Subscribe
Undersökningen genomfördes online med hjälp av CAWI-metoden (Computer Assisted Web Interview).
Under perioden 28 mars – 8 april 2024 genomfördes intervjuer med ett urval av 5 000 vuxna personer från Europeiska unionen, uppdelade på de fem huvudområdena Tyskland, Frankrike, Östeuropa, Nordeuropa och Sydeuropa, med separata uppgifter från Italien och Spanien. För varje land fastställdes proportionella kvoter för undersökningsdeltagarnas ålder och kön, vilka beräknades utifrån de senaste parametrarna från Eurostat.
Analys av enkäten om beslutanderätt om vandringsflöden
Undersökningen om politiken för att kontrollera migrationsströmmarna visade på en djupgående spricka med tydliga skillnader mellan de europeiska medborgarna. Undersökningen, som frågade respondenterna om invandringskontrollpolitiken borde beslutas mer av EU-kommissionen eller av enskilda medlemsländer, belyser kontrasterande preferenser inom olika väljargrupper, särskilt bland dem som är anslutna till det konservativa partiet och de europeiska reformisterna (ECR).
I intervjuerna tillfrågades de utvalda personerna om vem som enligt deras åsikt borde ha mer beslutsmakt i val som rör migrationspolitiken. 41% av de intervjuade sade sig vara för en större kontroll från EU-kommissionen, medan 40% skulle föredra att staterna själva hanterar frågan direkt, utan inblandning, jämfört med 19% som inte känner till ämnet tillräckligt väl för att kunna ge ett uttömmande svar. Den siffra som markerar den största sprickan är den där 58% av väljarna bland de europeiska konservativa vill att politiken för migrationsströmmar ska hanteras av enskilda medlemsstater, i skarp kontrast till andelen av det totala antalet intervjuade.
Majoriteten av de intervjuade, som tillhör olika politiska fraktioner och framför allt kommer från Italien och Spanien (länder som alltid har påverkats av fenomenet med okontrollerad migration och som ofta saknar de medel som krävs för att hantera den på egen hand), betonar önskemålet om en samordnad och överstatlig strategi för att ta itu med de gamla migrationsfrågorna utan fragmenterade insatser och med centraliserad kontroll. Majoriteten av de konservativa, som kommer från olika geografiska områden i Europa, skulle dock föredra att överlåta besluten om migrationsströmmar till regeringen i den berörda medlemsstaten för att få en bättre intern samordning och för att kunna vidta åtgärder som bättre kan anpassas till de enskilda staternas behov.
Analys av enkäten om beslutsmakt och förhållandet mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna
I undersökningen ombads de svarande att välja mellan att ge Europeiska unionen mer makt genom att ta bort den från medlemsstaterna, eller att ge Europeiska unionen mindre makt genom att återföra den till medlemsstaterna, med möjlighet att även välja det neutrala alternativet och det alternativ som framhäver önskan att behålla den nuvarande situationen.
Undersökningen ger en dramatisk bild av ett vacklande förtroende för Europeiska unionen (EU), där den totala majoriteten av de tillfrågade, 37%, uttrycker en önskan om att beslutsbefogenheterna i högre grad ska ligga i händerna på medlemsländerna, 25% säger sig vilja att EU:s makt ska öka på bekostnad av medlemsländerna och 17% vill istället att saker och ting ska förbli precis som de är. I det här fallet är uppfattningen hos alla de intervjuade densamma även i den interna räkningen bland konservativa väljare, med 63 procent som instämmer i den totala majoriteten och 22 procent som motsätter sig medlemsstaternas ökade makt.
Denna harmoni mellan de intervjuade, även om de tillhör olika politiska grupper, visar på en växande misstro mot EU och en allt tydligare önskan om självständighet i beslutsfattandet från européernas sida i förhållande till nationella intressen. Preferensen för större suveränitet på nationell nivå återspeglar oro för demokratiskt ansvarsutkrävande, kulturell identitet och den upplevda urholkningen av det nationella självbestämmandet inom ramen för EU.
