Subscribe
Det är sex månader kvar till valet till Europaparlamentet och det verkar som om vissa förhandlingar redan har inletts om toppjobben i Europeiska unionen. Medan endast ett namn hittills har lagts fram för posten som ordförande för Europeiska kommissionen, nämligen Ursula von der Leyen, övervägs redan tre möjliga kandidater till posten som ordförande för Europeiska rådet, som skulle bli ledig om den sittande ordföranden, Charles Michel, vinner ett mandat som Europaparlamentariker.
Klaus Iohannis på slutlistan för Europeiska rådets ordförandeskap
Ett av dessa tre namn är Rumäniens president, Klaus Iohannis. Även om analytiker i Bukarest och utomlands inte ger honom någon större chans, diskuterar den styrande koalitionen i Bukarest redan på allvar hans eventuella kandidatur och scenarier för hur en eventuell framgång skulle påverka den inhemska politiska scenen inför president- och parlamentsvalen i slutet av året. Europeiska rådets ordförande leder mötena mellan de 27 EU-ländernas ledare och företräder unionen i utrikespolitiska frågor.
Posten som Europeiska rådets ordförande har sedan 2019 innehafts av belgaren Charles Michel, som nyligen meddelade att han kommer att kandidera till en plats i Europaparlamentet, och att han kommer att avgå omedelbart om han får platsen. Om posten blir vakant måste EU:s ledare antingen välja en ny ordförande för rådet eller, enligt EU:s regler, acceptera att det land som innehar det roterande EU-ordförandeskapet leder rådet, vilket är Ungern, som innehar ordförandeskapet från den 1 juli till den 31 december 2024. Med andra ord förväntas EU-ledarna lämna över jobbet till Budapestledaren Viktor Orban, som är illa sedd i Bryssel på grund av sina ståndpunkter, ofta i strid med de flesta EU-ledare. Det finns alltså ett intresse från deras sida att nå ett resultat i förhandlingarna. Men vilken chans har Klaus Iohannis? Kommentatorer i Bukarest och utomlands säger att de varierar från mycket dåliga till noll. De som säger att det finns en chans åberopar en europeisk sedvänja som innebär att om de inte kommer överens om något annat väljer de europeiska ledarna den som har suttit längst i ämbetet. Eller, för närvarande är de längst sittande rådsmedlemmarna, i tur och ordning, Orban och Iohannis. Det som är säkert är att om de politiska företrädarna i Bukarest skulle lyckas få med sig Iohannis – eller varför inte? en annan rumänsk politiker – att förhandla, och även om det skulle handla om att välja det minst onda, skulle det vara en seger utan motstycke inte bara för Rumänien, utan också för de andra länderna i Östeuropa och i allmänhet för de små länderna i unionen som hittills har stått utanför när det gäller att fördela höga poster i EU. Den enda som verkar optimistisk och tror att Rumänien har en ”verklig chans” på denna position är den rumänska socialdemokratiska premiärministern Marcel Ciolacu. Han betonade i ett officiellt uttalande att inte president Klaus Iohannis utan Rumänien ”har en verklig chans och till och med en mycket god chans”. Marcel Ciolacus uttalande motsades på Europa Liberă av Dacian Ciolos, Rumäniens tidigare teknokratiska premiärminister, som nu är parlamentsledamot för Renew. Dacian Ciolos var en av de rumänska politiker som deltog i förhandlingarna om valet av Charles Michel, den nuvarande ordföranden för Europeiska rådet. Dacian Ciolos sade att den socialdemokratiska premiärministern inte har en aning om vad förhandlingar på denna nivå innebär och sade att det inte är ett land utan en person som är aktuell för denna position.
