Subscribe
En EU-institution skulle för första gången kunna bli inblandad i tvisten mellan Rumänien och Ryska federationen om den skatt som den senare har vägrat att återlämna till det rumänska folket under nästan 100 år. Europaparlamentet kan inom några dagar diskutera ett resolutionsförslag, som stöds av flera rumänska parlamentsledamöter, som, om det antas, kan bli ett viktigt verktyg för Rumänien, efter krigsslutet i Ukraina, för att få det guld som Moskva har glömt att återlämna.
Rumänskt guld i Ryssland värt 2 miljarder euro
Enligt experter vid Rumäniens centralbank är det rumänska guld som för närvarande sitter fast i Moskva värt drygt 2 miljarder euro. Resolutionstexten förhandlas fortfarande mellan de politiska grupperna, men att föra upp den på dagordningen för nästa möte i Strasbourg är en signal om att Bryssel äntligen uppmärksammar detta rumänska problem, som man har försökt att uppmärksamma den internationella allmänna opinionen på i åratal. År 1995, när Ryssland gick med i Europarådet, lade Rumänien och andra kommuniststater fram förslag om återlämnande av värdeföremål som konfiskerats av det forna Sovjetunionen. Rådets utskott för rättsliga frågor och mänskliga rättigheter beslutade att dessa frågor ska lösas mellan de berörda medlemsländerna. Rumänien hade tidigare försökt få med frågan om statskassan i ett bilateralt fördrag med den nya Ryska federationen, men misslyckats. Sedan dess – och särskilt under de senaste åren – har den rumänska staten, genom nationalbanken, genomfört en kampanj för att öka medvetenheten, både internt och internationellt, om denna skuld som Ryssland har till Rumänien.
Ryssland erkänner inte de dokument som undertecknades 1916
För att stödja de rumänska parlamentsledamöternas initiativ anordnade Rumäniens centralbank nyligen en utställning i Europaparlamentet om denna fråga, inklusive kopior av dokument som styrker Rumäniens anspråk. Vid detta tillfälle sade guvernören för NBR, Mugur Isărescu, att dessa dokument visar att ”NBR:s statskassa skickades till Moskva, deponerades i ett allierat land, tillsammans med alla relevanta dokument, på grundval av ett internationellt avtal, erkänt och validerat av historien, utgör ett unikt fall där den monetära guldreserven anförtros alla officiella dokument och depositionsgarantier enligt vilka den skulle återlämnas när som helst på ägarens begäran, bara för att deponenten inte sedan respekterar dessa skyldigheter, antagna enligt alla internationella normer och sedvänjor”.
Enligt Mugur Isărescu, guvernör för NBR, lade Rumänien fram frågan om den skattkammare som beslagtogs i Moskva 1916-1917 och de dokument som bevisar giltigheten av begäran till den ryska sidan inom den gemensamma kommissionen för studier av frågor som rör bilaterala förbindelser som inrättades 2003. Enligt NBR-guvernören medgav ryssarna vid den tidpunkten att det rumänska guldet hade skickats till Moskva och accepterade att de dokument som presenterades var giltiga. Men förhandlingarna om frågan gick inte framåt och kommissionens arbete stoppades till slut. Enligt guvernör Isărescu, som har de styrkande handlingarna i bankfacket på nationalbanken, har Rumänien ett historiskt och juridiskt giltigt anspråk på sin gulddeposition som evakuerades till Moskva 1916-1917. Mugur Isărescu påpekade också att Ryska federationen 1995, efter att ha blivit medlem i Europarådet, inte ens gick med på att hålla samtal på expertnivå med de andra stater som hade deponerat olika värdeföremål i Moskva under första världskriget, under förevändningen att man förberedde en lag i ämnet. Moskvas statsduma avvisade dock därefter lagförslaget.
The Treasure File, som är inlåst i ett bankfack på NBR, har överlämnats från en guvernör till en annan sedan 1922, även under den kommunistiska perioden. Frågan om Rumäniens statskassa finns inte med i något av de bilaterala fördrag som undertecknats mellan Rumänien och Ryssland sedan 1990. Det första fördraget, som undertecknades av Rumäniens första postkommunistiska president Ion Iliescu och Mikhail Gorbatjov, det demokratiska Rysslands första president, innehåller inte ett enda ord om den skatt som förvaras i Moskva. I förhandlingarna om ett andra fördrag mellan de båda ländernas utrikesministrar – Teodor Meleșcanu och Evgeni Primakov – mellan 1995 och 1996 var frågan om skatten en av de två punkter som de båda sidorna inte kunde enas om. Det andra ämnet var Ribbentrop-Molotov-pakten. Förhandlingarna låg nere fram till 2003, då Rumäniens tidigare president Ion Iliescu och Vladimir Putin undertecknade det nya fördraget om ”vänskapliga och samarbetsinriktade förbindelser mellan Rumänien och Ryska federationen”.
