Subscribe
De europeiska jordbrukarna har vunnit en första seger i sin kamp mot Bryssel om genomförandet av miljöpolitiken. Deras ilska, som uttryckts i de senaste protesterna – som har skakat kontinenten från väst till öst, några av de längsta och mest våldsamma demonstrationerna i Europa under de senaste åren – har fått dels de nationella regeringarna att vidta en rad åtgärder, dels Bryssel att göra sina första eftergifter. Utöver löftena och till och med några konkreta resultat har de europeiska jordbrukarna lärt de nationella myndigheterna och byråkraterna i Bryssel en läxa: de kan inte ignoreras, de är viktiga, de spelar en avgörande roll för Europas ekonomi och samhälle. Och protesterna i Bryssel, som kom efter det att de nationella regeringarna redan hade lovat att uppfylla vissa av deras krav, var tänkta att understryka slutsatsen av denna lektion. Och deras krig är inte över. De lovar att fortsätta protesterna eftersom det de har uppnått inte är tillräckligt.
Europeiska jordbrukare har flyttat sina traktorer till Bryssel
Efter veckor av protester i sina egna länder har bönderna flyttat sina traktorer till den belgiska huvudstaden och belägrat Luxembourgtorget, bara några hundra meter från där EU:s ledare träffas i Europeiska rådet. Jordbrukare från Frankrike, Belgien, Italien, Tyskland, Nederländerna och Spanien var i Bryssel för att framföra sin oro. De vill producera livsmedel av hög kvalitet, men kan inte göra det med den nuvarande lagstiftning som Bryssel tvingar igenom. De vill ha rättvisa priser och de vill att EU ska sluta importera livsmedel från andra kontinenter. De vill inte ha orättvis konkurrens från sämre jordbruksprodukter som omfattas av förmånlig tullbehandling. Inga löften har lugnat dem. Bönderna tände eldar, smällde smällare och blockerade den belgiska huvudstadens boulevarder med traktorer. De försökte till och med tränga sig in i Europaparlamentet, och polisen var tvungen att ingripa med tårgasgranater och vattenkanoner.
EG-chefen erkänner offentligt jordbrukarnas betydelse för den europeiska ekonomin och det europeiska samhället
I ett försök att blidka demonstranterna försäkrade Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen dem om ”EU:s stöd”, efter att ha erkänt deras betydelse för att säkerställa kontinentens livsmedelssäkerhet och deras betydande bidrag till ekonomisk tillväxt, med en produktionsökning på 13% 2022 och ”ett positivt bidrag” till EU:s handelsbalans på 5%. Dessutom hävdade hon att hon förstår deras ”komplexa arbete” vid en tidpunkt då de måste förbli konkurrenskraftiga på den globala marknaden samtidigt som de har höga standarder för miljöskydd.
Det ”EU-stöd” som utlovades av von der Leyen tillfredsställde dem inte. De vill ha konkreta åtgärder.
Och de första stegen har tagits: ett ettårigt undantag från lagen som kräver att de lämnar %-7% hektar mark i träda varje år för att återställa markhälsan. Bryssel har också lovat att om något av Ukrainas grannländer visar sig vara ”översvämmat” av ukrainskt spannmål, kommer restriktioner för tullbehandling att återinföras.
Sedan början av förra året har stöd till jordbrukare gjorts beroende av att de följer nya miljöbestämmelser, inklusive skyldigheten att lämna viss åkermark i träda för restaurering. Skyldigheten upphävdes efter krigsutbrottet i Ukraina för att undvika störningar på marknaden, särskilt i samband med invasionen av ukrainskt spannmål på den europeiska marknaden. Undantaget löpte ut i slutet av förra året och jordbrukarna vill att det förlängs. Till att börja med åtminstone ett år till.
Tullar på ukrainsk spannmål som förs in i EU
Jordbrukare i Ukrainas grannländer kräver att tullarna på ukrainskt spannmål, som har varit avskaffade sedan 2022, återinförs. Medan kommissionen har funnit att den europeiska marknaden inte har lidit till följd av denna åtgärd, har den tvingats erkänna att åtgärden i länder som Polen, Rumänien, Ungern och Slovakien har haft katastrofala följder för den inhemska jordbrukssektorn. I mitten av förra året bad faktiskt de fyra grannländerna – Polen, Rumänien, Ungern och Slovakien, plus Bulgarien – Bryssel att förbjuda import av ukrainskt spannmål. Två av dem – Polen och Ungern – har också ensidigt beslutat att tillfälligt upphäva sina avtal med Ukraina om denna import.
