Subscribe
Polling Europes undersökning, som publicerades i mars, genomfördes för att ta reda på vad medborgarna i Europeiska unionen tycker om rättsväsendet och unionens relationer med USA:s president Donald Trump. Undersökningen genomfördes mellan den 14 och den 24 mars 2025 på ett urval av 5 006 genomförda intervjuer, fördelade proportionellt mot befolkningen i de 27 EU-länderna, med en liten korrigering för att göra det möjligt att analysera uppgifterna på en paneuropeisk nivå och 5 olika zoner: Tyskland, Frankrike, Central- och Östeuropa, Nordeuropa och Sydeuropa. För varje land fastställdes proportionella kvoter för ålder och kön. Kvoterna beräknades på grundval av de senaste parametrarna från Eurostat.
Rättvisa och rättsväsendet i EU-länderna
Som en ögonblicksbild av uppfattningen om rättsväsendets oberoende i EU kan nämnas att endast 36% av EU-medborgarna anser att rättsväsendet i deras eget land är oberoende. Av dessa anser 9% att rättsväsendet är ”helt oberoende”, medan 27% anser att det är ”i stort sett oberoende”. Däremot anser 57% av de tillfrågade i opinionsundersökningen att rättsväsendet påverkas av den politiska miljön, antingen ”delvis” (37%) eller ”helt” (20%). Denna allmänna uppfattning är mycket oroande eftersom den visar på en utbredd misstro mot rättsväsendets opartiskhet, vilket allvarligt kan undergräva medborgarnas förtroende för demokratin och rättsstatsprincipen.
Enligt de intervjuade kunde betydande regionala skillnader observeras. Norra Europa (Sverige, Danmark, Finland) har den mest positiva uppfattningen om rättsväsendet, där 44% av de tillfrågade anser att rättsväsendet är oberoende. I motsats till detta har respondenterna i Sydeuropa (Spanien, Italien, Grekland) och Central- och Östeuropa (CEE) de högsta nivåerna av skepsis: endast 26% respektive 27% av medborgarna anser att rättsväsendet är oberoende.
De länder som är mest kritiska till rättsväsendet är Spanien, Polen och Italien. I Spanien uppfattar t.ex. 21% av de tillfrågade rättsväsendet som oberoende, medan 74% anser att det är politiskt påverkat. Inte heller i Polen skiljer sig procentsatserna mycket åt. Således anser 29% av polackerna att rättsväsendet är oberoende, medan 63% säger att det är politiskt påverkat. I Italien är siffrorna ungefär desamma som i Polen. 29% av italienarna har en positiv uppfattning om rättsväsendet, medan 63% har en negativ uppfattning. I Tyskland och Frankrike är synen på rättsväsendet mer balanserad, men även där tenderar majoriteten av medborgarna att se rättsväsendet som politiskt betingat (kontrollerat).
Enligt ECR:s opinionsundersökning har väljare som röstar på mitten- och mitten-vänsterpartier, som De gröna, Förnya Europa och Europeiska socialdemokratiska partiet, en mer positiv uppfattning: De gröna: 47% uppfattar rättsväsendet som oberoende, S&D: 43%, RE: 48%. På motsatt sida är väljare till högerextrema partier som ”Patrioterna” (Rassemblement National, Vox, Fidesz) och ”De suveräna nationernas Europa (ESN)” mycket mer skeptiska: Endast 23% av ESN:s väljare och 27% av Patrioternas väljare anser att rättsväsendet är oberoende. Omkring 71% av ESN-väljarna anser att rättsväsendet är politiskt betingat, vilket även 68% av patrioternas väljare gör. Denna polarisering tyder på att förtroendet för rättsväsendet påverkas av politisk ideologi, och är starkare bland proeuropeiska väljare och svagare bland euroskeptiska eller nationalistiska väljare.
