EG:s rapport: Rumänien på randen till betalningsinställelse

Rumänien missade sitt mål för budgetunderskottet förra året och det finns alla chanser att detta kommer att hända igen 2024. Samtidigt har den rumänska ekonomin bromsat in och det finns en risk för att den inte kommer att växa nämnvärt under 2024-2025 heller. Detta är slutsatserna i Europeiska kommissionens interimsrapport om Rumäniens ekonomiska och finansiella situation. I den nyligen offentliggjorda rapporten analyseras Rumäniens makroekonomiska sårbarhet. I dokumentet kritiseras regeringen i Bukarest för ett antal vidtagna åtgärder eller avsaknaden av andra och man insisterar på behovet av att genomföra brådskande finanspolitiska åtgärder, utan vilka landet skulle kunna utsättas för chocker.

Rapporten från Europeiska kommissionens generaldirektorat för ekonomi och finans visar att budgetunderskottet är ett av Rumäniens största problem, eftersom en ökning av det kommer att påverka bytesbalansunderskottet och utlandsskulden, vilket gör landet sårbart för investerare. Andra farhågor som kommissionen uttryckt gäller spänningarna på arbetsmarknaden, det faktum att lönerna ökar snabbare än produktiviteten, regeringens diskretionära höjning av minimilönen och krav på löneökningar inom budgetsektorn, vilket kan påverka konkurrenskraften.

Europeiska kommissionen förutspår dock att den rumänska ekonomin kan växa med upp till 3 procent 2024-2025, men bara om dess handelspartner – särskilt Tyskland och Italien, som landet är beroende av – inte krymper, och bara om landet tar emot EU-medel i tid. I rapporten lovordas också stabiliteten i växelkursen leu-euro under de senaste två åren och i banksystemet, trots kriget och de stigande energipriserna. I rapporten konstateras också att Rumänien inte har några betydande handelsförbindelser med länder utanför EU och inte påverkas av externa kriser.

Rumänien har några av de högsta inflationstalen och underskotten i de offentliga finanserna och bytesbalansen i EU.

Rumäniens finanspolitiska konsolidering stannade av 2023, säger EU-kommissionens experter, och hävdar att regeringen i Bukarest inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att hantera det höga budgetunderskottet. Europeiska experter varnar för att Rumäniens bytesbalansunderskott förblir högt på grund av hög utlandsskuld och budgetunderskott. Den svåra situation som landet har hamnat i – praktiskt taget på gränsen till betalningsinställelse – beror främst på mycket höga offentliga utgifter, i kombination med lägre intäkter än väntat till statsbudgeten på grund av den ekonomiska nedgången. Att hålla budgetunderskottet högt kommer att öka den externa skuldsättningen, vilket gör Rumänien sårbart för förändringar i investerarnas sentiment och exogena chocker, säger kommissionens experter.

Enligt rapporten minskade Rumäniens bytesbalansunderskott till 7 procent av BNP 2023 från 9,3 procent 2022, mot ett mål på 4,4 procent av BNP i konvergensprogrammet för 2023. Nedgången beror på lägre inhemsk efterfrågan – vilket innebär att rumänerna i princip har blivit mer sparsamma, från företags- till hushållsnivå – och energipriser. Handelsunderskottet har också minskat med nästan 25 % eftersom importen har minskat och exporten av varor och tjänster har ökat. Enligt kommissionens prognoser bör Rumäniens bytesbalansunderskott – som under de senaste åren täckts av massiva EU-medel och utländska investeringar – stabiliseras på omkring 7 % av BNP under de kommande åren. Men ett antal faktorer kan förhindra att detta sker. I praktiken förväntas exporten fortsätta att växa, men importen förväntas också öka i takt med att den inhemska efterfrågan återhämtar sig genom en återhämtning av den privata konsumtionen. Europeiska experter varnar dock för att budgetunderskottet – som väntas uppgå till 5,3 procent av BNP 2024 och 5,1 procent 2025 – kommer att förbli högt och hindra bytesbalansen från att justeras. De hävdar också att en långsammare återhämtning av den privata konsumtionen, långsammare disinflation, misslyckande med att absorbera EU-medel i tid eller till och med en mindre än förväntad ekonomisk utveckling i Rumäniens viktigaste handelspartner i slutändan skulle leda till att målet att stabilisera bytesbalansunderskottet på omkring 7 procent av BNP missas.

”Den rumänska ekonomin är starkt beroende av import av tyska och italienska varor och tjänster, medan Tyskland och Italien är viktiga destinationer för rumänsk export. När det gäller extern efterfrågan genereras merparten av det totala mervärdet i den rumänska ekonomin för att tillgodose den inhemska efterfrågan i Tyskland och Frankrike, medan den inhemska efterfrågan i Rumänien till största delen tillgodoses av mervärde som genereras i Tyskland och Italien. Eftersom Rumäniens direkta exponering mot partner utanför EU är låg verkar geopolitiska och handelsrelaterade spänningar inte utgöra en risk för landets ekonomi”, står det i rapporten.

