EU:s solcellssektor – identifiera möjligheter och bedrägeririsker för konsumenten

Sett till den fenomenala tillväxten i marknadsvärde och volymen av genererad kraftkapacitet är EU:s solcellssektor en häpnadsväckande framgångssaga. Kapitalinvesteringarna i solceller i EU har t.ex. ökat från cirka 19 miljarder euro 2020 till cirka 60 miljarder euro 2023.

En annan tydlig indikation på sektorns framgång kan ses i det faktum att medan det dröjde till 2018 innan EU:s solenergikapacitet för första gången översteg 100 GW, tog det bara ytterligare 4 år innan denna kapacitet fördubblades och nådde milstolpen 200 GW 2022.

Uppgifter som tagits fram av branschledare som SolarPower Europe har därefter uppskattat den kumulativa installerade solcellskapaciteten i EU-27 till 269 GW i slutet av 2023, samtidigt som de också visar att tillväxttrenden bara förväntas fortsätta.

Även om detta är imponerande finns det tydliga signaler om att de senaste årens höga tillväxttakt kan vara på väg att avta något. SolarPower Europe har redan uppskattat att en betydande nedgång i utbyggnaden från 53% tillväxt 2023 till 4% 2024 kan observeras (detta motsvarade en 92% nedgång i tillväxten för solenergi) och förutspår nu att låga ensiffriga årliga tillväxttakter på 3-7% kommer att bli normen mellan 2025 och 2028.

Tyvärr finns det inte mycket som tyder på att de som ägnar sig åt uttryckligen kriminell verksamhet som syftar till att bedra, vilseleda eller på annat sätt utnyttja konsumenter inom solenergisektorn är beredda att avstå från att göra det.

Även om den här typen av riktade bedrägerier oftare riktas mot enskilda personer på hushålls- eller gårdsnivå, har de också riktats mot EU-organ som övervakar eller genomför finansieringspolicyer som rör installation av solpaneler eller mikroproduktionsteknik. Ibland har det till och med handlat om regeringar som påstådda förövare av ett bedrägeri. Som ett exempel på det senare kan vi peka på fallet 2021 som rapporterades av Journalismfund Europe, en Brysselbaserad oberoende ideell organisation som fokuserade på den potentiella korruptionen i samband med stöd till solenergi i Tjeckien och Slovakien. Enligt Journalismfund Europe hade regeringen i Tjeckien skjutit upp lagändringarna som möjliggjorde ett statligt garanterat pris på solel för att matcha nedgången i investeringar i solel. Som ett resultat av detta påstod man att staten garanterade orimliga priser fram till slutet av 2010 till alla som byggde en solkraftsanläggning.

När det gäller Slovakien handlade det om ett missbruk av anbudsförfarandet som påstods ha gynnat slovakiska oligarker.

Ett annat fall av missbruk av anbudsförfaranden inträffade i april 2023 när Integrity Authority of Hungary, som är ett oberoende offentligt förvaltningsorgan som övervakar användningen av EU-medel i Ungern, fann att flera företag som säljer solpaneler hade använt sig av hemliga överenskommelser i EU-anbudsförfaranden och därmed begränsat konkurrensen.

Detta föranledde myndigheten att hänskjuta ärendet till den ungerska konkurrensmyndigheten.

I ett uttalande i ärendet från Integrity Authority framgick det att myndigheten hade genomfört en undersökning på eget initiativ av de bidragsansökningar som lämnats in inom ramen för anbudsinfordran nr. VP6-7.2.1.4-17 med titeln ”Hushållens utveckling av el, vattenförsörjning och avloppshantering på små gårdar” inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogrammet.

Enligt anmälan säkerställde den anbudsgivare som tilldelats kontraktet, genom att delta i hemliga överenskommelser med två andra anbudsgivare för att utesluta rättvis priskonkurrens på marknaden, att dess egna anbud alltid var de mest fördelaktiga och framgångsrika anbuden i anbudsförfarandena avseende installation av solpanelsystem.

Ytterligare bevis på mer komplexa olagliga metoder för att påverka solsektorn sågs i november 2024. Vid den tidpunkten rapporterade Hong Kong Trade Development Council (HKTDC) att de kinesiska solpanelstillverkarna Wuxi Suntech Power och Zhejiang Sunflower förlorat sina rättsliga utmaningar mot EU-beslut som avlägsnat dem från ett prissättningsarrangemang som utformats för att undvika strafftullar.

Det rapporterades att ärendet handlade om 2013 års avtal mellan EU och de flesta kinesiska solpanelstillverkare för att motverka påstådd dumpning. Enligt åtagandet om minimiimportpris.

På senare tid har Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO) i Ljubljana (Slovenien) rapporterat att den leder en utredning om ett bedrägeriförsök med 340 000 euro i EU-medel, med husrannsakningar genomförda den 7 och 8 januari 2025.

