Europeiska kommissionen vill ha ytterligare bidrag från EU-länderna

Europeiska kommissionen tillkännagav nyligen unionens budgetförslag för 2024, ett generöst belopp på 189,3 miljarder euro, en liten ökning jämfört med 2023. Ungern håller inte med om att EU-länderna bör öka sina bidrag till EU:s budget som Europeiska kommissionen kräver.

Ungerns premiärminister Viktor Orban kallar EU:s begäran ”oacceptabel” så länge det inte finns någon kontroll över de pengar som ska ges som stöd till Ukraina från dessa ytterligare bidrag.

”Det är oacceptabelt att Bryssel erbjuder Ukraina ytterligare 50 miljarder euro i stöd när vi inte vet någonting om användningen av EU-medel som skickats sedan krigets början”, skrev Orban på Facebook efter videokonferenssamtal om ämnet med Europeiska rådets ordförande Charles Michel och premiärministrarna i Belgien, Kroatien, Luxemburg, Slovakien och Sverige.

I mitten av juni bad EU-kommissionen medlemsländerna om ett ytterligare bidrag på 65,8 miljarder euro till EU:s fleråriga budget fram till 2027. Syftet med denna begäran från EG var framför allt att finansiera ekonomiskt stöd till Ukraina, men också att hantera migration.

Det är välkänt att Bryssel fortfarande blockerar finansiering för Ungern och Polen i den europeiska återhämtningsplanen för pandemin. Samtidigt blockeras Ungern också från EU-medel. Dessa två länder (Polen och Ungern) leds av konservativa regeringar och anklagas av EU-tjänstemän för att bryta mot rättsstatsprincipen genom att begränsa HBTQ-personers rättigheter, ifrågasätta EU-lagstiftningens företräde och EU-domstolens beslut framför nationell lagstiftning, t.ex. rättsliga reformer.

Den österrikiska förbundskanslern Karl Nehammer avvisade också Bryssels förslag om att öka EU-ländernas bidrag. Han uppmanade till att använda de pengar som redan finns tillgängliga. Karl Nehammer hävdade att pengar som anslagits till budgetkapitel som sammanhållningsfonder eller den europeiska resiliensmekanismen (den europeiska återhämtningsplanen för pandemier) inte används fullt ut. Den österrikiske förbundskanslern underströk också att det fanns utrymme för besparingar i EU:s administrativa utgifter.

EU:s ytterligare fleråriga budget för 2021-2027 kommer att kräva enhälligt godkännande av EU-länderna. Det är ganska svårt att tro att denna fleråriga budget kommer att godkännas utan röster från de två ”sanktionerade” staterna, Ungern och Polen.

Men som har varit fallet med budgetar under de senaste åren kommer utgifter för övergången till ett grönt Europa och digitalisering också att prioriteras 2024. I samband med presentationen av huvuddragen i projektet meddelade EU-kommissionen också att man ”kommer att fortsätta att stå vid Ukrainas sida så länge det behövs” och att det ekonomiska stödet till landet kommer ”i samband med den kommande översynen av dess långtidsbudget för 2021-2027”.

Den föreslagna budgeten för 2024 är 1,4 procent högre än årets totala åtaganden på 186,6 miljarder och 2,4 procent högre än 2022.

”EU har stått inför exceptionella utmaningar under de senaste åren, inklusive en snabb ökning av inflationen, vilket har satt stor press på budgetens förmåga att fortsätta att reagera på nya utvecklingar. Budgetförslaget för 2024 fortsätter dock att tillhandahålla nödvändig finansiering för EU:s politiska prioriteringar som planerat. Utgifterna för den gröna och digitala omställningen kommer att fortsätta att prioriteras så att Europa blir mer motståndskraftigt och framtidssäkert”, heter det i ett pressmeddelande från EU-kommissionen.

I budgetförslaget för 2024 styrs medlen dit de kan göra störst nytta, i enlighet med de viktigaste återhämtningsbehoven i EU:s medlemsstater och partner runt om i världen.

Fonderna kommer att bidra till att modernisera och stärka unionen, uppmuntra den gröna och digitala omställningen, skapa arbetstillfällen och stärka Europas roll i världen, heter det i det officiella dokumentet.

Enligt budgetförslaget planeras följande belopp för unionens olika prioriteringar: 53,8 miljarder euro för den gemensamma jordbrukspolitiken och 1,1 miljarder euro för Europeiska havs- och fiskerifonden, 47,9 miljarder euro för regional utveckling och sammanhållning, 13,6 miljarder euro för forskning och innovation, 4.6 miljarder euro för europeiska strategiska investeringar, 2,1 miljarder euro för rymdutgifter, 10,3 miljarder euro för humankapital, social sammanhållning och värderingar, 2,4 miljarder euro för miljö och klimatpolitik, 2,2 miljarder euro för gränsskydd, 1,7 miljarder euro för migrationsutgifter, 1,6 miljarder euro för att ta itu med försvarsutmaningar och 726 miljoner euro för säkerhet.

