EU:s budget för 2023: Europeiska kommissionen har lagt fram budgetförslaget

EU:s budget är ett verktyg för att omsätta EU:s politik i konkret verklighet. För att finansiera verksamhet som kan förbättra den kollektiva välfärden bidrar alla medlemsstater till EU:s budget.
Budgeten antas enligt ett demokratiskt förfarande: den utarbetas av Europeiska kommissionen, diskuteras sedan, ändras vid behov och godkänns av EU-rådet och Europaparlamentet. På så sätt deltar alla EU-institutioner i beslutsprocessen.
När det väl har antagits förvaltas det gemensamt av EU:s medlemsstater och kommissionen eller direkt av kommissionen.

EU:s medlemsstater antog enhälligt ett system för ekonomisk planering som gäller för en sjuårsperiod. För närvarande är referensperioden 2021-2027.

EU:s budget antas varje år men måste fastställas inom ramen för den fleråriga budgetramen (MFF). Den fleråriga budgetramen är ett utgiftsprogram som fastställer de högsta årliga belopp som EU kan spendera på olika verksamhetsområden under en given period på sju år. Det är därför genom detta instrument som grunden läggs för EU:s politiska prioriteringar under de kommande sju åren.

För perioden 2021-207 har en total budget på 2,018 biljoner euro avsatts. Alla dessa resurser sammanförs både i budgeten för den fleråriga budgetramen och i Next Generation Eu.

Huvudsyftet är att genomföra Europeiska unionens moderniseringsprocess med hjälp av investeringar i forskning och innovation. Ett annat tema som EU avser att investera i är genomförandet av en grön och digital omställning. EU:s budget för 2021-2027 kommer också att användas för att bekämpa klimatförändringarna och alla dess konsekvenser. Dessutom läggs vikt vid skyddet av den biologiska mångfalden och jämställdhetsfrågor. Digital transformation är också en viktig pelare i EU:s politik, som 20 procent av NextGenerationEU-budgeten är avsatt för.

NextGenerationEU är ett tillfälligt verktyg som syftar till att återuppliva och nystarta den europeiska ekonomin, framför allt genom att kompensera för de förluster som orsakats av covid-19-pandemin som har drabbat hela Europa och världen sedan 2020. Detta verktyg är en del av ett Europa som vill växa, och det stöder framför allt den ekologiska omställningen, den digitala omställningen, makroekonomisk stabilitet och rättvisa.

Fram till 2027 har EU:s prioriteringar därför redan definierats.

Varje år måste dock den årliga budgeten läggas fram och godkännas så att dessa prioriteringar kan genomföras på bästa möjliga sätt, med en lämplig resursfördelning som godkänns av alla EU-institutioner.

Den 7 juni 2023 föreslog EU-kommissionen en årlig EU-budget på 185,6 miljarder euro för 2023, kompletterad med subventioner på uppskattningsvis 113,9 miljarder euro inom ramen för NextGenerationEU.

Enligt vad kommissionär Johannes Hahn, ansvarig för EU:s budget, sade: ”Vi fortsätter att lägga fram extraordinära finansieringsbelopp för att stödja Europas återhämtning och för att ta itu med nuvarande och framtida utmaningar. Budgeten är fortfarande ett viktigt verktyg som unionen har till sitt förfogande för att ge ett tydligt mervärde i människors liv. Den hjälper Europa att forma en föränderlig värld, där vi arbetar tillsammans för fred, välstånd och våra europeiska värden.”

Budgetförslaget avser att tillgodose medlemsstaternas återhämtningsbehov, och genom denna finansiering avser man också att fortsätta processen med att modernisera Europeiska unionen för att göra den till en stark och pålitlig partner.

De prioriteringar som budgetförslaget bygger på är följande

Inläggen tar hänsyn till behoven i en union som nyligen hade genomgått en global ekonomisk kris, inte utan konsekvenser för de enskilda ländernas ekonomier, och som därefter brottades med pandemin, kriget mot Ukraina och en oproportionerlig ökning av den olagliga invandringen till dess gränser.

– Återhämtning och motståndskraft. 103,5 miljarder euro har avsatts för detta för att stödja den europeiska ekonomin och dess återhämtning och tillväxt efter pandemikrisen och för att ta itu med de utmaningar som kriget i Ukraina innebär.