EPPO:s utredning i det här fallet gäller två företag som misstänks ha försökt att på ett bedrägligt sätt erhålla finansiering för samfinansiering av småskaliga anläggningar för produktion av solel, inom ramen för en offentlig utlysning från det slovenska ministeriet för infrastruktur som finansieras av EU:s sammanhållningsfond.

Enligt ett uttalande från EPPO:s utredning lämnade företagen in två separata ansökningar och presenterade dem som skilda projekt, medan båda avsåg samma solkraftverk på en och samma plats. Denna påstådda felaktiga framställning syftade till att kringgå kravet på att erhålla ett bygglov.

Europeiska åklagarmyndigheten betonar dock att utredningen pågår och att alla berörda personer därför betraktas som oskyldiga till dess att deras skuld har bevisats i behöriga slovenska domstolar.

Fall som inte omfattar denna nivå av organiserat, försökt eller påstått bedrägeri med EU-medel, men som ändå rör solpaneler eller solenergianläggningar, kan lätt mångfaldigas.

På ett sätt är detta knappast förvånande. En industri som spenderar tiotals miljarder i kapitalutgifter återspeglar eller åtminstone förutser en massiv offentlig efterfrågan.

Den olyckliga verkligheten är därför att bedrägerier av detta slag ökar, trots att det redan finns robusta bestämmelser i EU-direktiven om offentlig upphandling som omfattar anbud inom en rad olika sektorer, däribland solenergisektorn.

I en sådan lukrativ miljö kommer oseriösa aktörer, likt parasiter som agerar inom en värd, ofta att sätta in sig själva för att få maximal fördel på bekostnad av vanliga investerare som bara söker tillgång till rena förnybara energikällor som kommer att minska deras el- och hushållskostnader.

Rapporter från Frankrike har visat att den här typen av bedrägerier ökar och ett kriminellt nätverk anklagas för att ha förskingrat 27 miljoner euro genom MaPrimeRénov’, ett franskt offentligt stödprogram för energieffektiva renoveringar av bostäder. Utredningar där avslöjade bedrägliga metoder som riktade sig mot de mest utsatta hushållen.

Enligt Irish Times fick paret 10 000 euro borttagna från sitt bankkonto efter att ett oseriöst företag lyckats med en bluff med falska fakturor. Exempel av detta slag skulle kunna mångfaldigas med lätthet.

Incidenter som dessa kommer sannolikt att öka i takt med att ansökningarna till den irländska regeringens stödprogram för mikroproduktion (MSS), som ger kapitalbidrag genom Sustainable Energy Authority of Ireland (SEAI) för solcellsanläggningar, i form av programmen Domestic Solar PV och Non-Domestic Microgeneration, ökar.

Detta är ett särskilt attraktivt alternativ för irländska hushåll eftersom mikroproduktion kommer att spela en viktig roll när det gäller att skapa möjligheter för hushåll, skolor, samhällsgrupper och små kommersiella kunder att generera och konsumera sin egen el.

Eftersom systemet till stor del bygger på privat installation är det också mycket troligt att man kommer att behöva ta itu med problemen med det ökande antalet bedrägerier med falska fakturor.

I detta avseende är det värt att notera rekommendationerna i publikationen från det irländska parlamentets Joint Committee on Finance, Public Expenditure and Reform and Taoiseach Report on Authorised Push Payment Fraud i oktober 2024.

Bedrägerier med push-betalningar innebär att bedragare lurar en privatperson eller ett företag att skicka pengar från sitt konto till ett konto som kontrolleras av en bedragare.

Kommittén rekommenderade att en nationell strategi för ekonomisk brottslighet skulle publiceras, att en gemensam databas för bedrägerier skulle utvecklas och att samordningen och kommunikationen mellan regeringen, Gardái, banksektorn och företag inom sociala medier skulle förbättras.

Ansträngningarna för att bekämpa denna verksamhet på hushållsnivå fokuserar ofta på att hjälpa konsumenterna att bli medvetna om att skadlig inriktning ofta innebär erbjudanden om solpaneler på misstänkt billiga nivåer. Detta är ofta kopplat till överdrivna påståenden om energiautonomi och momsbedrägerier där bedragaren hävdar att konsumenten kan få tillbaka hela momsen.

Sammanfattningsvis kan vi säga att även om det finns en betydande och växande allmän efterfrågan på solpaneler och solrelaterad energi, finns det också ett utbrett och ofta framgångsrikt försök att missbruka denna efterfrågan genom bedrägliga metoder.

För att skydda konsumenterna, upprätthålla integriteten i solcellssektorn och skydda pågående lovvärda mål, inklusive försäljning av mikrogenererad solenergi tillbaka till det nationella nätet, som är fallet i Irland, krävs vaksamhet snarast.