Europeiska experter påpekar också att alla ökningar av pensioner och löner inom den offentliga sektorn – som regeringen i Bukarest har utlovat – bara kommer att förvärra situationen.

Å andra sidan noterar kommissionens experter att även om trycket på den inhemska efterfrågan har lättat är arbetsmarknaden fortfarande stram. Reallönerna ökar snabbare än produktiviteten, vilket kommer att bromsa disinflationen och på sikt kan urholka kostnadskonkurrenskraften. Kommissionen uppmanar därför Rumänien att noggrant övervaka dessa frågor. Under 2021 och 2022 var ökningen av de reala enhetsarbetskostnaderna i stort sett i linje med EU, men under 2023 ökade de nominella lönerna i Rumänien med omkring 15 procent och reallönerna med nästan 5 procent, vilket var långt över arbetsproduktiviteten. Ökningen av de reala enhetsarbetskostnaderna gynnades också av höjningen av minimilönen, där experter kritiserade regeringens ”godtyckliga” mekanism för att fastställa den. År 2023 höjdes den med 32%. De slår också larm om löneökningar som krävs av anställda inom budgetsektorn. Med tiden skulle detta kunna leda till ytterligare ökningar av de reala enhetsarbetskostnaderna och påverka Rumäniens kostnadsmässiga konkurrenskraft och utlandsställning.

På det hela taget kvarstår Rumäniens sårbarheter och landet är exponerat för chocker, vilket är anledningen till att det krävs omedelbara politiska åtgärder, påpekar kommissionens experter och hävdar att endast betydande framsteg i den finanspolitiska konsolideringen skulle minska dessa sårbarheter. Enligt europeiska experter skulle det effektivaste sättet att hantera dessa interna och externa sårbarheter vara att myndigheterna i Bukarest fullföljer en trovärdig och varaktig flerårig finanspolitisk konsolideringsbana. De betonar att det nyligen antagna finanspolitiska konsolideringspaketet ”är ett steg i rätt riktning, men det är otillräckligt”.

Paketet, som är värt cirka 1,2 % av BNP, antogs förra året och ska genomföras från och med 2024. Det inkluderar utgiftsminskningar på 0,4 % av BNP genom att minska antalet semesterkuponger och matbidrag för statsanställda. Genom en rad skattehöjningar väntas paketet också öka intäkterna från BNP med 0,8 %. Dessa omfattar en ökning av bolagsskatten (införande av en lägsta omsättningsskatt på 1 % för icke-finansiella företag med en omsättning på mer än 50 miljoner euro och en omsättningsskatt för kreditinstitut), en utfasning av förmånliga skattesystem för bygg- och jordbrukssektorerna och avskaffande av reducerade momssatser för vissa varor och tjänster.

”Genomförandet av ambitiösa skattereformer, i enlighet med återhämtnings- och resiliensplanen, skulle göra mycket för att ta itu med de finanspolitiska sårbarheterna. Rumäniens offentliga intäkter i förhållande till BNP är en av de lägsta i EU och ligger fortfarande under genomsnittet för länder i ett liknande utvecklingsstadium”, säger institutionen.

En korrigering av underskottet kan också uppnås genom genomförandet av de reformer som inletts i det nationella reformprogrammet, som bland annat syftar till att ändra det mycket fördelaktiga skattesystemet för mikroföretag och att genomföra en omfattande översyn av Rumäniens skattesystem. PNRR omfattar också en reform av den nationella skattemyndigheten, som syftar till att ta itu med det akuta behovet av modernisering och digitalisering av myndigheten.

”Det behövs en övergripande strategi som kombinerar ett mycket stramare budgetgenomförande än under de senaste åren med reformer för att öka skatteintäkterna genom att rationalisera skattesystemet och förbättra skatteförvaltningen. Ytterligare åtgärder, såsom utgiftsöversyner och förbättrade metoder för planering, budgetering och övervakning av upphandling och offentliga investeringar, kan öka effektiviteten i de offentliga utgifterna i ett läge med mycket begränsade resurser. I detta sammanhang skulle man kunna överväga att öka EU-stödet till infrastrukturinvesteringar, särskilt inom transport och hälsa, och att begränsa och rikta in sig på överkontraktering. Genomförandet av reformer som syftar till bättre utbildning, väl fungerande statsägda företag, en effektiv offentlig förvaltning och ett bättre fungerande rättsväsende samt kontroll av korruption skulle stärka företagsklimatet, utländska investeringar och den potentiella tillväxten. Där så är möjligt skulle ytterligare åtgärder kunna bidra till att minska sårbarheten. Alla dessa åtgärder återspeglas i stor utsträckning i Rumäniens NRRP”, tillägger rapporten.