Subscribe
”Kor är det nya kolet”, säger en global lobbygrupp som försöker övertala regeringar att avskaffa boskapsuppfödning på grund av att gödsel är en stor källa till föroreningar. FAIRR, som presenterar sig som en grupp investerare som oroar sig för klimatförändringarna, kräver att det konventionella jordbruket ska utrotas, eftersom regeringarna annars inte kommer att kunna uppfylla sina klimatmål och den globala uppvärmningen kommer att döda planeten. Men det verkliga skälet verkar vara försöket att införa storskalig konsumtion av syntetiskt kött.
Investerargruppens initiativ är inte ensamt om att förespråka en avveckling av konventionella jordbruk. Denna nya trend har till och med anammats av tjänstemän i Vita huset. En av dem är presidentrådgivaren John Kerry, vars påståenden om att jordbruket står för 30 procent av utsläppen av växthusgaser har utlöst ett ramaskri från amerikanska jordbrukare, som hotas av att förlora sina företag. Från USA till Sri Lanka har sådana protester ägt rum i många länder under de senaste två åren, och de mest våldsamma har ägt rum i Europa, i Nederländerna. Regeringen i Haag planerar att minska antalet djur med upp till 30 procent för att följa miljöpolitiken i Bryssel, där man förhandlar om drakoniska bestämmelser. Dessa bestämmelser kommer utan tvekan att drabba jordbrukare i EU:s medlemsländer. Utöver minskningen av antalet djur handlar det om målen att minska den mängd gödningsmedel som jordbrukarna får använda, vilket vissa länder anser vara diskriminerande. Stödbeloppen anses också vara diskriminerande.
Det europeiska jordbruket har under de senaste åren fått ta emot den ena smällen efter den andra. Den har drabbats av covidpandemin, tillsammans med andra ekonomiska sektorer, av försenade gränsöverskridande transporter och brist på säsongsarbetare, den har upplevt kriser med ekonomiska och sociala konsekvenser – såsom mjölkkrisen och krisen för frukt och grönsaker – torka och fenomen, och den har tvingats hantera orättvis konkurrens från ukrainskt spannmål efter krigsutbrottet. Och allt detta medan ett damoklessvärd hänger över jordbrukarnas huvuden: de nya europeiska direktiven om att minska kväve- och metanutsläppen.
De mest häftiga protesterna äger rum i Nederländerna. De fortsatte i höstas efter att regeringen tillkännagav planer på att minska antalet nötkreatur, får, grisar och kycklingar för att bekämpa kväveföroreningar. En 30-procentig minskning av antalet djur är en av de senaste lösningarna som den nederländska regeringen har kommit fram till för att uppfylla klimatmålen. För att skydda naturreservaten måste jordbrukssektorn ta på sig den största delen av minskningen av växthusgasutsläpp. Nederländska jordbrukare har protesterat var och varannan månad sedan förra året, då Nederländerna fick ett tufft mål för att minska användningen av bekämpningsmedel i jordbruket, i enlighet med EU:s krav. Enligt beräkningar som gjorts av Europeiska kommissionens experter – det är inte officiellt känt hur – skulle Nederländerna behöva minska mängden bekämpningsmedel som används med 65 procent för att nå målen för den gemensamma gröna politiken.
Nederländerna är den femte största livsmedelsexportören i världen, efter USA, Tyskland, Storbritannien och Kina, och enligt officiell statistik är landet en av de största förorenarna av ammoniak och kväveoxider i Europa, varav en stor del kommer från landets boskapsuppfödning. Enligt analysen måste 50.000 jordbruk försvinna för att miljömålen ska kunna uppnås. Men Mark Ruttes kabinett, som har en minister utan portfölj med ansvar för att hantera kampen mot ammoniak och kväveoxider, har utarbetat en plan för att köpa dessa företag. Enligt regeringen i Haag kommer detta att bli ”den största jordbruksreformen i landets historia”.
De mål för minskning av bekämpningsmedel som också diskuterats i Europaparlamentet har väckt missnöje i vissa länder som anser att diskriminering återigen förekommer.
