Subscribe
Med bara några dagar kvar till slutet av den 28:e partskonferensen (COP28) för FN:s ramkonvention om klimatförändringar i Dubai är minst tre frågor fortfarande obesvarade och det var verkligen osannolikt att något skulle förändras innan slutet.
För det första var det frågan om att fasa ut fossila bränslen, som man talade om i Dubai och på andra ställen.
”Visa mig färdplanen för utfasning av fossila bränslen för en hållbar socioekonomisk utveckling”, frågade Sultan Al Jaber, värd för toppmötet, före konferensen.
Han chockade världen med sitt uttalande om att det ”inte finns några vetenskapliga bevis” för att en utfasning av fossila bränslen skulle vara nödvändig för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader Celsius. Eller, vid COP28 beslutades det inte om någon ”färdplan”.
En annan fråga som det inte sades ett ord om var misslyckandet med att uppfylla klimatmålen före och efter 2020. Sist men inte minst, en tredje fråga – som bakom stängda dörrar har väckt häftiga kontroverser – är vem som skall administrera Loss and Damage Fund, som just har fyllts på på ett generöst sätt.
Faktum är att det åtminstone på deklarationsnivå har förekommit generösa donationer – från summor till olika fonder som är avsedda att stödja miljöprojekt till vissa för att bekämpa försummade tropiska sjukdomar som förväntas spridas i och med klimatförändringarna. Det skulle vara mer än 83 miljarder dollar, som COP28-ordförandeskapet har mobiliserat under de första fem dagarna, ”vilket sätter takten för en ny era av klimatåtgärder”, enligt Förenade Arabemiratens ambassad i Bukarest, som citeras av Agerpres.
EU driver på för global utfasning av fossila bränslen
Europeiska unionen driver på för ett globalt åtagande att fasa ut fossila bränslen ”långt före 2050”. Men i sitt tal till COP28:s plenarsession efterlyste Charles Michel intensifierade och brådskande globala åtgärder för att hålla den globala temperaturökningen inom 1,5 grader. Han upprepade EU:s ”fulla engagemang” i kampen för klimatneutralitet – som bör uppnås senast 2050 – och betonade att unionen vill tredubbla den förnybara energin och fördubbla energieffektiviteten. När det gäller fossila bränslen sade Europeiska rådets tjänstgörande ordförande att EU vill upphöra med sitt beroende av dem ”så snart som möjligt”.
Charles Michel påpekade att EU hittills redan har minskat utsläppen av växthusgaser med 30 procent jämfört med 1990 års nivåer, vilket innebär att man har överträffat sitt mål för 2020 om en minskning med 20 procent.
USA å sin sida uppmanar industriländerna att uppnå klimatneutralitet mycket tidigare än 2050, men har som mål att minska koldioxidutsläppen i energisystemet ”helt eller till övervägande del” till det datumet. USA förbinder sig inte heller till en tidsplan för utfasning av fossila bränslen, men efterlyser en tydlig kurs mot 1,5°C. De vill att den globala avskogningen ska minska till netto noll senast 2030 och att metanutsläppen ska minska med minst 30 % senast 2030.
Alla dessa framgångar och ambitiösa mål från de två stora globala aktörerna – de ledande bidragsgivarna till miljöfonder – som har tagit ledningen i kampen mot klimatförändringens effekter, väcker frågor när koncentrationerna av växthusgaser som ligger bakom klimatförändringen enligt FN:s rapporter kommer att nå rekordnivåer 2022. De globala genomsnittliga koncentrationerna av koldioxid (CO2), den viktigaste växthusgasen, har för första gången överskridit de förindustriella nivåerna med 50 %. Metankoncentrationerna har också haft en uppåtgående trend. Enligt en tidigare FN-rapport var den globala medeltemperaturen 2022 1,15 °C högre än under förindustriell tid.
Det är nästan allmänt vedertaget att klimatförändringarna orsakas av förbränning av kol, olja och gas, men många länder vill inte ge upp fossila bränslen. Enligt en FN-rapport från förra året, som citeras av DW, planerar oljestaterna till och med enorma expansioner som skulle ”spränga den globala koldioxidbudgeten och äventyra mänsklighetens framtid”. Officiellt stöder mer än 100 länder utfasningen av fossila bränslen.
Faktum är att ordföranden för toppmötet i Dubai, sultanen av Förenade Arabemiraten, som anklagas för att använda mötet för nya oljeavtal, klargjorde sin ståndpunkt redan före COP28: en utfasning av fossila bränslen skulle inte möjliggöra hållbar utveckling ”om man inte vill driva världen tillbaka till grottor”.
