EU-kommissionen har gett grönt ljus till Italiens plan för konsolidering av de offentliga finanserna och erkänner landet som ett positivt exempel inom den nya stabilitetspakten.
Detta viktiga resultat innebär ett betydande steg framåt för Italien, som har fått både utkastet till den ekonomiska manövern för 2025 och den fleråriga utgiftsplanen godkända med en förlängning av anpassningsbanan till sju år. Ett resultat som, vilket underströks av EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni, kombinerar finanspolitiskt allvar och stöd till offentliga investeringar.
En trovärdig finanspolitisk plan
Enligt kommissionen uppfyller Italiens stabilitets- och budgetprogram (SBP) kraven i den nya stabilitetspakten och anger en trovärdig finanspolitisk inriktning i linje med EU:s rekommendationer. Denna positiva bedömning baseras på månader av förhandlingar mellan Rom och Bryssel, under vilka den italienska regeringen arbetade för att säkerställa att dess förslag respekterade de nödvändiga utgiftsgränserna. Det italienska planeringsdokumentet bedömdes vara ”i linje” med EU:s riktlinjer, vilket är en förbättring jämfört med föregående år, då DPB bedömdes vara ”inte helt i linje”. Denna framgång står i kontrast till de svårigheter som andra medlemsstater, som är kända för att vara strikta när det gäller kontrollen av de offentliga räkenskaperna, har stött på. Länder som Nederländerna och Finland fick se sina flerårsplaner underkända, medan Tyskland fick ett delvis negativt betyg, vilket är ett tecken på EU:s förnyade fokus på balansen mellan finanspolitisk stramhet och investeringar som behövs för tillväxt. Ekonomiminister Giancarlo Giorgetti välkomnade svaret och underströk att denna framgång är frukten av en ekonomisk politik som bygger på allvar och nykterhet. Italien står inför en komplex utmaning: att minska statsskulden utan att äventyra den ekonomiska tillväxten. I detta sammanhang utmärker sig den italienska planen för ett tillvägagångssätt som gynnar strategiska investeringar utan att göra avkall på den finanspolitiska stabiliteten. I planen ingår en ökning av de offentliga investeringarna, som kommer att stiga från 3,5 procent av BNP 2023 till 3,8 procent 2024, vilket visar att det är möjligt att upprätthålla en balans mellan budgetdisciplin och ekonomisk utveckling. Detta tillvägagångssätt, som lyftes fram av Gentiloni, utgör ett positivt exempel på hur finanspolitisk konsolidering kan bedrivas utan att landets framtid blir lidande.
Mål och rekommendationer
Ett av de viktigaste målen som Italien har satt upp är att minska underskottet i förhållande till BNP till under 3% senast 2026, i enlighet med de europeiska fördragen. För att uppnå detta mål måste de primära utgifterna växa måttligt, med respekt för exakta gränser: +1,3 procent 2025 och +1,6 procent 2026. Denna väg, i kombination med en kumulativ trend i de primära utgifterna på -0,7 % 2025 och +0,9 % 2026, syftar till att konsolidera de offentliga finanserna på ett hållbart sätt. Kommissionen har rekommenderat Italien att respektera den utgiftsutveckling som anges i planen och genomföra viktiga reformer och investeringar för att stödja tillväxten och se till att den fleråriga planen blir framgångsrik. Dessa åtgärder måste slutföras i tid och den första kvalitativa återkopplingen kommer redan i december, med den nya varningsmekanismen för makroekonomiska obalanser. EU:s positiva bedömning är inte bara ett erkännande av det arbete som den italienska regeringen har utfört, utan också ett tecken på förtroende för landets framtid. Förmågan att kombinera budgetdisciplin, strukturreformer och offentliga investeringar ses som en referensmodell i EU. Det europeiska sammanhanget, som präglas av geopolitisk osäkerhet och globala ekonomiska utmaningar, kräver dock en ständig förmåga till anpassning. Som Gentiloni betonade måste EU förbli flexibelt och redo att reagera på oväntade chocker, samtidigt som dess konkurrenskraft och ekonomiska säkerhet stärks. Godkännandet av den italienska planen är ett viktigt steg för landet och visar att det är möjligt att kombinera finanspolitisk stabilitet och ekonomisk tillväxt. Italien, som är medvetet om de utmaningar som väntar, presenterar sig som en trovärdig och beslutsam partner inom Europeiska unionen. Ett resultat som, med rätt blandning av stringens och strategisk vision, kan utgöra en vändpunkt för förvaltningen av offentliga räkenskaper på lång sikt.
Alessandro Fiorentino