EU kommer att använda ryska tillgångar för återuppbyggnaden av Ukraina

Europeiska unionen har fattat beslutet att använda ryska tillgångar som är frysta i dess banker för Ukrainas återuppbyggnad, efter långa debatter om de rättsliga hindren för ett så viktigt beslut. Det är ännu inte klart hur detta beslut kommer att genomföras i sin helhet, men det finns en överenskommelse mellan medlemsländerna om en plan i flera steg som i huvudsak förutser användningen av intäkterna från ”skatten” på dessa tillgångar.

Ukraina har redan fått 600 miljoner dollar förra året från den belgiska skatten på den ränta som dessa tillgångar genererade. Man har också fått miljontals dollar från USA, pengar som konfiskerades från en rysk oligarks konton. Ukrainas ”stora återuppbyggnad” efter kriget kräver enorma medel, pengar som i teorin bör mobiliseras gemensamt av regeringar och privata investerare. Eftersom de senare fortfarande är ”timida” och inte ger några löften faller bördan på de förra. Den ”lilla återuppbyggnaden” har redan inletts parallellt med bombningarna, och EU – som vill ta en ledande roll i återuppbyggnadsarbetet – är redan dränerat av de senaste årens kriser och de utgifter som man hittills har gjort för att hjälpa Kiev att stå emot. Att använda frysta ryska tillgångar skulle således kunna bli en av de viktigaste resurserna för att finansiera den så kallade ”Marshallplanen för Ukraina”.

”Jag tror att det finns en enorm förhoppning om att ryska staters tillgångar kan bli en enkel finansieringskälla”, betonade Penny Pritzker, USA:s särskilda representant för ekonomisk återhämtning i Ukraina, vid Världsekonomiskt forum i Davos.

EU kommer inte att konfiskera ryska tillgångar utan bara de pengar som de producerar

Enligt ett officiellt tillkännagivande från det belgiska ordförandeskapet för EU-rådet har EU-länderna kommit överens om att kanalisera intäkterna från de ryska tillgångar som frysts på unionens territorium till återuppbyggnaden av Ukraina. En EU-tjänsteman, som ville vara anonym på grund av att avtalet ännu inte hade ratificerats, citerades av Associated Press och sade att det skulle ”göra det möjligt att börja samla in extraordinära intäkter från frysta tillgångar för att stödja återuppbyggnaden av Ukraina”.

EU har fryst ryska centralbankens tillgångar till ett värde av 200 miljarder dollar, varav merparten finns i Belgien och förvaltas av clearinghuset Euroclear. Dessa tillgångar utgör den största ”tårtbiten” av de pengar som har frysts på ryska konton som en del av de sanktioner som infördes mot Moskva efter utbrottet av konflikten i Ukraina. De totala tillgångar som frysts i Ryssland av alla de länder som har anslutit sig till sanktionerna uppgår till knappt 300 miljarder dollar. Utöver detta har ytterligare 19 miljarder dollar frysts på ryska oligarkers konton.

Det främsta hindret för konfiskering av ryska tillgångar är den nuvarande europeiska lagstiftningen, som endast tillåter en sådan åtgärd i fall där beloppen erhölls som ett resultat av ett brott eller där den person som erhöll dem har dömts för ett brott. Detta har varit den främsta anledningen till att samtalen om frågan har gått i stå i EU, medan USA sedan i somras har uppmanat både EU och G7-länderna att lösa frågan och betonat att en sådan åtgärd endast kan vidtas ”genom ett gemensamt beslut”. Men konfiskationsåtgärden har avvisats av flera europeiska länder, inklusive Tyskland och Frankrike, som fruktar att deras rättssystem skulle kunna upphäva den som grundlagsstridig på grund av att den kränker äganderätten. Samtidigt har flera röster varnat för att en sådan åtgärd riskerar att skapa oro på de internationella marknaderna och försvaga euron. Europas centralbanker har varit skeptiska till att skapa ett rättsligt prejudikat som skulle kunna få länder som inte är vänligt inställda till västvärlden att dra tillbaka reserver och i slutändan undergräva den globala finansiella stabiliteten.