Budgetförslaget för 2024 är en del av unionens långtidsbudget som antogs i slutet av 2020, inklusive efterföljande tekniska justeringar, och syftar till att omsätta dess prioriteringar i konkreta årliga resultat. Budgeten ligger kvar inom parametrarna för att avsätta 30 % av långtidsbudgeten och återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU till kampen mot klimatförändringarna.

I förslaget till EU:s budget för 2024 ingår utgifter som täcks av anslag under taken för långtidsbudgeten och som finansieras med egna medel. Detta kompletteras av utgifter för NextGenerationEU som finansieras genom upplåning på kapitalmarknaderna. När det gäller själva budgeten föreslås två belopp i budgetförslaget för varje program – åtaganden och betalningar. ”Åtaganden” avser de medel som kan avtalas under ett år och ”betalningar” avser de belopp som faktiskt betalats ut.

Enligt kommissionen kommer EU:s budget för 2024 att kompletteras med uppskattningsvis 113 miljarder euro i bidragsbetalningar inom ramen för NextGenerationEU, EU:s återhämtningsinstrument efter pandemin.

Med en budget på upp till 807 miljarder euro i löpande priser bidrar NextGenerationEU till att reparera de omedelbara ekonomiska och sociala skador som covid-19-pandemin orsakat och förbereda EU för framtiden. Detta instrument bidrar till att bygga ett grönare, mer digitalt, mer motståndskraftigt och bättre förberett EU i efterdyningarna av covid-19-pandemin för att möta nuvarande och framtida utmaningar. Den centrala pelaren i NextGenerationEU-instrumentet är mekanismen för återhämtning och resiliens (RRM) – ett bidrags- och låneinstrument för att stödja reformer och investeringar i EU:s medlemsstater. Kontrakt/åtaganden under NextGenerationEU-instrumentet kan ingås fram till slutet av 2023, med låneutbetalningar som ska göras senast i slutet av 2026.

Europeiska kommissionen kommer att fortsätta att stå vid Ukrainas sida så länge det behövs. Efter Rysslands angreppskrig mot landet har EU:s budget mobiliserats fullt ut för att stödja Ukraina och de EU-medlemsstater som tar emot flyktingar, men dess resurser har uttömts. Kommissionen kommer att överväga framtida stöd till Ukraina i samband med den kommande översynen av dess långtidsbudget för 2021-2027.

Förra året fick Europaparlamentet, efter förhandlingar med Europeiska unionens råd, ytterligare 1,048 miljarder euro utöver den budget som föreslagits av kommissionen.

Pengarna begärdes för att ”sänka energipriserna, hjälpa våra allierade i Ukraina och Moldavien och stå på egna ben”, sade Europaparlamentets chefsförhandlare vid den tidpunkten, den rumänske ledamoten Nicu Ștefănuță. Av de mer än 1 miljard euro har 210 miljoner euro öronmärkts för stöd till Ukraina och Moldavien, medan ytterligare 150 miljoner euro har avsatts för humanitärt bistånd.

I EU:s årliga budget anges alla EU:s utgifter och inkomster för ett år. Den ska finansiera EU:s politik och program i linje med EU:s politiska prioriteringar och rättsliga skyldigheter. EU fastställer vanligtvis sin årliga budget på en lägre nivå för att kunna möta oförutsedda utgifter vid behov. De årliga budgetarna måste hålla sig inom de utgiftsgränser (”tak”) som fastställs i den fleråriga budgetramen (MFF), EU:s långtidsbudget.

Varje EU-medlemsstats ekonomiska bidrag till unionens budget beräknas på ett rättvist sätt. Ju större ett lands ekonomi är, desto högre är bidraget. EU:s budget är inte avsedd att omfördela välstånd, utan att tillgodose behoven hos alla medborgare som bor i unionen.

Från anslutningsdagen (1 januari 2007) till den 31 januari 2022 har Rumänien fått 69,94 miljarder euro från Europeiska unionen. Samtidigt har Rumänien bidragit med 24,20 miljarder euro till EU:s budget. 15 år efter anslutningen till Europeiska unionen har Rumänien en positiv balans på 45,74 miljarder euro, dvs. EU-medel som landet har fått utöver de pengar som landet har bidragit med till EU:s budget.

Av de totalt 69,94 miljarder euro som Rumänien tagit emot sedan anslutningen togs 36,68 miljarder euro emot inom den fleråriga budgetramen 2007-2013 och 33,16 miljarder euro inom den fleråriga budgeten 2014-2020. Samtidigt har Rumäniens bidrag till EU-budgeten ökat till 1,4 % av bruttonationalinkomsten från 1,2 % (2020) från och med den 1 januari 2021, och uppgår därmed till 2,357 miljarder euro, som en följd av Europeiska kommissionens europeiska mekanism för återhämtning och resiliens, som innebär att varje stat kommer att bidra mer till EU-budgeten.