Mordförsöket på Donald Trump i juli månad sände chockvågor över hela världen, men framför allt i USA.
Allmänheten uppfattade händelserna som något som inte kunde hända i ”världens starkaste demokrati”.
Vissa krävde att hela institutioner skulle halshuggas och utredas.
Vissa förberedde sig för en väpnad civil konflikt.
Vissa gick till och med så långt att de (okunnigt) ansåg att händelsen var iscensatt.
Men mordförsök på USA:s presidenter eller kandidater till det högsta ämbetet är inte en så ovanlig företeelse.
Vissa har varit framgångsrika och andra misslyckade.
Vissa har drastiskt förändrat historiens gång och andra har lämnat den oförändrad, trots den dramatiska effekt de har tillfört ögonblicken.
Så tills vi vet med säkerhet vad juli månads mordförsök kommer att innebära för Donald Trumps kampanj, låt oss minnas alla mordförsök på presidentämbetet i USA:s historia.
Abraham Lincoln (1865) – Framgångsrik
Mordet på Abraham Lincoln den 14 april 1865 är fortfarande en av de mest betydelsefulla händelserna i amerikansk historia.
Lincoln, den 16:e presidenten, sköts av John Wilkes Booth, en välkänd skådespelare och sydstatssympatisör, när han besökte en pjäs på Ford’s Theatre i Washington D.C. Booth, som motiverades av sin övertygelse om att Lincoln var en tyrann och sin förhoppning om att återuppliva sydstaternas sak, lyckades dödligt såra presidenten, som avled av sina skador morgonen därpå.
Lincolns död försatte inte bara nationen i sorg utan påverkade också i hög grad återuppbyggnadstiden efter inbördeskriget.
James A. Garfield (1881) – Framgångsrik
James A. Garfield, den 20:e presidenten, sköts i ryggen av Charles J. Guiteau den 2 juli 1881 på järnvägsstationen Baltimore and Potomac Railroad Station i Washington.
Guiteau, en missnöjd ämbetsman som ansåg att han var skyldig en politisk utnämning, avlossade två skott mot Garfield, varav ett var dödligt efter en lång kamp mot infektioner.
Garfield avled av sina skador den 19 september 1881.
Mordet på honom ledde till en betydande reform av den offentliga förvaltningen, som kulminerade i Pendleton Civil Service Reform Act från 1883.
William McKinley (1901) – Framgångsrik
Mordet på William McKinley, den 25:e presidenten, inträffade den 6 september 1901 under ett offentligt evenemang vid den panamerikanska utställningen i Buffalo, New York.
Leon Czolgosz, en anarkist som ansåg att McKinley var förkroppsligandet av företagens förtryck, sköt presidenten två gånger.
McKinley verkade till en början återhämta sig, men kallbrand satte in och han dog den 14 september.
McKinleys död förde Theodore Roosevelt till presidentposten och påverkade på ett avgörande sätt den progressiva eran i amerikansk politik.
Men Roosevelt visste inte då att han skulle bli nästa person att bli skjuten.
Theodore Roosevelt (1912) – Misslyckad
Trots att han inte var sittande president vid den tidpunkten utsattes Theodore Roosevelt för ett mordförsök den 14 oktober 1912 under sin kampanj för en tredje mandatperiod som president.
John Schrank, en psykiskt sjuk man som påstod sig ha fått en vision av William McKinleys spöke, sköt Roosevelt i Milwaukee, Wisconsin.
Anmärkningsvärt nog höll Roosevelt sitt tal med kulan kvar i bröstet, och han sade det berömda uttalandet: ”Det krävs mer än så för att döda en älgtjur”.
Kulan togs aldrig ut och Roosevelt återhämtade sig, även om han inte vann valet.
Trump-kritiker pekar på detta exempel när de teoretiserar kring hans potentiella nederlag i valet 2024.
Franklin D. Roosevelt (1933) – Misslyckad
Den 15 februari 1933, bara några veckor före Franklin D. Roosevelts installation, försökte Giuseppe Zangara mörda honom i Miami, Florida.
Zangara, en italiensk invandrare med ett djupt rotat politikerförakt, avlossade flera skott mot Roosevelt, som höll ett tal från en öppen bil.
Roosevelt klarade sig oskadd, men Chicagos borgmästare Anton Cermak blev dödligt skadad.
Denna incident underströk hur osäker Roosevelts tidiga presidentskap var, men det avskräckte inte hans beslutsamhet att leda nationen genom den stora depressionen.
