De europeiska konsumenterna får allt svårare att tyda näringsdeklarationen på livsmedel.
Denna situation, som beskrivs som en ”djungel” av EU:s revisionsrätt, skapar inte bara förvirring utan utsätter kunderna för risken att bli lurade, med potentiella hälsokonsekvenser som följd. Enligt en rapport som nyligen publicerades av EU:s revisionsorgan är den nuvarande rättsliga ramen bristfällig och ger inte det skydd som krävs mot vilseledande eller icke-standardiserade påståenden.
Ett fragmenterat system
Ett av de största problem som revisionsrätten lyfter fram är avsaknaden av ett gemensamt märkningssystem på EU-nivå. För närvarande tillämpar medlemsstaterna olika metoder, vilket bidrar till ett heterogent landskap som förvirrar konsumenterna. Frankrike använder till exempel Nutri-Score, ett trafikljussystem som tilldelar livsmedel en bokstav och en färg utifrån deras näringsmässiga kvalitet, medan Italien använder NutrInform Battery, som presenterar information i form av batterier som ”laddas” beroende på hur stor andel av de dagliga näringsämnena som en portion innehåller. Trots att dessa två metoder har samma mål – att ge användbar och omedelbar information – återspeglar de olika filosofier. Nutri-Score gynnar en syntetisk bedömning, som kan vara alltför förenklad, medan NutrInform Battery ger mer detaljerad information, men kräver större tolkningsförmåga från konsumentens sida. Avsaknaden av en enhetlig lagstiftning skapar förvirring och undergräver förtroendet hos de europeiska medborgarna, som kämpar för att medvetet välja hälsosamma livsmedelsprodukter.
Vilseledande slogans och otillräckliga kontroller
Förutom fragmenteringen har EU:s revisionsrätt kritiserat spridningen av slogans och beteckningar som kan vara vilseledande. Uttryck som ”naturlig”, ”låg fetthalt” eller ”utan tillsatt socker” uppfyller inte alltid fastställda standarder och används ofta i rent säljfrämjande syfte. Enligt revisionsrätten förvirrar denna praxis inte bara konsumenterna utan kan också leda till skadliga livsmedelsval, särskilt när vilseledande meddelanden döljer en högre socker-, salt- eller fetthalt än förväntat. Kontrollerna av märkningsinformation är för närvarande begränsade och påföljderna för överträdelser är otillräckliga för att avskräcka från felaktigt beteende. Revisionsrätten betonar att avsaknaden av tillräcklig övervakning uppmuntrar till missbruk och försvagar konsumenternas förtroende för märkningssystemen.
Det finns ett akut behov av harmoniserad lagstiftning
I detta sammanhang uppmanar EU:s revisionsrätt Europeiska kommissionen att påskynda framläggandet av ett lagstiftningsförslag för att harmonisera systemet för näringsvärdesdeklaration på EU-nivå. Ett förslag förväntades ursprungligen under den nyligen avslutade mandatperioden, men sköts upp och är nu en av prioriteringarna för den nya von der Leyen-kommissionen. Ett gemensamt system skulle kunna göra näringsinformationen tydligare och mer jämförbar, vilket skulle göra det lättare för de europeiska konsumenterna att förstå värdet av den mat de köper. Vägen till en överenskommelse är dock inte helt enkel, eftersom skillnaderna mellan de system som används för närvarande också återspeglar olika politiska och kulturella visioner om hur man ska informera medborgarna och främja en balanserad kost.
De intressen som står på spel
Det finns betydande ekonomiska och kommersiella intressen bakom debatten om näringsvärdesdeklaration. Ett system som Nutri-Score, till exempel, uppfattas av vissa som att det straffar traditionella europeiska produkter, som olivolja eller ost, som kan få ett mindre gynnsamt betyg trots att de är en integrerad del av en hälsosam medelhavsdiet. Å andra sidan kan mer detaljerade metoder som NutrInform-batteriet vara mindre omedelbara för genomsnittskonsumenten, vilket minskar deras effektivitet. Livsmedelsindustrins roll står också på spel, eftersom den lobbar för att behålla en viss grad av flexibilitet i hur informationen presenteras. Standardisering skulle kunna medföra betydande kostnader för företagen, särskilt för dem som är verksamma på internationella marknader.
Inverkan på folkhälsan
Underlåtenheten att säkerställa tydliga och tillförlitliga etiketter har direkta konsekvenser för folkhälsan. Enligt studier som revisionsrätten hänvisar till tenderar konsumenter som inte får korrekt information att underskatta de risker som är förknippade med överdriven konsumtion av vissa näringsämnen, t.ex. sockerarter och mättade fetter, vilket bidrar till ökningen av fetma och kostrelaterade kroniska sjukdomar. Ett harmoniserat system skulle inte bara främja mer välinformerade livsmedelsval utan också minska ojämlikheten mellan EU-medborgarna genom att säkerställa lika tillgång till kvalitetsinformation oavsett vilket land de bor i. Revisionsrättens rapport är en varning till kommissionen och medlemsstaterna: det är dags att överbrygga motsättningarna och anta ett gemensamt system för näringsvärdesdeklaration som verkligen skyddar konsumenterna. Endast ett tydligt och enhetligt regelverk kommer att kunna garantera öppenhet, förtroende och hälsa för alla EU-medborgare, samtidigt som livsmedelsindustrins konkurrenskraft främjas i enlighet med informations- och säkerhetskraven.