Drottning Maria av Rumäniens juveler – beslagtagna i Ryssland
Mellan 1916-1917 anförtrodde Rumänien det ryska imperiet nationalbankens guld, värt 314,5 miljoner lei vid den tiden, och drottning Marias smycken, värda 7 miljoner lei. Dessa värdeföremål evakuerades från rumänskt territorium av rädsla för centralmakternas trupper, som ryckte fram farligt mot Bukarest i slutet av 1916, när nästan två tredjedelar av Rumänien hade erövrats. Sammanlagt 1 740 lådor med rumänska värdeföremål överfördes till Moskva i flera transporter och förvarades i Kreml i rustningssalen i det utrymme som reserverats för den ryska statsbankens Mosova-filial. Enligt de senaste uppskattningarna uppgår det nuvarande värdet på skatten till 2 miljarder euro. Enligt Cristian Păunescu, rådgivare till chefen för Rysslands centralbank och expert på frågan om guldskatten, uppgår den till 93,4 ton fint guld i form av mynt och tackor. Cristian Păunescu förklarade för National Journal att guldet skickades till Moskva på grundval av ett avtal som undertecknats mellan företrädare för de rumänska statliga myndigheterna och det ryska kejsardömets myndigheter. Enligt NBR:s representant är dokumentationen fullständig och papperen är i gott skick.
Rumänien var inte det enda landet som fattade beslutet att överföra sina skatter till en annan stat under ett krig. Många länder har gjort det i svåra tider, i ett försök att skydda sina rikedomar från inkräktare. Till skillnad från Rumänien har dock andra länder valt säkrare – och bevisligen mer inspirerade – destinationer för sina skatter.
En del av de skatter som placerats i Moskva – konstverk och historiska skatter – återlämnades till Rumänien av det forna Sovjetunionen 1935, 1956 och 2008. Men inte guldet. Varför? Ryssland ansåg och anser fortfarande att Rumänien har en skuld till Ryssland, inte tvärtom. I slutet av förra året, efter att Rumänien hade uppmärksammat den internationella opinionen på frågan om skatten, svarade Ryssland med en dokumentär av den ryska militära TV-stationen Zvesda. I dokumentären hävdas att när Nicolae Ceausescu, tidigare generalsekreterare för Rumäniens kommunistparti, 1965 bad Sovjetunionens kommunistledare Leonid Brezjnev om guld vid deras första möte, svarade han: ”Vilket guld? Vi känner inte till något guld. Vilken typ av guld är det?”
”Brezjnev sade, enligt det rumänska mötesprotokollet, att rumänerna var skyldiga Sovjetunionen mer än vi var skyldiga rumänerna. Rumänerna har sedan 1917 varit skyldiga oss omkring 300 miljoner dollar, alltså omkring 274 ton guld.” – ”Och den skada som rumänerna åsamkade Sovjetunionen under andra världskriget uppgick enligt Brezjnev till en summa som var 100 gånger större än vad vi talar om idag. Den kompensation som Rumänien betalade till Sovjetunionen jämfört med skadorna var bara symbolisk”.
”Fram till helt nyligen drog den rumänska sidan regelbundet fram denna döda katt ur malpåsen, som vi säger”, reagerade den ryske ambassadören i Bukarest, Valeri Kuzmin, som i samma ton som i dokumentären citerade mötet mellan Nicolae Ceausescu och Leonid Brezjnev.
”Den ryska sidan är fortfarande övertygad om att Rumänien under den sovjetiska perioden återfick alla sina konstverk och historiska värden. När det gäller guldet ingick dess värde i det rumänska kompensationsbeloppet till Sovjetunionen efter andra världskriget. Arkivdokument visar att Rumänien i allmänhet fortfarande hade en skuld till Sovjetunionen”, säger den ryska arméns TV-dokumentär, citerad av Digi24.ro.
Under första världskriget vidtog de rumänska myndigheterna särskilda åtgärder för att flytta den rumänska skatten till en säker plats, i syfte att skydda den från eventuell förlust eller plundring i samband med den tyska invasionen. Denna operation genomfördes i två olika steg. Sommaren 1916, när de tyska trupperna närmade sig Bukarest, beslutade den rumänska regeringen att flytta en betydande del av skatten till en säkrare plats. Det första steget var att transportera värdesakerna från Rumäniens nationalbank till Craiova och sedan till Alexandria. Syftet med denna åtgärd var att placera tillgångarna utanför direkt invasionsrisk. Efter de tyska truppernas ockupation av Bukarest i december 1916 genomfördes ett andra steg i överföringen av skatterna. En stor del av guldet och andra värdeföremål lastades på tåg och transporterades till Iasi, som hade blivit Rumäniens provisoriska huvudstad under de allierade makternas kontroll. Från Iasi nådde Rumäniens skatt Moskva. Denna rörelse ägde rum under noggrann övervakning av rumänska tjänstemän och allierade trupper.