Subscribe
Ett dokument på fyrahundra sidor för att öka försvarsinvesteringarna, främja den industriella kapaciteten och förbättra den strategiska dialogen mellan de tjugosju medlemsländerna.
Detta är innehållet i den rapport om europeisk konkurrenskraft som utarbetats av rådets tidigare ordförande Mario Draghi, i ett historiskt ögonblick som präglas av osäkerhet och globala hot, först och främst Putins Rysslands storskaliga invasion av Ukraina.
Draghi efterlyser en förenklad försvarsindustri i EU: Efterlyser full tillgång till finansiering och strategisk översyn i samband med Ukrainakonflikten
Europeiska försvarsföretag bör inte hindras av byråkrati när de ökar vapenproduktionen, enligt en nyligen publicerad konfidentiell rapport som POLITICO har fått exklusiv tillgång till.
Eftersom det storskaliga kriget i Ukraina, som utlöstes av den ryska invasionen, fortsätter att påverka den europeiska säkerheten, bör försvarsföretag på kontinenten ha full tillgång till EU-finansiering.
Dessutom bör sammanslagningar inom sektorn inte automatiskt blockeras på grund av konkurrensproblem, föreslås i ett preliminärt kapitel i en rapport om konkurrenskraft från Italiens tidigare premiärminister Mario Draghi.
”Den försvarsindustriella basen i EU står inför strukturella svårigheter när det gäller produktionskapacitet, kompetens och tekniska fördelar. Detta hindrar unionen från att konkurrera effektivt på global nivå”, säger Mario Draghi i utkastet till rapporten. Den tidigare ordföranden för Europeiska centralbanken håller på att slutföra sin efterlängtade rapport till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen om hur den europeiska industrin kan återta förlorad mark på den internationella arenan. ”Med en återkomst av konflikter på EU:s tröskel, tillväxten av nya hybridhot och en möjlig förändring av geopolitiska prioriteringar och USA:s försvarsbehov, kommer EU att behöva ta ett allt större ansvar för sin egen säkerhet och sitt eget försvar”, står det i dokumentet.
Utkastet lyfter fram flera utmaningar som den europeiska försvarsindustrin står inför, bland annat otillräckliga offentliga utgifter: EU spenderar ungefär en tredjedel av vad USA spenderar på försvaret.
Dessutom verkar europeiska vapenföretag på begränsade nationella marknader, med en brist på samordning av medlemsstaternas upphandlingar och ett 80-procentigt beroende av internationella, främst amerikanska, leverantörer, konstaterar Draghi.
Bland rekommendationerna i rapporten finns införandet av en ”europeisk preferensprincip” för att främja europeiska försvarslösningar framför konkurrenternas, definitionen av en styrningsmodell som involverar kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och Europeiska försvarsbyrån, samt inrättandet av en centraliserad ”försvarsindustrinämnd” som ska hantera upphandlingar för medlemsländernas räkning.
”Myndigheten skulle förvaltas av EU-kommissionen och ha den höga representanten/vice ordföranden för kommissionen och chefen för Europeiska försvarsbyrån som medordförande”, heter det i dokumentet.
”Den skulle stödjas av sektorsspecifika grupper som består av företrädare för industrin och EU:s medlemsstater. I ett utkast till försvarsindustrikapitlet, daterat den 20 juni, uppmanas Bryssel att undanröja de hinder som gör att försvarsföretag inte kan få tillgång till EU-medel.
I dokumentet föreslås en översyn av Europeiska investeringsbankens utlåningspolicy, som för närvarande är restriktiv mot försvarssektorn, och en anpassning av EU:s regelverk för hållbar finansiering och miljö-, social- och bolagsstyrning (ESG) för att gynna industrin.
Förra året fick han i uppdrag att förbereda en omfattande dossier för att återuppliva industrin på den gamla kontinenten.
Nu har Mario Draghi slutfört sitt arbete.
Den 4 september kommer han att presentera sin studie för EU-parlamentet för att ta fram de orsaker som har hållit tillbaka Europas industriella tillväxt globalt.
Mario Draghi efterlyser ”radikal förändring” för Europa
Mario Draghi föreslår en betydande omvandling för att stimulera tillväxten i Europa, vilket han sade den 16 april under högnivåkonferensen om den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
I den 400-sidiga planen ägnas cirka 300 sidor åt att analysera nyckelsektorer som energi, försvar och handel.
Dokumentet innehåller också förslag för att stärka europeisk infrastruktur, industri, styrning och EU:s ekonomiska och finanspolitiska inriktning.
För fyra månader sedan påpekade den tidigare rådsordföranden att den strategi som antagits för att återfå konkurrenskraften efter statsskuldkrisen hade fokuserat på att sänka arbetskraftskostnaderna och en procyklisk finanspolitik.
Enligt Draghi hade denna strategi bara lett till att den inhemska efterfrågan försvagats och att den europeiska sociala modellen underminerats.
”Europa har fokuserat på fel saker”, sade han.
Europeiska unionens ekonomiska misstag
Ett grundläggande misstag, enligt Draghi, var att fokusera på inhemsk konkurrens inom områden som försvar och energi, baserat på lika villkor med andra makter och en internationell ordning som styrs av regler som inte alla respekterar, där vissa länder utnyttjar politiken för att förbättra sin konkurrensposition.
Draghi menar att Kina har strävat efter att internalisera teknik och gröna leveranskedjor och därmed säkra tillgången till nödvändiga resurser.
USA, å andra sidan, har antagit en storskalig industripolitik som lockar till sig globala företag, inklusive europeiska, genom protektionism och genom att utesluta konkurrens.
Draghis förslag: Industriavtalet
Draghis vision för European Industrial Deal handlar om att överbrygga nationell fragmentering, utnyttja stordriftsfördelar genom gemensamma inköp inom försvars- och säkerhetssektorn samt gemensamma investeringar i ny teknik och telekommunikation, t.ex. 5G, genom att samordna operatörernas insatser.
Vidare är det nödvändigt att styra forskning och nystartade företag mot den inre marknaden, att skapa ett nytt regelverk för framväxande teknikföretag och att se över tillsynsregleringen av bankutlåning.
Slutligen föreslår Draghi att man utvecklar en enhetlig strategi för att säkerställa tillgång till kritiska resurser, som energi och råvaror, och en kvalificerad arbetskraft, samtidigt som man minskar beroendet av externa länder, vilket, som demonstrerats av kriget i Ukraina och beroendet av rysk gas, kan sätta den europeiska ekonomin i fara.
Draghi kommer att presentera rapporten vid ett konfidentiellt högnivåmöte i Europaparlamentet på onsdag, och den ska enligt planerna publiceras under den andra veckan i september.