– Den gemensamma jordbrukspolitiken. Syftet är att stödja jordbrukare och alla som arbetar med fiske, vattenbruk, havsfrågor och jordbruks- och livsmedelssektorn, även med tanke på risken för en eventuell brist på livsmedel i världen. Den totala budgeten för denna sektor uppgår till 54,7 miljarder euro (särskilt 53,6 miljarder euro för den gemensamma jordbrukspolitiken och 1,1 miljarder euro för Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden).

– Sammanhållning. 46,1 miljarder euro kommer att stödja regional utveckling och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, tillsammans med stöd till infrastruktur som uppfyller EU:s kriterier för grön omställning.

– 14,3 miljarder euro för att stödja våra partner och intressen i världen, varav 12 miljarder euro inom ramen för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Globala Europa (NDICI – Globala Europa), 2,5 miljarder euro för instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) och 1,6 miljarder euro för humanitärt bistånd (HUMA).

– Forskning och innovation. I detta sammanhang spelar EU-programmet Horisont Europa en avgörande roll. Till detta program bör 12,3 miljarder euro av de totala 13,6 miljarder euro för forskning och innovation gå.

– Europeiska strategiska investeringar. Det totala beloppet för denna prioritering är 4,8 miljarder euro. Mer specifikt kommer 341 miljoner euro att anslås till Europeiska InvestEU-fonden för de viktigaste prioriteringarna (forskning och innovation, grön och digital omställning, hälsosektorn och strategisk teknik), 2,9 miljarder euro till Fonden för ett sammanlänkat Europa i syfte att förbättra den gränsöverskridande infrastrukturen och 1,3 miljarder euro till programmet för ett digitalt Europa för att forma unionens digitala framtid.

– Social sammanhållning och värderingar. Totalt 4,8 miljarder euro. För att ge människor nya möjligheter till utbildning och rörlighet går 3,5 miljarder av den totala summan till Erasmus+. 325 miljoner för att stödja konstnärers och kreatörers arbete i hela Europa och 212 miljoner för att främja rättvisa, allas rättigheter och grundläggande värderingar och principer.

– Miljö. Totalt planeras 2,3 miljarder euro för denna sektor, fördelat på följande sätt: 728 miljoner euro till Life-programmet, som stöder kampen mot klimatförändringarna, och 1,5 miljarder euro till fonden för en rättvis omställning för att säkerställa en hållbar grön omställning för alla.

– Europeiska rymdprogrammet, 2,2 miljarder euro.

– Gränser. För att skydda våra gränser avser kommissionen att bidra med totalt 2,1 miljarder euro. Detta inkluderar 1,1 miljarder euro till fonden för integrerad gränsförvaltning (IBMF) och 839 miljoner euro till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex).

– Migrationsfrågan. Nästan hela det planerade bidraget på 1,6 miljarder euro kommer att anslås till migranter och asylsökande, alltid i enlighet med EU:s lagstiftning, värderingar och prioriteringar.

– Försvar. 1,2 miljarder euro för kapacitetsutveckling och forskning samt stöd till militär rörlighet.

– Inre marknaden. 927 miljoner euro för att säkerställa att den inre marknaden fungerar väl, tillsammans med utvecklingen av olika verksamheter när det gäller bedrägeribekämpning, beskattning och tullar.

– Hälsa och assistans. EU4Health är programmet för att uppnå ett friskare Europa. Kommissionen har beslutat att anslå 732 miljoner euro till denna vision.

– Säkerhet. 689 miljoner euro för säkerhet. Prioriteringen är att bekämpa terrorism, radikalisering, organiserad brottslighet och it-brottslighet.

– Säkra satellitförbindelser. 38 miljoner euro.

Utöver detta är det nödvändigt att understryka att denna budget även omfattar utgifter för NextGenerationEU, till ett totalt belopp på 113,9 miljarder euro.

Förslaget till EU-budget för 2023 är en avgörande del av den långtidsbudget som Europeiska unionen antagit för sjuårsperioden från 2021. Huvudmålet är fortfarande att omvandla det som har lagts fram och det som har definierats som prioriteringar till ett påtagligt och konkret resultat inom ett år, vilket är just den period som budgeten avser. Kommissionens förslag måste nu utvärderas och godkännas av de två andra europeiska institutionerna, som slutligen kommer att avgöra om detta budgetförslag uppfyller Europeiska unionens prioriteringar eller inte.