Moskva hotar med vedergällning: även de kan konfiskera

Sist men inte minst har Moskva hotat med liknande åtgärder om idén genomförs. Enligt beräkningar från den ryska nyhetsbyrån Ria, som citeras av Reuters, har Kreml också en lista över amerikanska, europeiska och andra västerländska tillgångar som man skulle kunna konfiskera. Även om de är mindre är deras värde jämförbart med värdet på ryska tillgångar i västerländska banker: 288 miljarder dollar. Och president Putin har visat att han menar allvar. Förra året beordrade han att OMV:s och Winterhall Deas tillgångar skulle beslagtas från ryska banker.

Planen är en försiktig plan för att undvika att involvera advokater

Den enda lösningen verkade därför vara att införa en ”windfall tax” på frysta ryska tillgångar, riktad mot exakt motsvarande de summor som de ger upphov till. Men även detta måste göras med försiktighet för att undvika en rättslig återvändsgränd. Därför har Europeiska kommissionen föreslagit att inlåningsförvaltare, som Euroclear, ska separera de räntor eller vinster som genereras av dessa tillgångar och blockera dem på ett separat konto. Först i ett andra skede skulle den europeiska verkställande makten lägga fram ett förslag om att reglera konfiskationen och användningen av dessa intäkter. Den plan som föreslagits av Bryssel omfattar endast ryska statliga tillgångar, inte tillgångar på privata konton.

Bara förra året gav den ryska centralbankens tillgångar på europeiska konton 3 miljarder euro och uppskattningar tyder på att detta kan stiga till 15 miljarder euro per år, beroende på räntefluktuationer. Belgien har redan beskattat vinster och räntor från de tillgångar som förvaltas av Euroclear, och har redan överfört 600 miljoner till Ukraina. Premiärminister Alexander De Croo har lovat att Ukraina ska få ytterligare 1,7 miljarder euro av dessa pengar 2024.

EU:s försiktighet när det gäller att beslagta ryska tillgångar innebär inte att man inte skulle tveka att stödja – nu och i framtiden – Ukrainas återuppbyggnad. Tvärtom är Bryssel redo att ta en ledande roll i Ukrainas återuppbyggnad och anser att EU måste göra för Ukraina vad USA gjorde för Västeuropa efter andra världskriget. Detta är budskapet från Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och EG:s ordförande Ursula von der Leyen. Han tillade att framtida investeringar i Ukraina från EU:s sida kommer att vara kopplade till reformer för att stödja landets europeiska kurs.

EU ger redan ett betydande bidrag till Ukrainas återuppbyggnad, som pågår för fullt. Sedan krigets början har EU, dess medlemsstater och de europeiska finansinstituten anslagit 67,7 miljarder euro i finansiellt, humanitärt, akut, budgetmässigt och militärt stöd. I slutet av förra året inrättades ”instrumentet för stöd till Ukraina” som en del av det fleråriga budgettillägget, som innehåller 50 miljarder euro i finansiering för perioden 2024-2027.

USA har redan konfiskerat det. Från oligarkerna

Till skillnad från EU kommer de pengar som USA överför till Ukraina från konfiskering av pengar på konton tillhörande en rysk oligark som dömts för att ha kringgått sanktioner. Beloppet är litet jämfört med de 600 miljoner euro som Belgien erbjudit, men hela potentialen för Washingtons konfiskering är betydligt mindre jämfört med tillgångarna på europeiska konton, med endast cirka 5 miljarder euro i amerikanska banker, enligt Kyiv Independent.

Enligt Världsbankens beräkningar kommer Ukraina att behöva minst 400 miljarder euro efter kriget, vilket motsvarar en fördubbling av landets BNP före kriget. För att övertyga investerare – regeringar och privata enheter – att delta i återuppbyggnaden behöver president Zelenski en plan, så han har redan anlitat två giganter inom finansvärlden, de amerikanska företagen Black Rock och JP Morgan, för att ge honom råd om hur han skall få in pengarna och hur han skall spendera dem. Det viktiga är att det finns en ”Marshallplan” för Ukraina.