Harry S. Truman (1950) – Misslyckades
Mordförsöket på Harry S. Truman, den 33:e presidenten, ägde rum den 1 november 1950.
Två puertoricanska nationalister, Oscar Collazo och Griselio Torresola, försökte döda Truman för att dra uppmärksamhet till den puertoricanska självständighetsrörelsen.
De attackerade Blair House, där Truman bodde under renoveringen av Vita huset.
Torresola skadade en polisman dödligt men dödades av en annan polisman, medan Collazo skadades och tillfångatogs.
Truman klarade sig oskadd, men händelsen belyste de pågående politiska spänningarna i USA.
John F. Kennedy (1963) – Framgångsrik
John F. Kennedy, den 35:e presidenten, mördades den 22 november 1963 i Dallas, Texas.
Lee Harvey Oswald, en före detta marinsoldat med kommunistiska sympatier, avlossade tre skott från en närliggande byggnad och dödade Kennedy.
Mordet chockade världen och ledde till många konspirationsteorier och utredningar, bland annat Warrenkommissionen, som kom fram till att Oswald agerade ensam.
Kennedys död markerade en vändpunkt i amerikansk historia och symboliserade slutet på en tid av upplevd oskuld och början på en mer tumultartad period.
Gerald Ford (1975) – misslyckades
Gerald Ford, den 38:e presidenten, överlevde två mordförsök inom loppet av sjutton dagar i september 1975.
Det första försöket, den 5 september, utfördes av Lynette ”Squeaky” Fromme, en medlem av Manson Family-sekten, i Sacramento, Kalifornien.
Fromme riktade en pistol mot Ford men övermannades snabbt av Secret Service-agenter.
Det andra försöket, den 22 september, gjordes av Sara Jane Moore i San Francisco.
Moore avlossade ett skott mot Ford men missade, tack vare en åskådare som ingrep.
Dessa försök belyste 1970-talets instabilitet och de faror som presidenten stod inför.
Ronald Reagan (1981) – Misslyckades
Ronald Reagan, den 40:e presidenten, var nära att dödas den 30 mars 1981 av John Hinckley Jr, som försökte imponera på skådespelerskan Jodie Foster.
Hinckley avlossade sex skott mot Reagan utanför Washington Hilton Hotel och träffade honom i bröstet.
När han vaknade, strax före operationen, fick han veta att kulan satt fast nära hans hjärtartärer.
Han skämtade med läkarna och sa: ”Jag hoppas att ni alla är republikaner!”.
Reagans pressekreterare, James Brady, skadades också allvarligt, vilket ledde till Brady Handgun Violence Prevention Act.
Reagans överlevnad och snabba återhämtning stärkte hans image och hade en betydande inverkan på hans presidentskap, eftersom den förstärkte hans motståndskraft och beslutsamhet.
Bill Clinton (1994) – misslyckades
Bill Clinton var den sista presidenten, före Trump, som hörde eller kände kulor skjutas mot sin person.
Den 29 oktober 1994 avlossade Francisco Martin Duran minst 29 skott från ett halvautomatiskt gevär mot Vita huset i tron att han kunde döda president Bill Clinton.
Duran, som hade en historia av psykisk ohälsa, övermannades av turister och Secret Service-agenter.
Clinton befann sig i Vita huset vid tillfället och var oskadd.
Denna händelse underströk de ihållande hoten mot presidentens säkerhet även inom Vita husets gränser.
Sammanfattningsvis är mordförsöket på en president en djupgående manifestation av politiskt våld, som återspeglar djupa filosofiska och ideologiska grunder.
Historiskt sett tror lönnmördare ofta att deras handlingar tjänar ett högre syfte, till exempel att bevara vissa värden eller rätta till upplevda orättvisor i samhället.
Men sådana händelser kan också uppstå på grund av en djupgående vanföreställning eller psykisk sjukdom.
När det gäller Trumps blivande mördare (Thomas Crooks) får vi kanske aldrig veta vad som drev honom till denna gest, eftersom döda män inte berättar några historier.
Var det en genuin radikalisering mot Trump?
En vansinnig önskan att skriva in sig i historieböckerna på detta sätt?
Oavsett svaret gav det bara Trumps kampanj nytt mod.
Men vi har ännu inte sett om han kommer att dela Roosevelts öde, att vinna rätten att behålla sitt liv men förlora loppet, eller om det kommer att visa sig vara precis vad som behövdes för att få det att korsa mållinjen à la Reagan.