EU och Storbritannien på väg mot strategiskt försvarssamarbete

Bryssel – Europas säkerhet står åter i centrum för den politiska dagordningen, med en öppning utan motstycke mellan Europeiska unionen och Storbritannien för strategiskt försvarssamarbete.

Söndagen den 2 mars reser en grupp EU-ledare till London för att diskutera en gemensam försvarsplan med den brittiska regeringen, vilket är ett viktigt steg framåt i förbindelserna mellan länderna på båda sidor av Engelska kanalen. Beskedet kom från Polens premiärminister Donald Tusk under ett möte i Warszawa med Europeiska rådets ordförande Antonio Costa. Nyheten bekräftar Financial Times förväntningar, enligt vilka den brittiske premiärministern Keir Starmer redan har instruerat finansministern Rachel Reeves att utarbeta ett specifikt förslag att lägga fram för de europeiska ledarna. Kärnan i förhandlingarna skulle vara skapandet av en gemensam paneuropeisk fond för att stärka militärutgifterna, ett ämne som kommer att diskuteras under de kommande dagarna vid G20-mötet i Kapstaden.

En ny balans mellan säkerhet och trygghet

Detta initiativ är en del av ett geopolitiskt sammanhang som präglas av osäkerhet. USA:s eventuella tillbakadragande från det europeiska försvaret, som hotas av Donald Trumps återkomst på den politiska scenen, har påskyndat behovet av europeiskt strategiskt oberoende. Utsikterna till att USA delvis drar tillbaka sitt stöd har fått Bryssel och London att övervinna friktionerna efter Brexit och inse att gemensam säkerhet kräver samarbete bortom politiska skiljelinjer. Hypotesen om en europeisk upprustningsfond eller bank, som framförts av den polske finansministern Andrzej Domanski, skulle utgöra ett konkret steg mot ett större militärt oberoende för kontinenten. Idén om en ”upprustningsbank” skulle kunna finansiera den ökade produktionen av krigsmateriel och garantera resurser för stöd till Ukraina i ett avgörande skede i konflikten med Ryssland.

Londons roll i europeisk säkerhet

Storbritanniens deltagande i detta nya initiativ visar på en kursändring i den brittiska utrikespolitiken. Keir Starmer, som är angelägen om att ompositionera landet som en nyckelspelare på den internationella arenan, har redan visat öppenhet för en större integration med EU i säkerhetsfrågor. Efter Brexit har London fortsatt att spela en ledande roll i stödet till Ukraina genom att tillhandahålla vapen och militärt bistånd. Avsaknaden av en formell samarbetsstruktur med EU har dock begränsat möjligheten att ta itu med gemensamma utmaningar. Den brittiske premiärministern kommer också att resa till Washington för att träffa Trump och diskutera möjligheten till en europeisk fredsbevarande kontingent i Ukraina. Detta förslag, som redan har utretts av Emmanuel Macron, skulle kunna innebära att minst 30 000 soldater sätts in för att garantera säkerheten efter konflikten.

Extrainsatt toppmöte den 6 mars

Mötet i London föregår det extrainsatta europeiska toppmötet den 6 mars, där EU:s ledare kommer att behöva definiera tydliga strategier för kontinentens säkerhet. Ursula von der Leyen har redan meddelat att hon kommer att lägga fram en omfattande plan för att öka den europeiska vapenproduktionen, vilket är ytterligare ett steg mot att stärka EU:s försvarsförmåga. I detta scenario kan samarbetet med London visa sig vara avgörande för att bygga en mer solid och motståndskraftig säkerhetsarkitektur. Som Donald Tusk betonade är prioriteringen att stärka den europeiska enigheten och skapa en samarbetsaxel med Storbritannien och Norge för att ta itu med de utmaningar som Ryssland utgör och säkerställa stabilitet i Ukraina.

Mot en ny era i det europeiska försvaret

Närmandet mellan EU och Storbritannien på försvarsområdet kan markera början på en ny fas i de bilaterala relationerna, präglad av ett mer pragmatiskt samarbete. Om förhandlingarna leder till att en gemensam fond och ett mer strukturerat samarbete skapas kan Europa ta ett avgörande steg mot större strategiskt självbestämmande. Det återstår att se hur USA kommer att reagera och vilken inställning Trump kommer att ha till ett mer självständigt Europa säkerhetspolitiskt. Säkert är dock att Bryssel och London verkar alltmer medvetna om behovet av ett gemensamt försvar, oberoende av det atlantiska paraplyet.

Alessandro Fiorentino