EU-medborgarnas förtroende för rättsväsendet
ECR-respondenterna tillfrågades också om hur stort förtroende de har för rättsväsendet i sitt eget land. Resultaten visar ett samhälle som är delat i två delar. Omkring 46 procent av de tillfrågade sade sig ha förtroende för rättsväsendet (”mycket stort” – 10 procent, ”ganska stort” – 36 procent). På andra sidan klyftan svarade 50% av medborgarna att de inte litade på rättsväsendet (”lite” – 34%, ”inte alls” – 16%) och 4% visste inte vad de skulle svara. Det högsta förtroendet för rättsväsendet finns i de nordiska EU-länderna med 56%. Förtroendet sjunker gradvis till 55% i Tyskland och 43% i Frankrike. De länder som har lägst förtroende är Spanien, där endast 37% av medborgarna litar på rättsväsendet, EEG, där 35% av medborgarna litar på rättsväsendet, och Italien, där 45% av medborgarna litar på rättsväsendet. Vänsterväljare (gröna, S&D) tenderar att vara mer tillitsfulla (upp till 60-procentsgränsen), medan högerradikala väljare (patrioter, ESN) är djupt misstrogna (endast 29-35 procent säger att de litar på rättsväsendet).
Relationerna mellan europeiska partier och Donald Trump
ECR-undersökningen innehöll också en fråga om vilka europeiska partier som anses ha de bästa relationerna med USA:s president Donald Trump. Patrioterna och ESN anses stå närmast Donald Trump, följt av ECR: Patrioterna (Rassemblement National, Vox, Fidesz) – 26 procent, De suveräna nationernas Europa (AFD, Reconquete) – 24 procent. ECR – Europeiska konservativa och reformister (Fratelli d’Italia, PiS) – 17 procent. De övriga partierna ligger långt under dessa procentsatser: EPP (CDU, Spanska folkpartiet) – endast 8 procent, vänsterpartier (Die Linke, Syriza, LFI) – mellan 4-5 procent, gröna och socialister – 3-4 procent. Det bör också noteras att en ganska betydande andel av de intervjuade, 38%, inte visste hur de skulle svara.
En analys av undersökningsdata per land visar att det finns stora skillnader. I norra Europa och Central- och Östeuropa är resultaten mycket lägre, under 20%. Spanien: 53% av de tillfrågade identifierar partiet Vox (Patrioterna) som nära Trump, Frankrike: 37% pekar ut Rassemblement National, Tyskland: 41% säger att AFD (ESN) har de bästa relationerna och Italien: 38% nämner Fratelli d’Italia (ECR) som nära Donald Trump. Även vänsterväljare erkänner närheten mellan den europeiska populistiska högern och Trump. 30 procent av GUE/NGL-väljarna anser att patrioterna står nära Trump. 33 procent av de gröna väljarna säger samma sak om ESN. ECR-partiets anhängare är dock de som tydligast identifierar sitt partis närhet till USA:s president: 34% av dem säger att ECR har den bästa relationen med Trump. Donald Trump är en inflytelserik figur i den europeiska politiska föreställningsvärlden, och nationalistiska och högerextrema partier uppfattas helt klart som de som står närmast hans politiska stil och vision. Den höga andelen ”vet ej” (38%) om EU:s relation till Trump tyder dock på att en stor del av befolkningen saknar information eller intresse, vilket kan få konsekvenser för den politiska mobiliseringen. Förtroendet för och uppfattningen om rättsväsendets oberoende varierar avsevärt beroende på region och politisk inriktning. De nordeuropeiska länderna är de mest självsäkra, medan de södra och östra delarna av EU uppvisar en djup skepsis mot rättsväsendet. Den ideologiska polariseringen är tydlig: progressiva och proeuropeiska väljare tenderar att ha större förtroende för rättsväsendet, medan euroskeptiska väljare uppfattar det som politiskt påverkat.
Rumänernas uppfattning om rättsväsendets oberoende
Enligt ECR:s undersökning anser endast 28 procent av de tillfrågade i Rumänien att rättsväsendet är oberoende. Detta är betydligt lägre än det europeiska genomsnittet på 36%. Av de rumäner som anser att rättsväsendet är oberoende är det bara 7% som anser att det är ”helt oberoende” och 21% som anser att det är ”i stort sett oberoende”. Å andra sidan anser 65% av rumänerna att rättsväsendet påverkas av politiken. I detta sammanhang anser 40% att det är ”delvis påverkat”, medan 25% säger att det är ”helt påverkat av den politiska klassen”. Dessa siffror visar att det finns en strukturell misstro mot det rumänska rättsväsendet. Denna misstro hänger samman med de många rättsskandalerna under senare år, uppfattningen om en selektiv kamp mot korruption, men också med politikers inblandning i utnämningar av domare eller i reformer av rättsväsendets lagar.