Den mest ”generösa” regeringen när det gäller löften till jordbrukare – den i Paris
Frankrike kommer att sluta förbjuda bekämpningsmedel tills ett liknande beslut fattas i hela EU, är ett av de åtaganden som gjorts av premiärminister Gabriel Attal. Han sade att det inte är rimligt att Frankrike fattar sådana beslut innan de har avgjorts i Bryssel. Förbudet mot användning av bekämpningsmedel – som regleras i Frankrike redan 2019 – har varit ett av de främsta klagomålen från franska jordbrukare. En annan – lika angelägen – är regeringens plan att fasa ut dieselsubventionerna, en plan som jordbrukare i Tyskland också har. Men Attals löften om detta avvisades som otillräckliga. Sist men inte minst lovade premiärminister Attal bestämt – genom att säga att ”det är uteslutet” – att Frankrike skulle acceptera Mercosurs handelsavtal med de latinamerikanska länderna. Några av dessa är också stora livsmedelsproducenter, och ett frihandelsavtal om avskaffande eller minskning av tullar väcker naturligtvis oro bland europeiska jordbrukare, särskilt med tanke på erfarenheterna med ukrainskt spannmål. Även om en politisk överenskommelse mellan EU och Mercosurländerna – Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay – har nåtts redan 2019, har frihandelsavtalet ännu inte paraferats.
Tyska bönder missnöjda med förbundskansler Scholz löften hotar med ytterligare protester
Även om regeringen i Berlin har lovat att avskaffa skatter på jordbruksmaskiner är de tyska jordbrukarna inte nöjda och anser att detta var ett strategiskt drag av förbundskansler Olaf Scholz för att vinna deras välvilja. De vill att han reviderar sin plan att gradvis öka dieselskatten inom jordbrukssektorn tills subventionen är helt avskaffad 2026. Scholz lovade också att minska byråkratin inom sektorn genom att förenkla administrativa förfaranden. Uttalandena gjordes strategiskt på den senaste tyska lantbruksmässan.
Den proeuropeiske Donald Tusk fick ett löfte från Bryssel, men lösningen på problemet – ukrainskt spannmål – är fortfarande osäker.
Den nya regeringen i Warszawa ställdes inför massiva protester mindre än en månad efter sitt tillträde – oppositionen tog tillfället i akt och anordnade stora gatudemonstrationer parallellt med böndernas protester – och var tvungen att agera snabbt inför risken att störtas innan den verkligen hade påbörjat sin mandatperiod. Donald Tusks proeuropeiska regering har vunnit eftergifter i Bryssel, av vilka en del inte är tillfredsställande för jordbrukarna, men det är åtminstone mer än ingenting. EU ger inte upp om att förlänga tullfriheten för jordbruksprodukter från Ukraina i juni, men tvingas erbjuda vissa ”landsspecifika skyddsåtgärder” och blockera denna import om ett lands marknad översvämmas av dessa produkter. Dessutom har EU lovat att pressa Ukraina att minska några av de handelshinder som landet har infört för EU-produkter.
Under ett valår kämpar regeringen i Bukarest för att lösa jordbrukarnas problem i sista minuten.
Regeringen i Bukarest har godkänt en rad åtgärder som bönderna krävde under sina protester och lovat mer. Stöd på 100 euro/hektar för jordbrukare inom grönsakssektorn och samma belopp per djur, uppskjutande av betalningar för kreditkontrakt och subventionering av diesel för jordbruket med 25 % av priset vid pump från och med den 30 juni. Men frågan om ukrainsk spannmålsimport – ett viktigt krav från rumänska jordbrukarorganisationer – har lagts på is. Jordbrukarnas företrädare uppmanade ministeriet att arbeta för att införa en nationell skyddsklausul och strängare importrestriktioner när medgivandena för Ukraina förnyas.
Utöver alla dessa angelägna frågor återstår frågan om jordbrukarnas skyldighet att snart genomföra EU:s bestämmelser om minskad djurhållning för att minska metanutsläppen. Mark Ruttes liberala regering har skyndat sig att genomföra en sådan plan i Nederländerna innan EU-lagstiftningen antas. Resultatet blev massiva, våldsamma protester som, med avbrott, pågick i flera år. Dessutom föddes ur alla dessa demonstrationer mot regeringen ett nytt parti, Bonde-medborgarrörelsen (BBB), som kom in i den lagstiftande församlingen och skakade om den politiska scenen och hotade vissa etablerade partiers parlamentariska existens. Rumänien var också ett av de andra länder som motsatte sig införandet av en sådan åtgärd i år och bad om ett undantag från dess genomförande i år.