”Vi har till exempel Nederländerna på första plats för användning av bekämpningsmedel, som använder 8,8 kg/ha. Rumänien använder 0,6 kg/ha. Nederländerna kommer att behöva minska med 65 %, vilket innebär att de kommer att ha kvar cirka 4 kg/ha. Medan Rumänien, med en minskning på 35 procent, kommer att ha kvar 0,4 kg/ha. Detta är diskriminering och felaktig tillämpning av denna minskning av bekämpningsmedel. Om Nederländerna skulle minska med 4,4 kg och ligga kvar på omkring 4 kg/ha, och Rumänien på 0,4 kg/ha, skulle vi få en 10-faldig skillnad. Mellan 4 och 0,4 är en enorm skillnad. Man kan inte tillåta ett land att använda 10 gånger mer bekämpningsmedel än ett land som redan använder bland de minsta bekämpningsmedlen i EU. Det är orättvist och det försätter Rumänien i en mycket svår situation”, förklarade den rumänska parlamentsledamoten Carmen Avram när frågan diskuterades i Europaparlamentet.
Rumänien offrar inte jordbruket för att minska metanutsläppen
Det förekom också häftiga diskussioner om frågan om minskning av djurbesättningen. Rumäniens tidigare miljöminister Tanczos Barna sade att det fanns ett ”stort tryck” att göra det. De flesta medlemsländer, inklusive Rumänien, vill inte slakta alla sina jordbrukare för att minska utsläppen av metan, kväve och koldioxid, så förhandlingarna är tuffa.
”Tvisten är hård”, sade den tidigare rumänska miljöministern tidigare i år.
För närvarande tillämpar inte alla EU-länder de europeiska reglerna för kontroll av hur kväve, gödsel och därmed metanutsläpp påverkar miljön. I Rumänien kontrolleras dessa på gårdarna när miljötillståndet utfärdas, oavsett storlek. Detta tillstånd är absolut obligatoriskt, särskilt om anläggningarna byggs med EU-finansiering. De nya europeiska reglerna kommer dock att gälla generellt för alla, sade den tidigare rumänska tjänstemannen.
Europeiska köttproducenter, inklusive rumänska, har redan framfört sina invändningar mot en ändring från 2010 av EU:s direktiv om industriutsläpp (IED), som kräver att de vidtar åtgärder för att minska utsläppen av metan och ammoniak. Anledningen är stigande produktionskostnader.
Många jordbruk skulle således omfattas av direktivet, vilket skulle innebära att de skulle underkastas ett system som liknar andra stora industrianläggningar. Allt som allt, medan det talas om hur man kan minska köttkonsumtionen och spannmålsprodukter, har Europeiska kommissionen hittat en lösning: hemgjord cricketmjöl, som kan användas för att göra allt från bullar till snacks och kan även ingå i ”kötträtter”. Tidigare i år godkände kommissionen att en produkt från Vietnam släpptes ut på EU-marknaden – det delvis avfettade pulvret av syrsan, vetenskapligt känd som”Acheta domesticus”, den tredje produkten av detta slag som finns i många av de livsmedel vi äter.
Enligt statistiken producerade EU:s jordbruksprocesser 382 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2020, av totala nettoutsläpp av växthusgaser på 3,13 miljarder ton koldioxidekvivalenter. Jordbruk, skogsbruk och fiske ligger på femte plats i EU när det gäller växthusgasförorenande sektorer, efter energi (23,3 %), transport inklusive luftfart (23,2 %), hushåll, handel, institutioner och övriga (15,4 %) samt industri och byggverksamhet (12,1 %).
Enligt experter genererar jordbruksprocesser tre växthusgaser: koldioxid (CO2), metan (CH4) och dikväveoxid (N2O). Metan och dikväveoxid är de viktigaste växthusgaserna som genereras av jordbruket, som också var den största källan till utsläpp av dessa gaser och stod för 55,4 % av metanutsläppen och 80,1 % av dikväveoxidutsläppen i EU. Båda andelarna har ökat under de senaste tre decennierna. Däremot stod jordbruket för endast 0,4 % av EU:s koldioxidutsläpp, en andel som förblir oförändrad mellan 1990 och 2020. Enterisk fermentering, eller fermentering av foder under djurens matsmältningsprocess, är en källa till metanutsläpp och jordbruksmark är en källa till utsläpp av koldioxid, metan och dikväveoxid, men kan också lagra växthusgaser. Utsläpp från enterisk fermentering stod för 42,9 % av alla växthusgasutsläpp från EU:s jordbruk 2020, jordbruksmark stod för 38,4 % av jordbrukets växthusgasutsläpp och gödselhantering – 14,8 %.