fbpx

Europas motor förkyls. Tysklands ekonomi krymper

Handel och ekonomi - februari 18, 2024

Även om den europeiska ekonomin verkade ha klarat pandemin väl börjar den nu visa tecken på utmattning. De fördröjda effekterna av covidpandemin, i kombination med effekterna av kriget i Ukraina, har slagit hårt mot Europas bäst presterande ekonomi, Tyskland.

De tyska företagens återhämtning efter pandemin – liksom många europeiska företags återhämtning – hotas, trots omfattande statligt stöd, av höga låneräntor och stigande energipriser i samband med ett ökat allmänt inflationstryck. Tysklands inträde i en teknisk recession väcker oro inte bara i Berlin utan bland ekonomiska bedömare i hela Europa. Kommer Tyskland att bli ”Europas sjuke man”? Denna fras, som den brittiska tidningen The Economist förknippade med Tyskland i samband med oron över den nya federala statens anslutning till euroområdet, har i år åter dykt upp i de tyska finansanalytikernas diskurs. Konkursen för tyska företag som var över 100 år gamla i slutet av förra året och de nyligen tillkännagivna omstruktureringarna av symbolerna för den tyska industrin – Volkswagen, Michelin och Bosch – bekräftar de dystraste prognoserna.

Tysklands ekonomi kommer att stramas åt

Med en förväntad ekonomisk tillbakagång på 0,3 % under 2023 räknar Internationella valutafonden med att Tyskland blir den enda utvecklade ekonomin som krymper.

Förbundsstatens ekonomi noterade sin andra nedgång i rad under första delen av förra året och krympte med 0,3% under första kvartalet 2023 från föregående kvartal, efter att ha sjunkit med 0,5% under fjärde kvartalet 2022. Den tekniska recessionen är ingen överraskning, men den höga nivån på denna nedgång är oroande.

För Tyskland är detta första gången efter pandemikrisen, då ekonomin krympte under de två första kvartalen 2020, och även överraskande med tanke på att landet har varit en av de bäst presterande ekonomierna sedan finanskrisen som drabbade världen 2008-2009, då den växte med en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 2 %. Den senaste tidens utveckling i den tyska ekonomin har drivits av en minskad efterfrågan i ett läge med stigande inflation och räntor. Enligt vissa tyska analytiker beror Tysklands nuvarande ekonomiska problem på en kombination av orsaker, vissa tillfälliga, andra strukturella.

Tysk industri drabbad av energikrisen

Den tyska industrin, som är beroende av billiga gasleveranser från Ryssland, drabbades hårt av den energikris som följde på krigsutbrottet i Ukraina.

Även om den federala regeringen har vidtagit ett antal åtgärder – den har köpt flytande gas, beviljat massivt statligt stöd och priset på naturgas har sjunkit sedan hösten 2022 – har problemen inte lösts. Den federala regeringen har anslagit miljarder euro för att mildra energikrisens negativa effekter på företag och medborgare, men dessa åtgärder har skapat ett underskott på 42 miljarder euro i den tyska budgeten, vilket motsvarar cirka 2,1 % av landets BNP.

Beroendet av export till Kina – som också har påverkats av pandemin – är en annan sårbarhet som på kort sikt har en inverkan på den tyska ekonomin. Å andra sidan, i avsaknad av betydande teknisk innovation, kämpar tyska varumärken för att hålla jämna steg med ”ångvälten” av billigare kinesisk import till Europa. Alla dessa tillfälliga problem har lagts ovanpå strukturella utmaningar som den åldrande tyska befolkningen och höga bolagsskattesatser. På grund av den allmänna inflationen steg konsumentpriserna i Tyskland med 6,2 procent i mitten av förra året, vilket är långt över genomsnittet i euroområdet på 5,3 procent, och påverkar människors köpkraft avsevärt.

Europeiska centralbankens beslut att höja referensräntan till 3,75 % för att bekämpa de stigande priserna har haft en dominoeffekt på ekonomin i hela Europa. I Tyskland minskade bostadsbyggnadssektorn kraftigt – över 40% av byggföretagen rapporterade brist på order, och industrisektorn var också lägre och noterade en nedgång på 1,7% på årsbasis.

Deutsche Banks VD Christian Sewing varnade redan i augusti förra året för att Tyskland skulle bli Europas sjuka man om inte ”strukturella problem” åtgärdades omedelbart.

