Subscribe
Totalt 31 200 migranter reste in i Europa på olaglig väg under årets två första månader. Det är Frontex, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, som avslöjar siffrorna, som ligger i linje med uppgifterna för januari och februari 2023. Jämfört med för ett år sedan har det dock skett en kraftig minskning av olagliga inresor i centrala Medelhavet och från Balkan, medan det har skett tresiffriga procentuella ökningar i östra Medelhavet och Västafrika.
Medan 4 300 flyktingar landade på italienska stränder, med en minskning på 70 procent på årsbasis, landade 9 150 (+117 procent) och 12 100 (+541 procent) individer i Grekland respektive på Kanarieöarna. Siffran från den spanska ögruppen, som ligger utanför Marockos kust, är den högsta som Frontex någonsin har noterat. Kriminella organisationer verksamma i Mauretanien ska ha fångat upp det ökade antalet migranter från länder söder om Sahara i landet och erbjudit dem en väg in i Europa. Ombord på cayucos, små rudimentära fiskebåtar, trotsar hundratals människor havets fallgropar för att söka skydd och ett nytt liv i den spanska utposten mitt i Atlanten. Med färre kontroller än i Medelhavet håller den västafrikanska rutten på att bli den mest trafikerade, men också den farligaste.
Italien en viktig aktör i det internationella samarbetet
Europa kan inte förbli likgiltigt inför migrationsströmmar och de nödsituationer som stater som Italien, Spanien eller Grekland kan hamna i igen. Det behövs ståndpunkter och lösningar.
Bryssel kämpar för att komma i gång, särskilt med bara några månader kvar till valet i juni, då medborgarna på den gamla kontinenten kommer att kallas till valurnorna för att välja nya parlamentariker. Det är alltså stater som har allt intresse av att stoppa de olagliga flödena som leder vägen och uppmanar unionen med 27 medlemsstater till en förändring av takten. Italien spelar i detta avseende en central och ledande roll i det internationella samarbetet.
Giorgia Melonis regering har lagt frågan bland landets prioriteringar och vill att Europa ska göra detsamma. Om landningarna har minskat både under de sista månaderna av 2023 och under januari och februari 2024, är en anledning att finna lika mycket i de politiska åtgärder som stöds av Rom som i den italienska regeringens vilja att bygga broar och jämlika former av samarbete med afrikanska stater. Mattei-planen, med sina 5,5 miljarder i krediter, liksom insatser och garantier för att skapa social utveckling, är ett exempel.
Det historiska avtalet mellan EU och Egypten
Italiens auktoritet framträdde också i det historiska avtalet mellan Europeiska unionen och Egypten den 17 mars. I Kairo träffade faktiskt Giorgia Meloni och Ursula Von Der Leyen, tillsammans med premiärministrarna från Belgien, Österrike, Grekland och Cypern, den egyptiske presidenten Abdel Fattah Al Sisi. Grunden lades på bordet för ett strategiskt partnerskap mellan EU och Egypten som kommer att pågå fram till 2027.
Europa erkänner att regeringen i Kairo har en viktig strategisk roll i alla de geopolitiska frågor som påverkar Medelhavsområdet, Afrika och Mellanöstern. Det är därför som Förenade Arabemiraten, Internationella valutafonden och Världsbanken vill hjälpa Al Sisis land som brottas med en besvärande ekonomisk kris, vilket de redan har gjort. Å ena sidan har vi devalveringen av det egyptiska pundet, som försvagar ekonomin, och å andra sidan skulle fortsatta attacker från houthierna mot fartyg som passerar Suezkanalen kunna orsaka ytterligare problem och förluster för den egyptiska regeringen.
På tallriken har Europeiska unionen lagt 7,4 miljarder i stöd och 600 miljoner i bidrag, inklusive 200 miljoner för nödsituationen med oregelbundna flöden. Detta är en gemensam utmaning som Egypten, Italien och Europa vill ta itu med och övervinna genom att stärka de lagliga migrationsvägarna och intensifiera insatserna för att stoppa horderna av kriminella och irreguljära migranter. I detta avseende talade signatärerna om en helhetssyn på migration.
En modell som sätter standarden
Den operation som genomfördes i Kairo och som sponsrades av Meloni-regeringen påminner om den i Kartago. I juli undertecknade den europeiska delegationen, som leddes av kommissionens ordförande Ursula von Der Leyen, Italiens premiärminister Giorgia Meloni och Nederländernas premiärminister Mark Rutte, ett samförståndsavtal med Tunisiens president Kais Saied. Efter en hel del diplomatiskt arbete, där Italien var en absolut huvudperson, föreslog EU ett stödpaket på 255 miljoner, inklusive så mycket som 105 miljoner för att stoppa migrationsströmmarna.
Detta partnerskap, som premiärminister Giorgia Meloni hade erinrat om, ”utgör för oss en modell för att bygga upp nya förbindelser med våra grannar i Nordafrika”. Åtta månader efter detta avtal har Italien följt upp sitt projekt och sina avsikter. Som premiärministern upprepade i Kairo har den föreslagna modellen för att hantera irreguljära migrationsflöden faktiskt satt standarden.