antal politiska åtgärder som Europaparlamentet har tagit initiativ till för att minska dödsfallen på gårdarna.

Det mest framträdande och kontroversiella av dessa initiativ är införandet av principen om social villkorlighet i den senaste gemensamma jordbrukspolitiken (CAP).

Inom ramen för CAP syftar social villkorlighet till att förbättra lantarbetarnas hälsa och säkerhet genom att koppla CAP-betalningar till efterlevnad av arbetslagstiftning, inklusive hälso- och säkerhetsbestämmelser.

Samtidigt som åtgärden har hyllats som en potentiellt omvälvande politik har den också kritiserats hårt för att bara öka bördorna för en jordbrukssektor som redan är hårt reglerad av inspektioner och EU:s verkställighetsmekanismer.

De som anser att politiken för social villkorlighet i sin nuvarande utformning inte går tillräckligt långt skulle dock peka på det faktum att medlemsstaterna kommer att behålla ansvaret för att definiera exakta regler och specificera de administrativa påföljder som är inblandade.

Anhängare av social villkorlighet och kopplingen av gårdsstödet till säkerhetsåtgärder för jordbruket lyfter också fram det faktum att medlemsstaterna, inklusive Irland, har den 1 januari 2025 på sig att genomföra den nya villkorligheten. De noterar vidare att det på grund av detta kommer att dröja till 2026 innan det kommer att vara möjligt att genomföra en omfattande konsekvensbedömning av det praktiska genomförandet av villkorligheten i hela EU.

Ytterligare lagstiftnings- och regleringsåtgärder som påverkar jordbrukssäkerheten på Irland och i hela EU kan ses i Europaparlamentets strävan att formulera lagstiftning som rör användningen av bekämpningsmedel.

I detta avseende har det i det irländska parlamentet framförts krav på att ministern för jordbruk, livsmedel och havsfrågor ska ta kontakt med sina motsvarigheter i EU för att kräva att alla jordbruksfordon som säljs i EU ska vara utrustade med avancerade förarassistanssystem (ADAS).

Detta är särskilt relevant för säkerheten inom jordbruket eftersom avancerade förarassistanssystem inom jordbrukssektorn kan minska traktorrelaterade, fysiskt krävande och repetitiva arbetsuppgifter och samtidigt öka precisionen och produktiviteten.

Ministern har dock också klargjort att många av de standarder som gäller för traktorer är OECD-standarder (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) snarare än EU-standarder.

Den bild som framträder när det gäller säkerheten i jordbruket och dödsfall och olyckor i jordbruket på Irland är därför en bild av försiktig optimism.

Irland har verkligen gjort bestämda försök att ta itu med frågan sedan Safety, Health and Welfare at Work Act 2005 infördes med stöd av förordningar och Code of Practice för att förbättra säkerheten på gårdarna.

Sammanfattningsvis kan det noteras att även om HSA:s uppgifter om en minskning från 20 dödsolyckor i lantbruket 2023 till 12 förra året, en total minskning med 40%, är anledning att fira, är det för tidigt att beskriva detta som en bekräftelse på den typ av långsiktig trend som Irland och dess organ som arbetar med att främja säkerheten i lantbruket vill ska bli verklighet.