Subscribe
I det europeiska politiska landskapet representerar gruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR) – som omfattar partier som italienska Fratelli d’Italia och polska PiS (Lag och rättvisa) – en av de mest dynamiska och uppåtgående krafterna. Den senaste *Polling Europe*-undersökningen, som genomfördes i mars 2025 med ett urval på över 5 000 EU-medborgare, ger en detaljerad bild av allmänhetens uppfattning om viktiga politiska och institutionella frågor. Rapporten belyser särskilt ECR-väljarnas inställning till förtroendet för rättsväsendet och relationerna med USA, särskilt Donald Trump.
Förtroende för rättsväsendet: ECR-väljarna är de mest skeptiska i Europa
En av de centrala frågorna i undersökningen gäller rättsväsendets oberoende. Endast 22 procent av de konservativa och reformistiska väljarna anser att rättsväsendet i deras land är oberoende, jämfört med ett europeiskt genomsnitt på 36 procent. Detta är den lägsta andelen bland alla politiska grupper. Vidare anser 73 procent av ECR-väljarna att rättsväsendet påverkas av den politiska makten, och så många som 32 procent anser att det är helt underordnat politiken.
Denna skepticism återspeglas också i förtroendenivåerna. Färre än en tredjedel av ECR-väljarna (29 procent) uppger att de litar på rättsväsendet, medan 68 procent uttryckligen säger att de inte gör det. Även detta är den lägsta siffran bland de större europeiska grupperna: som jämförelse uttrycker 57 procent av EPP-väljarna förtroende och bland de gröna är siffran 60 procent.
Detta visar på en klyfta mellan rättsväsendet och en betydande del av den konservativa och suveräna väljarkåren, som inte ser rättsväsendet som ett neutralt instrument utan som en politiserad makt, som ofta uppfattas som fientlig mot populistiska och nationalistiska rörelser.
De nyligen fällande domarna mot Le Pen i Frankrike och Georgescu i Rumänien har starkt ogillats av de europeiska konservativa, som i allt högre grad oroar sig för respekten för demokrati och folklig suveränitet.
Relationerna med Trump: ECR rankas på tredje plats i allmänhetens uppfattning
En annan viktig punkt i undersökningen handlar om hur europeiska partier uppfattas i förhållande till USA:s tidigare president Donald Trump. På frågan om vilka partier som har de närmaste banden till Trump svarade 17% av européerna ECR, vilket placerar partiet på tredje plats efter Patrioterna (26%) och den suveräna alliansen Europe of Sovereign Nations (24%).
I Italien är siffran betydligt högre: 38% av italienarna förknippar ECR – främst förkroppsligat av Fratelli d’Italia – med Trump. I Spanien är uppfattningen mindre uttalad (15 procent), medan kopplingen är mer solid i Polen, PiS hemland (27 procent). I de nordeuropeiska länderna är kopplingen mellan ECR och Trump däremot mycket svagare, vilket tyder på en kulturell klyfta mellan EU:s regioner.
Det måste sägas att förhållandet mellan europeiska konservativa och Trump inte bara är politisk sympati, utan också ideologisk samsyn: fokus på nationell suveränitet, kritik av europeiska eliter och betoning på säkerhet, invandring och traditionens roll. ECR presenterar sig därmed som en bro mellan den europeiska konservatismen och den amerikanska trumpismen.
En jämförelse med andra europeiska grupper
EPP, som historiskt sett har stått i centrum för Europas institutionella balans, intar en moderat hållning: 43 procent av dess väljare anser att rättsväsendet är oberoende och 57 procent litar på systemet. Bland socialdemokraterna (S&D) är förtroendet ännu högre, med 57 procent som uttrycker förtroende och endast 40 procent som uttrycker misstro. De gröna och centristerna från Renew Europe uppvisar de högsta förtroendenivåerna (60% respektive 50%), vilket bekräftar ett samband mellan progressiva sympatier och institutionell entusiasm.
På den motsatta sidan, vid sidan av ECR, hittar vi Patrioterna (t.ex. Rassemblement National, Vox, Fidesz) och ESN-alliansen (Alternative für Deutschland, Reconquête), som delar samma skepsis mot EU-institutionerna och en stark betoning på nationell identitet. Väljarna i dessa grupper uppvisar ännu lägre förtroendenivåer: endast 29% för både Patriots och ESN, och över 60% uttrycker misstro.
Det italienska fallet: Fratelli d’Italia Mellan misstro och centralitet
I Italien företräds ECR främst av Fratelli d’Italia, som för närvarande sitter i regeringen. De italienska uppgifterna ligger i linje med europeiska trender, med vissa nationella särdrag. Endast 29% av italienarna tror på rättsväsendets oberoende, medan 63% anser att det är politiskt påverkat. Förtroendet för systemet ligger på 45 procent, men 49 procent uttrycker fortfarande misstro.
Den anmärkningsvärda uppfattningen om närhet till Trump (38%) tyder på att de italienska ECR-väljarna ser honom som en ledarskapsmodell som är ett alternativ till den europeiska huvudfåran. Denna ideologiska samhörighet kan dock visa sig vara ett tveeggat svärd, särskilt i ett kontinentalt sammanhang där Trumpismen djupt polariserar den allmänna opinionen.
Polling Europe-rapporten ger en bild av ett ECR som är starkt i sin väljarbas men alltmer isolerat från institutionellt samförstånd. Dess väljare misstror rättsliga myndigheter, ser positivt på Trump och ser EU-institutionerna som krafter som ska motverkas, om inte rent av motarbetas. När Europa nu går mot valet 2025, med ökande spänningar mellan suveränister och federalister, kommer ECR:s roll att vara avgörande: kommer ECR att vara kungamakaren eller den störande kraften? Valurnorna kommer att avgöra.