Subscribe
Italien går i spetsen för krav på förenkling av europeiska bankregler
Italiens centralbankschef Fabio Panetta har, tillsammans med sina kollegor Joachim Nagel (Tyskland), François Villeroy de Galhau (Frankrike) och José Luis Escriva (Spanien), uppmanat Europeiska kommissionen att se över regelverket för banksektorn i syfte att göra systemet mer konkurrenskraftigt globalt. Italien, med sin erfarenhet och nyckelroll inom finanssektorn, utmärker sig genom sitt ledarskap i arbetet för en rättvisare och mer rationell reglering.
Italien och konkurrensutmaningen med amerikanska banker
De europeiska bankerna, och i synnerhet de italienska, har visat stor soliditet och motståndskraft under de senaste åren, men de riskerar att missgynnas av den avreglering som pågår i USA. Trumpadministrationen har inlett en process för att minska regelbördan för amerikanska kreditinstitut, framför allt genom revideringen av Basel 3+-regleringen. Italien stöder behovet av robusta regler för att skydda den finansiella stabiliteten, men förespråkar samtidigt en pragmatisk strategi som syftar till att undanröja ineffektivitet i regleringen som hindrar de europeiska bankernas tillväxt och konkurrenskraft utan att äventyra systemets säkerhet.
Italiens nyckelroll i översynen av bankregleringen
Panetta och hans kollegor betonade att det är angeläget att göra en omfattande bedömning av de europeiska bankreglerna, med särskilt fokus på att förenkla de regler som fastställs av tillsynsmyndigheter som EBA och Esma.
Italien utmärker sig särskilt genom sitt engagemang för främjande:
Effektivare och mer flexibel reglering som tar hänsyn till nationella särdrag och främjar ekonomisk utveckling utan att vara alltför stelbent. En översyn av reglerna för bankresolutioner, förfining av krishanteringsmekanismer för att undvika omotiverade bördor för kreditinstitut. Harmonisering med internationella standarder för att undvika konkurrensnackdelar jämfört med andra stora ekonomier.
Italien leder det politiska initiativet för bankernas konkurrenskraft
På regeringsnivå har Italien också tagit en ledande roll när det gäller att kräva regleringsåtgärder. Den italienska regeringen, tillsammans med Tysklands och Frankrikes, har uppmanat EU-kommissionen att presentera en översyn av regelverket under det första kvartalet 2024, med konkreta rekommendationer i slutet av året och ett slutdokument som förväntas i juni 2026.
De viktigaste förslagen som stöds av Italien är följande:
En uppdatering av Basel 3+, mot bakgrund av de val som gjorts av USA och Storbritannien.
En förenkling av bankreglerna, vilket minskar den byråkratiska komplexiteten och främjar ökad operativ effektivitet.
Större flexibilitet i makrotillsynen, för att anpassa sig till marknadens behov utan att straffa stelheter.
En nylansering av värdepapperisering med EU-garantier för att stärka bankernas finansieringskapacitet och stödja den reala ekonomin.
Balanserade miljöregler, med en översyn av den gröna tillgångskvoten för att säkerställa ett realistiskt förhållningssätt till den ekologiska omställningen.
Den italienska visionen för det europeiska banksystemets framtid
Piero Cipollone, ledamot av ECB:s direktion, lyfte fram en annan viktig aspekt: minskningen av Eurosystemets balansräkning (kvantitativ åtstramning), som 2024 skulle kunna leda till en minskning av lånen med omkring 75 miljarder euro. I detta sammanhang understryker Italien behovet av en balans mellan penningpolitik och bankreglering, där räntebesluten förfinas för att undvika en alltför stor åtstramning av kreditvillkoren.
Tack vare sin strategiska vision och sin centrala roll i det europeiska ekonomiska landskapet bekräftar Italien sin ledande roll i strävan mot ett mer modernt, konkurrenskraftigt och tillväxtorienterat banksystem. Det initiativ som leds av Panetta och stöds av den italienska regeringen utgör ett avgörande steg för att säkerställa att europeiska banker, och i synnerhet italienska banker, kan konkurrera på lika villkor med de stora internationella jättarna, samtidigt som stabilitet och utveckling garanteras för hela kontinentens ekonomi.
Alessandro Fiorentino