Subscribe
Vattenkraft är för närvarande den viktigaste källan till ”grön” energi, som inte bara har noll koldioxidavtryck utan också är förnybar. Men den är beroende av en extremt värdefull källa som hotas av klimatförändringarna: vatten. Trots experternas dystra prognoser om att flödena i floderna – det vatten som vattenkraftverken hämtar sin kraft från – kommer att minska under de kommande årtiondena, kommer vattenkraften inte att försvinna. I bästa fall kommer den att omvandlas från vågkraft. Fram till dess kommer byggandet av nya vattenkraftverk att öka i stället för att avta. Bara under de senaste två åren har två megavattenkraftverk tagits i drift i Europa, och andra storskaliga projekt har inletts. Detta är fallet med ett megaprojekt som har övergivits i Rumänien i 40 år och som startades på nytt förra året.
Vattenkraftverk producerar mer energi än kärnkraftverk
Vattenkraftverk i floder och vattendrag producerar mer energi än kärnkraftverk, vindkraftverk och solcellspaneler. Detta är situationen i dag, men den kommer inte att vara densamma i framtiden. Precis som vindkraft beror på vinden och solenergi på solen, beror vattenkraft på strömmande vatten, och tyvärr hotar den globala uppvärmningen denna källa till en av de renaste energierna. I kampen för att komma ifrån sitt beroende av fossila bränslen – som har intensifierats efter den senaste energikrisen – har många länder återupptagit byggandet av stora vattenkraftverk, trots de orimliga kostnaderna och det långvariga arbetet. Särskilt som de enda hållbara förnybara energialternativen som inte är beroende av vädrets makter – biometan och vätgas som storskaliga energikällor – åtminstone i Europa fortfarande befinner sig i sin linda när det gäller utnyttjande. Men skall vi inbilla oss att vi kommer att få mer energi när vi har mindre och mindre vatten? På frågan om det är värt att genomföra stora vattenkraftsprojekt svarade två europeiska länder – Schweiz och Portugal – ”ja”, och det förstnämnda invigde ett megavattenkraftverk 2022 och det sistnämnda 2023. Det har även Rumänien, som har återupptagit ett liknande projekt som övergavs för 40 år sedan. Man bör inte bortse från att vattenkraftverk, utöver den el de producerar, har flexibilitet och stort lagringsutrymme, vilket bidrar till att upprätthålla stabiliteten i elsystemet. Med andra ord hjälper de till att få in andra källor i mixen, som vind- och solkraft. Med andra ord bidrar vattenkraftverk till att decentralisera energisystemet och göra det mer flexibelt, vilket är ett viktigt mål för EU – med andra ord att inte vara beroende av den ena eller andra energikällan.
Europas vattenkraftspotential kommer att minska med upp till 12 % under de kommande 50 åren
Men framtidsprognoserna ger inte mycket utrymme för optimism. Två tredjedelar av vattenkraftsdammarna är byggda i vattendrag som kommer att förlora betydande flöden fram till 2050. Europa har varken de största eller de flesta vattenkraftverken. Och Europas vattenkraftsproduktion kommer att minska ytterligare, med officiella uppgifter som visar att Europas vattenkraftspotential kommer att minska med 7 till 12 procent under de kommande fem decennierna. Och eftersom uppskattningsvis 90 procent av avrinningsområdena är ohälsosamma har EU som mål att återställa 25 000 av totalt 1,3 miljoner km floder till deras naturliga lopp.
Europa har cirka 30 000 vattenkraftverk, av vilka endast 21 000 är i drift, medan 8 500 är under planering och nästan 300 är under uppförande. År 2022 stod vattenkraften för nästan 30 % av EU:s förnybara elproduktion och över 10 % av EU:s elproduktion. Det var också det år då 22,3 % – en rekordhög siffra – av EU:s el producerades av vind- och solkraft, och andelen förnybara energikällor i den totala energimixen uppgick till 38 %.
Miljöorganisationer å andra sidan hävdar att inga fler vattenkraftverk bör byggas i Europa eftersom det finns tillräckligt med dem och deras överlappning med skyddade områden har förödande konsekvenser för den biologiska mångfalden. Vart femte vattenkraftverk i Europa är beläget eller byggt i ett skyddat område, och vattenkraften hindrar fiskar från att vandra genom turbinerna och avleda vatten i kanaler och tunnlar i både kullar och dalar. Därav EU:s strategi för biologisk mångfald, där länderna uppmanas att ta bort dammar och hinder på vatten. Detta kommer naturligtvis inte att ske, och det är inte heller önskvärt att stoppa alla vattenkraftverk. Men det finns helt klart ett behov av att uppgradera befintliga vattenkraftverk och att investera i teknik som gör det möjligt för fiskar att vandra.
