EU skyldigt att utveckla havsbaserad vindkraft

Europeiska unionen kommer att behöva göra betydande ansträngningar för att utveckla den havsbaserade vindkraftssektorn, som spelar en viktig roll för att uppnå klimatmålen, i den nuvarande energikrisen. Problem i leveranskedjan kommer sannolikt att leda till förseningar i uppbyggnaden av den nödvändiga infrastrukturen, vilket också kräver betydande investeringar. Samma risk finns för Rumäniens projekt att installera vindkraftverk i Svarta havet, som ska vara i drift 2032.

Krisen inom vindkraftssektorn, som har blivit alltmer kännbar i Europa sedan förra året, riskerar att försena projekt för att installera ny produktionskapacitet för vindkraft. Allvarliga problem har uppstått i leveranskedjorna, som inte håller jämna steg med efterfrågan och pressas av stigande inflation, geopolitiska spänningar och ökad global konkurrens. Förutom att utveckla landbaserad produktionskapacitet har EU satt upp ett ambitiöst mål om att installera totalt 500 GW havsbaserad vindkraftskapacitet i medlemsländerna och grannländer som Storbritannien och Norge till 2050. För att nå dessa mål behöver EU en betydande ökning av beställningar och kommer att behöva bygga ytterligare överföringsledningar.

EU:s investeringar i vindkraftskapacitet – 400 miljarder euro fram till 2050

Enbart för att nå 2030-målen kommer 25,5 gigawatt kapacitet att behöva installeras varje år, nästan 10 gånger mer än genomsnittet under det föregående årtiondet. När det gäller överföringssystemet skulle det behöva förlängas med upp till 54 000 kilometer, en sträcka som motsvarar 1,5 varv runt jorden. Detta är slutsatserna i den första rapporten som nyligen publicerades av ENTSO-E (European Transmission System Operators Association) om planerna på att utveckla nätet för havsbaserad vindkraft.

”Som ett resultat av detta noterar transmissions- och systemoperatörer att byggtiden (för produktionskapacitet – reds. anm.) har fördubblats”, heter det.

”I Europa har vi de utrustningstillverkare i världsklass som vi behöver. Men det finns helt klart en flaskhals i leveranskedjan”, säger Damian Cortinas, ordförande i ENTSO-E:s styrelse.

Enligt ENTSO-E:s beräkningar skulle behovet av investeringar i havsbaserad vindkraftskapacitet uppgå till 400 miljarder euro fram till 2050. Förra året visade en studie från Ernst&Young att vindkraftsprojekt till havs blir allt mindre attraktiva, just på grund av problem med leveranskedjan och stigande kostnader. Enligt den studien – EY:s senaste Renewable Energy Country Attractiveness Index (RECAI) – kan instabiliteten i den havsbaserade vindkraftssektorn förändra hur storskaliga projekt byggs och finansieras i framtiden.

”Havsbaserad vindkraft är avgörande för att nå netto noll, men har haft en svår 12-månadersperiod med en komprimerad leveranskedja och eskalerande kostnader. Jämfört med 2019 har de totala projektkostnaderna ökat med 39 %, och under de kommande tio åren kan inflationen leda till att sektorn behöver investera cirka 280 miljarder USD”, skriver EY i sin rapport.

Mot denna bakgrund förväntar sig konsultföretagets experter att cirka 80 % av de 15 marknader som har åtagit sig att uppnå målen för havsbaserad vindkraft till 2030 inte kommer att uppnå dem. Detta inkluderar Storbritannien, som under det senaste året har upplevt ett stort bakslag i sitt mål att nå 50 GW havsbaserad kapacitet till 2030. Endast ett europeiskt land ligger i topp 3 globalt på RECAI – Tyskland – med USA och Kina på första och tredje plats, som har investerat kraftigt i sol- och vindkraftsproduktion, inklusive offshore, under de senaste åren.

Rumänien – enorm potential för havsbaserad vindkraftsproduktion, men ingen GW producerad hittills

Vissa länder har gjort betydande framsteg inom havsbaserad vindkraft, men andra har inte ens antagit ett specifikt regelverk och vissa havsbassänger är fortfarande outnyttjade. Detta är fallet för Svarta havet, ett område med god naturlig potential för havsbaserad vindkraft, både genom användning av bottenmonterade och flytande turbiner. Enligt uppgifter från Världsbanken har enbart Rumänien en potential för havsbaserad vindkraft på 76 GW installerad kapacitet i Svarta havet, vilket är en gynnsam miljö för utvecklingen av denna typ av förnybar energi.

