Subscribe
Under de senaste veckorna har EU-kommissionen presenterat EU:s ungdomsrapport 2024: en uppsättning uppgifter som utgör och ger en översikt över levnadsvillkoren för ungdomar i EU:s medlemsländer, och som även innehåller en presentation av de framsteg som EU-institutionerna har gjort inom ramen för EU:s ungdomsstrategi 2019-2027. Generellt sett kan man notera vissa positiva uppgifter, t.ex. antalet ungdomar som röstar, men samtidigt finns det vissa siffror som inte kan undgå att få en att fundera över vilken väg EU-institutionerna kommer att behöva gå under de kommande åren.
RAPPORTERNA
I rapporten återges några av uppgifterna i Eurobarometerundersökningen för att understryka Europeiska kommissionens åtagande att se till att ungdomarnas röster är centrala för unionens politik. Eurobarometerundersökningen visar bland annat att 61 procent av ungdomarna säger sig vara optimistiska när det gäller EU:s framtid och att 60 procent anser att EU-institutionerna spelar en positiv roll i samhället. Undersökningen kartlägger också vad ungdomarna anser vara EU:s starka sidor. 32% betonar vikten av fri rörlighet mellan medlemsländerna, och 39% förknippar det med friheten att resa och lära känna andra platser. 28% av de ungdomar som intervjuades i Eurobarometerundersökningen sätter stor tilltro till de relationer och den solidaritet som kan uppstå mellan medlemsländerna vid behov, medan möjligheten att få tillgång till EU:s program och finansieringslinjer är avgörande för 30%. Detta är konkreta element som unga européer ser fram emot, särskilt om vi tar hänsyn till en annan mycket intressant statistik: den om väljare bland unga människor. Faktum är att 70 procent av ungdomarna röstar i valen: en intressant siffra som kanske är mer relaterad till nationella än europeiska ombytligheter. Det går faktiskt inte att förneka att valdeltagandet i EU-valet 2024 har minskat jämfört med valet 2019. Detta tyder på att EU:s politik riktad till ungdomar först och främst bör hålla dem motiverade och uppmärksamma på dynamiken i den europeiska politiken.
DE MEST BEKYMRANDE UPPGIFTERNA
Rapporten uppmärksammar oss också på flera faktorer som kan få oss att ompröva den inverkan som viss EU-politik kan ha på de yngre skikten i vårt samhälle. När det gäller den psykiska hälsan visar analysen att nästan hälften av ungdomarna har upplevt känslomässiga eller psykosociala problem under de senaste tolv månaderna. Även om det har skett stora förbättringar finns det även på utbildningsområdet uppgifter som kan få en att fundera, t.ex. att 30 procent av 15-åringarna har svårigheter med grundläggande matematik eller att 28 procent av ungdomarna mellan 16 och 29 år är digitala analfabeter. Sedan har vi arbetslöshetssiffrorna som ligger på 10%, där många av dessa ungdomar kan klassas som NEET (dvs. varken studerar eller arbetar). Arbetslösheten blir en ännu viktigare faktor när man tittar på utsatta grupper eller på den dynamik som utlöses av funktionsnedsättningssituationer. Här är de hinder som unga européer måste övervinna mycket större och ungefär en fjärdedel av dem riskerar att hamna i fattigdom.
VAD SKA MAN FOKUSERA PÅ
Fokuseringen på genomförandet av ungdomspolitiken kan bara utgå från ungdomarnas egna krav och behov. Den vilja att involvera dem som kommissionen redan har uttryckt är verkligen något att sträva efter. Särskilt om vi tittar på uppgifterna, där 38 % av de tillfrågade ser på EU:s investeringar och vill att de i högre grad ska gå till bostäder till rimliga priser och stöd för levnadsomkostnader. Sedan går vi vidare – när vi bläddrar ner i uppgifterna – till utbildning, fortbildning och kompetens (29 %) och välbefinnande och psykisk hälsa (28 %).