I Rumänien producerar vattenkraftverk nästan en fjärdedel av all el, vilket är mer än det europeiska genomsnittet på 17 %. Endast två vattenkraftverk producerar denna mängd energi: Iron Gates 1 och 2 vid Donau. Men sedan revolutionen 1989 har Rumänien haft mer än 200 stora vattenkraftverk med en total installerad kapacitet på 6 443 MW och mer än 450 små kraftverk med en total kapacitet på 586 MW. Alla dessa projekt utvecklades av privata investerare med stöd från staten. Byggandet av små vattenkraftverk tog fart i Rumänien med genomförandet av direktivet om förnybara energikällor, vilket medförde generös europeisk finansiering för sådana projekt. Många av dem övergavs dock när dessa medel ”skars bort” från nästa EU-budget.
I samband med efterkrigstidens energikris i Ukraina har myndigheterna i Bukarest återupptagit flera vattenkraftsprojekt som legat på is, inklusive ett som övergavs för 40 år sedan. År 2022 inkluderade den tidigare regeringen nio sådana projekt i en nödförordning, som en del av investeringsinsatserna för ny förnybar energi – vattenkraft, vindkraft och solceller – som kan realiseras med EU-medel. Vissa har stoppats av nationella domstolar på grund av att de ligger i skyddade områden, och lagen har kritiserats av icke-statliga miljöorganisationer, som uppmanade president Klaus Iohannis att inte anta den.
I slutet av förra året tillkännagav energiminister Sebastian Burduja konkreta åtgärder för att återuppliva megaprojektet Tarnița-Lăpuștești, som Rumänien ”har haft en skyldighet att genomföra i minst 40 år”. Kostnaden för enbart genomförbarhetsstudien uppskattas till 3,5 miljoner euro. Med en produktionskapacitet för pumpad lagring på upp till 1 000 MWh kommer detta vattenkraftverk att lösa flera problem, främst behovet av att balansera kraftsystemet.
”För att alla ska förstå: vi har två sjöar, vid Lăpuștești och vid Tarnița, där den ena ligger högre än den andra. När vi behöver produktion i systemet går vattnet från den övre sjön genom turbiner och producerar el. När vi har överskottsproduktion sätter vi på pumparna i den nedre sjön och pumpar i princip upp vattnet igen till den övre sjön. Det är som ett stort grönt batteri”, förklarade ministern, som citeras av Agerpres.
Arbetet skulle kunna inledas nästa år, med en tidsram på högst 12 månader för färdigställandet av genomförbarhetsstudie. Dessutom kommer vattenkraftverket Tarnița – Lăpuștești att bli en regional leverantör av balanserings- och lagringstjänster och bidra till att trygga energiförsörjningen inte bara i Rumänien utan även i delar av Central- och Östeuropa, säger ministeriet som leds av Sebastian Burduja. Tarnița-projektet liknar det megavattenkraftverk som invigdes förra året i Portugal. Det nya vattenkraftverket Tamega har en enorm kapacitet på 1 158 MW. Den är utrustad med ett ”giga-batteri”, vars kraft kommer från både ny elproduktion och lagring.
Senast 2030 bör 45 % av EU:s energimix komma från gröna källor
Gröna källor bör stå för 45 % av EU:s energimix senast 2030, i linje med de mål som satts upp för att nå det ambitiösa målet om klimatneutralitet 2050. Att förlita sig på vattenkraft för att påskynda övergången till förnybara energikällor skulle vara oansvarigt, säger miljöorganisationer. Och Europeiska kommissionen kräver mer ingående konsekvensanalyser från utvecklarna av dessa projekt. Så många av dem – och vi talar om minivattenkraftverk här – kommer inte längre än till undersökningsstadiet.
De goda nyheterna för vattenkraftens framtid är att det redan finns ny teknik för att producera den med hjälp av havsvågornas kraft. Under det senaste decenniet har många projekt redan utvecklats och passerat de första testfaserna. Dessa tekniker är dock inte tillräckligt utvecklade och kostnaderna är fortfarande extremt höga. Eftersom dessa tekniker inte är tillräckligt utvecklade är det ännu inte möjligt att fastställa exakt hur mycket det skulle kosta att producera el från vågor, men vissa banbrytande studier på området tyder på att dessa kostnader skulle kunna ligga nära dem för produktion av vind- och solkraft.