COP28 kunde dock bocka av ökningen av donationer till klimatfonder. Detta är också fallet för Loss and Damage Fund, som inrättades genom COP27-avtalet i Sharm El-Sheikh. I Dubai i år har Loss and Damage Fund framgångsrikt operationaliserats och kapitaliserats med 726 miljoner dollar, meddelade COP28-ordförandeskapet, enligt ett uttalande som Agerpres hämtat från Förenade Arabemiratens ambassad i Bukarest.
Kina försöker undvika att betala till Loss and Damage Fund
Inrättandet av en sådan fond – för att stödja utvecklingsländer som saknar resurser att bekämpa klimatförändringarna – har länge avvisats av de tungt industrialiserade länderna. De står för 80 procent av de växthusgaser som når atmosfären. De flesta har förbättrat sina ståndpunkter, men det finns fortfarande några stora förorenare som är våldsamt emot. EU har i år drivit på för fler bidrag och fler bidragsgivare till förlust- och skadefonden, och USA håller med i princip, men vill att ”mycket sårbara” länder ska vara mottagare av stödet.
En stark röst mot detta är Kina, en stor ekonomisk makt och en stor förorenare, som under förevändning av att vara ett utvecklingsland försöker undvika att betala. Ändå anser Kina att endast utvecklade länder bör bidra till fonden. EU vill också – och det är inte den enda betydande förorenaren som vill detta – undvika unilaterala åtgärder i form av sanktioner för bristande efterlevnad av klimatåtaganden. Dessutom efterlyser man ett erkännande av misslyckandena med industriländernas klimatmål före och efter 2020. Det finns dock fler kontroverser om fonden, utan någon överenskommelse om vilka länder som ska ha tillgång till fonden, och vem som ska betala och hur mycket. Det gick inte heller att fatta beslut om vem som skulle förvalta fonden. En kommitté bestående av företrädare för utvecklingsländer och industriländer utarbetade flera rekommendationer inför förhandlingarna, men ingen preliminär överenskommelse nåddes.
Kommittén – där USA har fått säga sitt – har föreslagit att Världsbanken skall vara värd för fonden, men det finns många länder som motsätter sig detta. Faktum är att stora finansinstituts medverkan i finansieringen av klimatprojekt – särskilt de som syftar till att fasa ut fossila bränslen – var ett ämne som berördes vid COP28. Detta är ett känsligt ämne med tanke på att Europeiska investeringsbanken är den enda bank som har undertecknat ”Glasgowdeklarationen” och åtagit sig att sluta låna ut till projekt för fossila bränslen. Från Dubai kom slutligen ett uttalande från en grupp på 10 banker som säger att de ”avser att komma överens om en gemensam strategi” för att spåra och rapportera klimatpåverkan, och kommer att öka användningen av analyser för att hjälpa länder att identifiera investeringsprioriteringar och möjligheter.
I deklarationen tillkännages också ett nytt gemensamt program för långsiktiga strategier som ska hjälpa länder och subnationella enheter att utveckla planer för frågor som utfasning av fossila bränslen och klimatresiliens. Världsbanken skulle vara värd för programmet. När det gäller finansiella åtaganden fick Dubai totalt 3,5 miljarder dollar för att fylla på den gröna klimatfonden, 133,6 miljoner dollar för anpassningsfonden och 129,3 miljoner dollar för fonden för de minst utvecklade länderna samt 31 miljoner dollar för den särskilda klimatförändringsfonden (SCCF).
Förenade Arabemiraten (UAE) har också lanserat en katalytisk fond på 30 miljarder dollar, kallad ALTERRA, för att främja positiva klimatåtgärder, som syftar till att mobilisera ytterligare 250 miljarder dollar globalt. Förenade Arabemiraten har anslagit 200 miljoner US-dollar för att hjälpa utsatta länder genom särskilda dragningsrätter (SDR) och 150 miljoner US-dollar för att finansiera lösningar för vattenförsörjning. Världsbanken har aviserat en ökning med 9 miljarder dollar per år för 2024 och 2025 för att finansiera klimatrelaterade projekt. De multilaterala utvecklingsbankerna (MDB) har också aviserat en kumulativ ökning på över 22,6 miljarder USD för klimatåtgärder. Men det totala beloppet har ännu inte nått 100 miljarder dollar – ett åtagande som gjorts av undertecknarna av Pariskonventionen.