Subscribe
EU-kommissionen förbereder sig på att USA kan komma att införa tullar på europeiska produkter. Denna utveckling följer på en rad tullåtgärder som nyligen införts av USA:s president Donald Trump, bland annat en tull på 25 procent på mexikanska och kanadensiska varor och en tull på 10 procent på kinesisk import. Som svar på detta har Europeiska unionen (EU) lovat att vidta liknande åtgärder, vilket signalerar en växande spänning mellan två av världens största ekonomiska makter. Chockvågorna från de amerikanska tullarna har redan stört de globala marknaderna och lett till nedgångar i värdet på både den mexikanska peson och den kanadensiska dollarn. Osäkerheten kring handelspolitiken har också påverkat handelsaktiviteterna på de europeiska och asiatiska marknaderna, och företag och investerare är alltmer oroade över risken för ytterligare instabilitet. President Trump har motiverat dessa tullåtgärder genom att peka på vad han hävdar är en betydande handelsobalans mellan USA och EU. Enligt presidenten har USA ett handelsunderskott på över 300 miljarder dollar gentemot EU. Under helgen meddelade han att tullar på europeiska varor ”definitivt kommer att bli verklighet”, vilket spädde på oron för en eskalerande handelskonflikt. Inom EU har reaktionerna på eventuella tullar varit blandade. Vissa ledare arbetar för att dämpa farhågorna om ett fullskaligt handelskrig. Donald Tusk, Polens premiärminister och innehavare av det roterande ordförandeskapet i Europeiska unionens råd, försökte lugna allmänheten genom att säga: ”Det finns anledning till oro, men inte rädsla.” Andra har dock intagit en mer bestämd hållning. Vid World Economic Forum i Davos varnade Valdis Dombrovskis, EU:s ekonomikommissionär, för att EU kommer att reagera på ett proportionerligt sätt på alla åtgärder som hotar EU:s ekonomiska intressen. Han betonade att EU inte skulle tveka att försvara sig och framhöll allvaret i de potentiella effekterna på den globala handeln. Kommissionär Dombrovskis hänvisade till uppgifter från Internationella valutafonden (IMF), som uppskattar att en tullbaserad handelspolitik mellan USA och EU skulle kunna leda till en minskning av den globala BNP:n med 7 procent. Ett sådant scenario skulle få långtgående konsekvenser och störa leveranskedjor och investeringsflöden vid en tidpunkt då den globala ekonomin redan brottas med inflation och andra påfrestningar. Under Davos-forumet underströk EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen de utmaningar som den allt hårdare globala konkurrensen innebär. Hon konstaterade att användningen av ekonomiska verktyg som tullar, sanktioner och exportkontroller sannolikt kommer att bli vanligare i denna konkurrensutsatta miljö. Von der Leyen efterlyste samordnade insatser för att förhindra en ”kapplöpning mot botten” i den globala handeln och varnade för att okontrollerad protektionism kan skada både utvecklade ekonomier och utvecklingsekonomier. Den amerikanska administrationens beslut om de europeiska tullarna väntas senast den 1 april, vilket är deadline för den omfattande handelsöversyn som president Trump inledde under sin första tid som president. Denna översyn kan komma att ske tidigare än planerat och förväntas innehålla policyrekommendationer som kan leda till att EU drabbas av ytterligare tullar. Handelsrelationerna mellan EU och USA är särskilt betydelsefulla med tanke på omfattningen av deras ekonomiska partnerskap.
År 2023 var USA den största marknaden för EU:s export och den näst största källan för EU:s import. Under det året ökade EU:s export till USA från cirka 40 miljarder euro till mer än 43 miljarder euro, medan importen från USA ökade från 24,2 miljarder euro till 31,1 miljarder euro. Dessa förändringar minskade USA:s handelsunderskott gentemot EU med cirka 4 miljarder euro, vilket tyder på en mer balanserad handelsdynamik. För att möta utmaningarna från USA:s handelspolitik förväntas Europeiska kommissionen förfina sin strategi för att stödja inhemska industrier. Inom ramen för Competitiveness Compass, som inspirerats av rekommendationer från Italiens tidigare premiärminister Mario Draghi, planerar EU att effektivisera förfarandena för statligt stöd. Detta syftar till att påskynda utvecklingen av nyckelteknologier, inklusive artificiell intelligens och förnybar energi, så att Europa kan konkurrera mer effektivt med både USA och Kina inom dessa kritiska sektorer. Medlemsländerna kommer att spela en viktig roll i utformningen av EU:s diplomatiska strategi med USA. Inför de förhandlingar som väntar måste ledare från hela Europa ha ett nära samarbete för att kunna visa upp en enad front. Italiens premiärminister Giorgia Meloni har i synnerhet positionerat sig som en viktig mellanhand. Meloni har etablerat en stark relation med president Trump och var den enda europeiska ledare som bjöds in till hans installation. Hennes kontakter, som sträcker sig till inflytelserika personer i den amerikanska administrationen, inklusive Elon Musk, kan visa sig vara fördelaktiga för Europas ansträngningar att upprätthålla en konstruktiv dialog med USA. Melonis diplomatiska inflytande kan bidra till att främja en balanserad och konkurrenskraftig relation mellan de två makterna och säkerställa att Europa och USA kan fortsätta sitt strategiska partnerskap. Detta samarbete kommer att vara särskilt viktigt inom områden som handel, innovation och Atlantpakten, där båda regionerna har gemensamma säkerhetsintressen och ekonomiska intressen. I takt med att spänningarna trappas upp är EU fast beslutet att värna sina ekonomiska intressen och samtidigt undvika ett fullskaligt handelskrig. De kommande månaderna kommer att testa EU:s förmåga att navigera i dessa utmaningar och balansera defensiva åtgärder med möjligheter till samarbete för att skydda och stärka sin roll i den globala ekonomin.