fbpx

Ekonomisk politik och sysselsättning

Juridisk - januari 27, 2025

Ekonomisk politik och sysselsättning behandlas i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Europaparlamentet och rådet får anta en förordning om inrättande av ett förfarande för rådet och kommissionen för att granska medlemsstaternas ekonomiska politik (artikel 121); å andra sidan ska Europeiska rådet, rådet, Europeiska kommissionen, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och en intern sysselsättningskommitté inom rådet samarbeta för att fastställa årliga riktlinjer som medlemsstaterna ska beakta i sin sysselsättningspolitik (artikel 148). Den 29 april 2024 antog Europaparlamentet och rådet en ny förordning för att möjliggöra en effektiv samordning av den ekonomiska politiken och multilateral budgetövervakning, dvs. förfarandet för rådet och kommissionen att övervaka medlemsstaternas ekonomiska politik, i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Detta förfarande, som allmänt och juridiskt kallas ”den europeiska planeringsterminen”, syftar till att säkerställa en varaktig konvergens mellan medlemsstaternas sociala resultat. Det innebär framför allt att man ska utarbeta och genomföra sysselsättningsriktlinjer för medlemsstaterna, inbegripet principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och tillhörande landsspecifika rekommendationer. För denna utformning och tillämpning hänvisas i förordningen till en social resultattavla samt identifiering av risker för social konvergens. Rådet utarbetar en årlig lägesrapport om den socioekonomiska situationen i medlemsstaterna och riktar rekommendationer till dem. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som proklamerades av de tre EU-institutionerna (parlamentet, rådet och kommissionen) den 16 november 2017, uttrycker principer och rättigheter för arbetsmarknadens och välfärdssystemens funktion i EU. Vissa av de rättigheter som redan finns i unionens regelverk bekräftas, men det läggs också till nya principer som tar upp utmaningar som följer av den samhälleliga, tekniska och ekonomiska utvecklingen. Innan de kan anses vara rättsligt bindande på EU-nivå måste de ingå i sekundärlagstiftningen. I och med den europeiska planeringsterminen har de förvisso inkluderats, men inte som tydligt bindande, eftersom resultatet av samordningsförfarandet är utfärdandet av riktlinjer och rekommendationer, som per definition är icke-bindande (soft law). För att genomföra principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter föreslog EU-kommissionen den 4 mars 2021 en handlingsplan med tre överordnade mål som ska uppnås senast 2030: 78 % av befolkningen i åldern 20-64 år ska vara sysselsatta, 60 % av alla vuxna ska delta i utbildning varje år och antalet personer som riskerar fattigdom eller social utestängning ska minska med minst 15 miljoner.

Den sociala resultattavlan beskriver vidare sjutton mått som konkretiserar den sociala konvergensen: vuxnas deltagande i lärande under de senaste 12 månaderna, andelen personer som lämnar utbildning i förtid, individers nivå av digital kompetens, andelen ungdomar som varken arbetar eller studerar, den så kallade sysselsättningsklyftan mellan könen, inkomstkvintilkvoten, sysselsättningsgraden, arbetslösheten, långtidsarbetslösheten, hushållens disponibla bruttoinkomst per capita, tillväxt; risk för fattigdom eller social utestängning (Arope), risk för fattigdom eller utestängning för barn, inverkan av sociala transfereringar (andra än pensioner) på fattigdomsminskning, sysselsättningsgapet för funktionshindrade, överbelastning av bostadskostnader, barn under 3 år i formell barnomsorg och självrapporterat otillfredsställt behov av sjukvård. Följaktligen måste medlemsstaterna ta hänsyn till dessa riktlinjer och rekommendationer för sysselsättningen, inklusive den sociala resultattavlan och riskerna för social konvergens, när de fattar sina viktigaste beslut inom social- och sysselsättningspolitiken. Europaparlamentet beviljas deltagande i förfarandet för den europeiska planeringsterminen. Medlemsstaternas parlament samt fackföreningar och arbetsgivarrepresentanter är också involverade. Källa till bilden: Roxana Mînzatu