För Europeiska unionen är det en känslig balansgång att hantera en sådan urholkning av förtroendet. Även om en ökad centralisering av makten på vissa områden, t.ex. samordning av den ekonomiska politiken och yttre förbindelser, kan medföra fördelar, riskerar ett ignorerande av medlemsländernas oro att förvärra befintliga motsättningar och undergräva EU:s legitimitet. Att tillgodose önskemålet om större beslutsbefogenheter på nationell nivå utan att äventyra integriteten i EU:s rättsliga och institutionella ramverk innebär samtidigt ett antal utmaningar som förmodligen är alltför svåra att övervinna. Att hitta rätt balans mellan överstatligt samarbete och nationell suveränitet är avgörande för att främja förtroende och solidaritet mellan EU:s medlemsstater.
Analys av den allmänna opinionen om den politiska sammansättningen av den nya Europeiska kommissionen
Medan Europa förbereder sig för nästa val till Europaparlamentet i juni, försöker den aktuella undersökningen belysa medborgarnas preferenser när det gäller den politiska sammansättningen av den nya EU-kommissionen. Undersökningen visar på en spännande dynamik, där den nuvarande majoriteten i Europaparlamentet fortfarande verkar ha en viss preferens (40%), men där en betydande minoritet (28%) stöder en center-högerkoalition. Naturligtvis stiger andelen som är för en ny helt center-höger sammansättning till 68% bland väljarna i Europeiska konservativa och reformistpartiet. Procentsatserna är fortsatt ganska jämna i alla geografiska områden i Europa med ett stort antal osäkra, särskilt i östeuropeiska länder.
Undersökningsresultaten ger värdefull information om de europeiska medborgarnas attityder och preferenser när det gäller det politiska landskapet på EU-nivå. Preferensen för kontinuitet, som återspeglas i majoritetsstödet för den nuvarande majoritetskoalitionen i Europaparlamentet, tyder på en önskan om stabilitet och förutsägbarhet i europeisk politik. Enligt majoriteten kommer därför upprätthållandet av en koalition som omfattar det ideologiska spektrumet av flera politiska fraktioner också att bidra till att främja större integration med en större garanti för effektiv styrning.
Den betydande minoritet som stödjer en center-högerkoalition signalerar däremot en åsiktsskillnad och kan eventuellt återspegla bredare förändringar i den politiska stämningen inom EU. Anhängare av en center-högerkoalition skulle prioritera en politik som ligger i linje med värderingar som finanspolitiskt ansvar, nationell suveränitet och tuffare ståndpunkter i frågor som invandring och säkerhet, och denna känsla kan också vara ett tecken på en önskan om förändring och en omorientering av europeisk politik som ofta saknas i dessa frågor.
Preferensen för kontinuitet tyder på att regeringspartier och koalitioner kan ha en fördel på valarenan, särskilt om de på ett effektivt sätt kan kommunicera sina resultat och sin vision för framtiden. Det betydande minoritetsstödet för en center-högerkoalition visar dock på vikten av att engagera sig i olika politiska ståndpunkter och bygga breda koalitioner för att säkerställa legitimitet och representation på EU-nivå. Att balansera behovet av kontinuitet med kravet på förändring är en delikat balansgång för politiska ledare, som kräver skicklig förhandlingsförmåga och kompromissvilja.
Undersökningen om sammansättningen av den nya EU-kommissionen ger värdefulla insikter om de europeiska medborgarnas preferenser och attityder när de förbereder sig för att rösta i nästa val till Europaparlamentet. Företrädet för kontinuitet, som förkroppsligas av den nuvarande majoritetskoalitionen i Europaparlamentet, återspeglar en önskan om stabilitet och inkludering i europeisk politik. Den betydande minoritet som stöder en center-högerkoalition visar dock att det finns olika åsikter och understryker vikten av att ta hänsyn till olika politiska perspektiv för att säkerställa en effektiv styrning och representation på EU-nivå. När Europa nu påbörjar sin valresa är undersökningsresultaten en läglig påminnelse om den komplexitet och de nyanser som finns i det europeiska politiska landskapet.
Alessandro Fiorentino