När det gäller förtroendet för rättsväsendet har Rumänien en låg nivå av förtroende för rättvisan. Endast 39% av de tillfrågade säger att de litar på rättsväsendet (”mycket” – 8%, ”något” – 31%), 56% säger att de inte litar på det (”lite” – 36%, ”inte alls” – 20%) och 5% har inget svar. Detta placerar Rumänien under det europeiska genomsnittet på 46% och närmare länder som Polen, Italien och Spanien, där uppfattningen om rättsväsendet är lika negativ. Denna brist på förtroende kan få följande konsekvenser: ett minskat medborgardeltagande och samarbete med statliga institutioner, stöd för politiska partier som lovar att ”reformera rättsväsendet” på ett auktoritärt eller populistiskt sätt samt en försvagning av demokratin och rättsstatsprincipen.
I Rumänien har väljare som röstar på mitten-högerpartiet (PNL – anslutet till EPP) och mitten-vänsterpartiet (PSD – anslutet till S&D) en blandad uppfattning om rättsväsendet. PSD-väljare tenderar att ha lägre förtroende för rättsväsendet, sannolikt som en effekt av deras erfarenhet av korruptionsfall och uppfattningen om ett ”selektivt” rättsväsende. PNL-väljarna är något mer optimistiska, men skillnaden är inte signifikant. AUR:s väljare är överväldigande kritiska till rättsväsendet. Över 70% av AUR:s anhängare anser att det rumänska rättsväsendet är politiskt styrt. Endast 19% av AUR-sympatisörerna uppger att de litar på rättsväsendet, vilket är extremt lågt. Denna typ av uppfattning stöder den populistiska anti-systemretoriken, som framställer rättsväsendet som ett verktyg för den ”parallella staten” eller korrupta eliter.
Allmänhetens bristande förtroende för det rumänska rättsväsendet kan bidra till att euroskeptiska eller nationalistiska partier som lovar att ”rensa upp i systemet” växer. De etablerade partierna måste stärka sitt pro-europeiska budskap, med fokus på rättsstatsprincipen och transparens, om de vill återvinna väljarnas förtroende. Att associera sig med kontroversiella internationella figurer som Donald Trump kan mobilisera väljare med en hård kärna, men det isolerar Rumänien i Europa, där sådana sympatier är problematiska i samband med den globala krisen. Rumänien följer dessvärre den negativa europeiska trenden när det gäller synen på rättvisa – men i en mer accentuerad form. Det låga förtroendet och den starkt negativa uppfattningen om rättsväsendets oberoende återspeglar de ännu oläkta såren efter den postkommunistiska övergången, misslyckandena med att reformera rättsväsendet och inflytandet från polariserande politisk diskurs. Om dessa trender fortsätter kan de undergräva inte bara den rumänska demokratin utan också Rumäniens ställning i EU, särskilt som rättsstatsprincipen blir ett viktigt kriterium för tilldelning av EU-medel och för integration i EU-blockets viktigaste beslut.
Hur uppfattar rumänerna relationen till Donald Trump?
32% av rumänerna uppfattar AUR som det parti som står närmast president Donald Trump. Ytterligare 12 procent av rumänerna pekar ut PMP som ett parti som har affiniteter med Trump. Endast 7 procent ser en närhet mellan PNL (EPP) och Trump, och mindre än 5 procent ser en koppling mellan PSD och bilden av den amerikanske presidenten. Å andra sidan visste 45% av de tillfrågade inte hur de skulle svara, vilket visar att den rumänska opinionen är relativt frikopplad från internationell politik – något som är en konstant i många opinionsundersökningar. Donald Trumps image i Rumänien är dock fortfarande positiv i vissa kretsar, särskilt bland den konservativa, religiösa eller antiglobalistiska väljarkåren – en väljarkår som AUR har fångat upp. Trump ses som en symbol för kampen mot eliterna, främjandet av traditionella värderingar och trotset mot internationella regler.