För närvarande har Rumänien 3 GW landbaserad vindkraft men ingen megawatt havsbaserad vindkraftskapacitet. Den lag som reglerar denna typ av investeringar antogs av regeringen först i slutet av förra året, men den måste fortfarande gå igenom parlamentets godkännandeförfarande och kan genomgå vissa ändringar.

Rumänien kommer sannolikt att ha vindkraftverk i Svarta havet senast 2032; första steget taget – lag som reglerar denna typ av investeringar

Lagen om nödvändiga åtgärder för exploatering av havsbaserad vindkraft, som antogs i december 2023 av den rumänska regeringen, är ett antagande i Rumäniens nationella plan för återhämtning och resiliens. För att kunna genomföra investeringar i havsbaserad vindkraft ska energiministeriet inom tre månader från lagens ikraftträdande inleda en expertstudie på grundval av vilken koncessionsförfarandet och aktiviteterna för prospektering, uppförande av havsbaserade vindkraftverk och driften av dessa ska förberedas. Studien kommer bland annat att fastställa vilka maritima perimetrar som energiministeriet ska upplåta. Lagen reglerar också ett stödsystem baserat på Contracts for Difference för byggande och drift av havsbaserade vindkraftverk med en elproduktionskapacitet på 3 GW fram till 2035. Det dubbelriktade CfD-systemet (Contracts for Difference) stimulerar investeringar i förnybar energi, ger stabila intäkter för utvecklare och stärker marknadsintegrationen av förnybara energikällor. På grundval av den studie som föreskrivs i lagen, och som ska genomföras senast den 30 juni 2025, kommer regeringen att godkänna perimetrarna för havsbaserad vindkraft och de efterföljande rättsakterna om genomförande av lagen, varefter energiministeriet kommer att inleda anbudsförfarandet för tilldelning av koncessionsavtal.

”Så om vi talar om 2025, plus 5-7 år, så är det 2032 som är det mest genomförbara och troliga året för de första vindkraftverken i Svarta havet”, uppskattade energiminister Sebastian Burduja.

Företrädare för ekonomiministeriet hävdar att utvecklingen av havsbaserade vindkraftverk, utöver deras betydelse för att trygga elförsörjningen och minska koldioxidutsläppen i energisystemet, kommer att skapa tiotusentals arbetstillfällen inom produktion, uppförande, drift och underhåll av anläggningarna, med en multiplikatoreffekt på andra sektorer, inbegripet genom koncentrationen av ekonomisk verksamhet i samband med havsbaserad el till rumänska hamnar.

Rumänien, Bulgarien och Grekland har kommit överens om att stödja varandra i energiomställningen, inklusive havsbaserad vindkraft.

Ett annat viktigt steg mot införandet av grön energi och särskilt utnyttjandet av vindkraft i Svarta havet togs nyligen vid ett möte i Aten mellan energiministrarna från Rumänien, Bulgarien och Grekland. I det gemensamma uttalande som antogs i slutet av mötet förklarar de tre sitt stöd för havsbaserad vindkraft i Svarta havet, ett regionalt nav för produktion och transport av vätgas och ett regionalt nätverk av laddningsstationer för elfordon.

”Vi kommer att stödja varandra i energiomställningsprocessen, inklusive att erhålla europeisk finansiering”, sade Rumäniens minister Sebastian Burduja.

Om Rumänien utnyttjar sin potential att utveckla produktionskapacitet för havsbaserad vindkraft kan landet komma ifrån sin status som elimportör. Havsbaserade vindkraftverk kan på lång sikt bli Rumäniens huvudsakliga källa till elektricitet. Men investeringarna är betydande – någonstans över 8 miljarder euro för 3 000 MW installerade, men energikostnaden på cirka 70 euro för stationära turbiner ligger långt under nuvarande priser. Dessutom är bidraget till BNP och antalet nya arbetstillfällen som skulle skapas inom denna och närliggande sektorer en vinst. Det tar mellan fem och tio år att bygga havsbaserade vindkraftsparker, jämfört med ett EU-genomsnitt på sju år.

Foto: Pickpik.com