”Vi är ännu inte Europas sjuke man, men det är också sant att det finns strukturella svagheter som håller tillbaka vår ekonomi och hindrar den från att utveckla sin stora potential”, säger Christian Sewing.

En efterlängtad åtgärd för den tyska industrin

Miljöpartiets vice premiärminister Robert Habeck, minister för ekonomi och klimat, har i flera månader försökt få igenom en statligt stödd sänkning av de höga elpriserna, vilket han menar skulle stödja den energiintensiva industrin i dess gröna omvandling under de kommande åren. Liberalerna motsätter sig åtgärden som kostsam, och handelskammaren har också uttryckt reservationer mot ett subventionerat elpris.

Ett beslut som nyligen fattades av landets författningsdomstol, där överföringen av 60 miljarder euro i outnyttjade anslag – främst från pandemin – till en fond för gröna investeringar och stöd till industrin ogiltigförklarades, blockerar detta initiativ. Dessutom har den försenat antagandet av den federala budgeten, vilket har förvärrat den ekonomiska krisen. För att kunna delta i budgetförhandlingarna i Berlin ställde Habeck in sitt deltagande i FN:s klimatkonferens (COP28) i Dubai. Habeck har ännu inte nått en överenskommelse med sin främsta utmanare, finansportföljinnehavaren Christian Lindner, en liberaldemokrat. För att den federala budgeten för 2024 skulle kunna antas i slutet av december förra året var de två tvungna att nå en kompromisslösning så snart som möjligt.

För att hantera energikrisen meddelar tyska företag samtidigt att de planerar att minska antalet arbetstillfällen. I likhet med många europeiska biltillverkare har den tyska koncernen inte lyckats ta till sig trenden med elektromobilitet, utan anpassar sig långsamt till den med stora kostnader. Den tyska biljätten Volkswagen har meddelat sina anställda att man kommer att behöva skära ner på personal eftersom man inte är konkurrenskraftig. VW har också kritiserats för att inte ha gjort snabba framsteg när det gäller programvara och för att inte ha genomfört de krav som nu ställs av förarna, t.ex. en digital multifunktionsratt.

Den franska däcktillverkaren Michelin hänvisade till den tyska verksamhetens ”bristande konkurrenskraft” på de europeiska marknaderna och exportmarknaderna när man nyligen meddelade att tre anläggningar i Tyskland skall läggas ned. Produktionen i Karlsruhe, Trier och Homburg kommer att läggas ned i en process som kommer att pågå fram till 2025. Det ser inte ljust ut för Bosch, som också kämpar med innovation. På grund av bristande export har företaget meddelat att man kommer att flytta sitt kundservicecenter till Polen.

I slutet av förra året meddelade företag som var mer än 100 år gamla att de gått i konkurs. Tvåltillverkaren Kappus, Tysklands äldsta företag, som varit verksamt i 170 år, ansökte om insolvens. Andra företag, inom allt från livsmedels- till bygg- och fordonsindustrin, har också dragit ur kontakten med hänvisning till stigande driftskostnader. Bland dem finns konfektyrtillverkaren Bodet, Borgers – en leverantör till fordonsindustrin och byggföretaget Wolff Hoch-und Ingenieurbau. Detta är problem som många tyska märken har, inklusive Bosch. Made in Germany är inte längre synonymt med innovation och kvalitet. För tyska företag som är beroende av export innebär detta en nackdel i förhållande till exportboomen för kinesiska varumärken och kommer att påverka minst 1 500 arbetstillfällen, konstaterar Reuters. Boschs kundservicecenter kommer att flyttas till Polen.

Men det är inte bara industrin som visar tecken på ”sjukdom” i Tyskland. Inom modesektorn ökar antalet konkurser och tusentals restauranger fruktar att de måste stänga sina dörrar. Efter att företag i denna sektor skyddats under pandemin genom skattelättnader och skattesänkningar har kostnaderna för ägarna av dessa företag nu stigit, vilket återspeglas i högre färdiga priser. Och detta återspeglas i kundnöjdheten. Om regeringen återställer skatterna till de nivåer som rådde före pandemin kan cirka 12 000 företag tvingas stänga, varnar en restaurang- och hotellorganisation.