Enligt Eurostat har risken för fattigdom i Italien ökat oroväckande sedan 2021.

De senaste tabellerna från Eurostat visar att andelen människor med inkomster under 60 % av den genomsnittliga tillgängliga inkomsten ökar till 25,2 %, även om man beaktar personer som riskerar social utestängning, som inte har råd att köpa de viktigaste materiella varorna och sociala aktiviteterna eller som lever i familjer med låg arbetsintensitet.

Assoutenti gör en inte särskilt uppmuntrande bedömning när det gäller framtiden och förutser en försämring av situationen under de kommande månaderna på grund av de många negativa händelser som har präglat de senaste två åren, med en ekonomi som fortfarande står stilla på grund av Covid-pandemin och stigande priser som aldrig har varit så höga under de senaste årtiondena, på grund av de geopolitiska händelserna där Ryssland och Ukraina befinner sig i en väpnad konflikt som har rubbat den ekonomiska och finansiella jämvikten i hela världen och orsakat en betydande minskning av livsmedels- och energiförsörjningen. Vissa uppgifter från Istat som framkommit under de senaste veckorna visar på en växande trend bland italienarna att spara på inköp av grundläggande förnödenheter som inte har registrerats sedan andra världskriget.

Risken för fattigdom i Italien ökade från 20 procent år 2020 till 20,1 procent året därpå och ökar för omkring 12 miljoner människor, varav mer än en fjärdedel av det totala antalet minderåriga under sex år. Denna siffra skulle vara betydligt högre om man inte beaktade penningöverföringarna till de mest behövande grupperna.

De italienska barnen är den grupp som drabbats hårdast av den ständiga försämringen av de genomsnittliga ekonomiska villkoren för de berörda familjerna, och den gradvisa men obevekliga minskningen av antalet individer i denna åldersgrupp, på grund av den ständiga minskningen av antalet födda barn, gör uppgifterna ännu mer oroande.

För att göra situationen tydligare för analytikerna finns det en aspekt som rör familjer med flera medlemmar, och som framhålls av Istat, som visar att de ekonomiska villkoren för familjer med fem eller fler medlemmar försämras, med en fattigdomsgrad på 22,6 %, som sjunker till 11,6 % bland familjer med fyra medlemmar och till 5 % för familjer med endast två medlemmar. För andra typer av familjer, där olika grupper lever tillsammans, är andelen 16,3 %.

Fattigdomen för barn under 6 år som registreras 2021 är den absolut värsta sedan 1995 och berör cirka 667 000 minderåriga, en ökning med 7 000 enheter från 2020. Dessa uppgifter står i skarp kontrast till att fattigdomen bland äldre minskar med nästan en procentenhet jämfört med 2020, från 16,8 % till 15,6 %, tack vare att pensionerna är motståndskraftiga och ännu inte har påverkats av den handikappande inflationen 2022. I andra europeiska länder, som Tyskland, har den ökade risken för fattigdom dock framför allt drabbat den äldre befolkningen och kvinnor, vilket visar på långsiktiga brister i pensionsförvaltningen och på den könsskillnad som alltid varit mindre uppenbar än i Italien.

Om man analyserar situationen ur en territoriell synvinkel är förhållandena, enligt statistisk tradition, fortfarande sämre i södra delen av den italienska halvön, för att sedan förbättras något i söder och slå sig till ro på lägre men fortfarande oroande värden i norra Italien, där de ekonomiska förhållandena är bättre än i resten av landet, men fortfarande långt ifrån konkurrenskraftiga i förhållande till andra europeiska nationer, där situationen dock nu kan definieras som lika svår som i Italien.

Av de senaste statistiska uppgifterna framgår det därför tydligt att Italien bekräftar bristen på politisk effektivitet när det gäller att skydda ungdomarnas resurser, genom kortsiktiga välfärdsprogram och med en ekonomi som fortfarande är alltför bunden till de ”gamla” generationernas sparförmåga. År 2021 lever nästan 3 miljoner minderåriga, varav 789 förskolebarn, i familjer med en inkomst på mindre än 60 procent av genomsnittet, med betydande materiella och sociala brister som kan påverka deras kulturella och psykosociala utveckling.

The text was translated by an automatic system