Den enda som varken bekräftade eller förnekade det var president Klaus Iohannis, som 2022 sade att han allvarligt skulle överväga att lämna Rumänien om han erbjöds en tjänst i Bryssel. Klaus Iohannis är förmodligen försiktig i sina uttalanden, för efter detta uttalande, som gjordes i samband med att hans namn sattes upp på en lista över möjliga ersättare för Jens Stotenberg, Natos generalsekreterare, avgick han inte till slut. Rumänien företräds i Natos strukturer av den socialdemokratiske politikern Mircea Geoană, som är biträdande generalsekreterare. Faktum är att Iohannis inte längre kan kandidera till det högsta ämbetet i den rumänska staten, eftersom Rumäniens konstitution begränsar en person till högst två mandatperioder. Dessutom, även om vi inte kan tala om sedvänjor i Rumänien, är det en väletablerad sed under de senaste årtiondena för politiker vars karriär har nått en slutpunkt på hemmaplan att söka en position antingen i europeiska organ eller inom diplomatin.
Å andra sidan skulle Klaus Iohannis avgång före mandatperiodens slut, med nästan ett halvår kvar, kunna ge hans parti, PNL, valfördelar. Ett av de scenarier som diskuteras inom partiet och regeringskoalitionen i Bukarest är att Iohannis skulle avgå i början av sommaren och att posten enligt konstitutionen skulle tas över av senatens talman och PNL:s ledare Nicolae Ciucă. PNL räknar med att Nicolae Ciucă, som interimspresident, skulle kunna utnyttja denna möjlighet valmässigt och öka sina chanser att delta i den andra omgången av presidentvalet, sannolikt tillsammans med någon av sina nuvarande allierade i det styrande PSD. Och det finns två tidigare kandidater som har visat att det finns en starkare mobilisering av högerväljarna mot PSD för nomineringen av landets ledare, en av dem är Klaus Iohannis, den andra är hans föregångare, Traian Băsescu. Datumet för presidentvalet har ännu inte fastställts, men liberalerna vill att valen till senaten och deputeradekammaren skall äga rum antingen efter presidentvalet, vilket skulle vara den 10:e och den 24 november, eller samtidigt som de lokala valen, vilket socialdemokraterna avvisar.
Å andra sidan är Klaus Iohannis chanser att lyckas som ordförande för Europeiska kommissionen nära knutna till resultatet av valet till Europaparlamentet i juni. Enligt beräkningar i Bryssel kan valet till nästa Europaparlament komma att vinnas av Europeiska folkpartiet (EPP). I ett sådant scenario kommer EPP att ha som prioritet att besätta en av de viktigaste europeiska posterna, nämligen den som ordförande för Europeiska kommissionen, och inte den som ordförande för rådet. Detta är vad Ursula von der Leyen räknar med, eftersom hon förväntas tillkännage sin kandidatur för en andra mandatperiod som EU:s regeringschef vid EPP:s kongress i Bukarest den 6-7 mars. Även om posten som ordförande för Europeiska rådet skulle kunna innehas av socialdemokraterna – som enligt opinionsundersökningarna skulle få näst högst poäng i valet till Europaparlamentet – finns det ett prejudikat för att bryta dem. Mellan 2014 och 2019 innehade Europeiska folkpartiet även posten som Europeiska rådets ordförande, genom Donald Tusk, och posten som Europeiska kommissionens ordförande, genom Jean Claude Junker.
Enligt Bloomberg-journalister, som också talar om de beräkningar som görs i Bryssel, kommer ungefär hälften av statscheferna – 13 av 27 – från Europeiska folkpartiets familj vid nästa möte i Europeiska rådet. En av dem är Iohannis själv, vars parti, PNL, också är anslutet till EPP, så även detta skulle kunna tippa balansen till förmån för en EPP-kandidat för rådets ordförandeskap.
Förutom den rumänske presidenten diskuteras för närvarande två andra namn för posten – Italiens tidigare premiärminister Mario Draghi, tidigare ordförande för Europeiska centralbanken, och Xavier Bettel, tidigare premiärminister och nu utrikesminister i Luxemburg. Medan den förstnämnde ännu inte har gjort några officiella uttalanden i ämnet, sa den senare till RTL att han för närvarande inte kandiderar och vill stanna i sitt hemland, tillägger Bloomberg.