Subscribe
När europeiska ekonomier lämnar bakom sig den ekonomiska turbulensen som utlösts av covid-19-pandemin, kommer nya geopolitiska utvecklingar i dess kölvatten oundvikligen att påverka vår kontinent. För att bättre bedöma omfattningen av dessa effekter har European Conservatives and Reformist (ECR) tagit fram en undersökning av uppfattningar som visar var medborgarna i Europa ser sig själva i termer av nyckelfrågor som politisk inriktning, styrkor och svagheter hos EU-institutionerna och politiska prioriteringar för en europeisk agenda.
Sammantaget ger undersökningen relevant input till de konservativa när de formar sin politiska agenda. Intressant nog pekar den också på relativt breda segment av den europeiska väljarkåren som kan förankras kring de konservativa nyckelvärderingarna. Undersökningen understryker också relevanta områden med skillnader mellan center-höger- eller höger-sympatisörer och center-vänsterns eller vänsterns: de förstnämnda lägger faktiskt större vikt vid ekonomisk utveckling, till att skapa lika villkor för beskattning, liksom att minska byråkratin och skatter samtidigt som rättsstatsprincipen och säkerheten upprätthålls. De uttrycker dock också oro över att öppna gränser i Europa kan leda till att enskilda länders kulturella identiteter går förlorade.
Om man vänder sig till undersökningens resultat, så verkar urvalet visa en nästan lika uppdelning mellan de som definierar sig som ”till höger” (29 procent) och ”till vänster” (28 procent). Bland de som identifierar sig som till höger är det dock en något större lutning åt höger/extremt höger (16 procent, jämfört med 13 procent i mitten till höger) än vad som är fallet till vänster, där vi finner ett lika stort mått på vänster/extrema vänster och mitten-vänster beståndsdelar. Bland de tillfrågade anser sig ytterligare 24 procent vara ”i centrum”, och ytterligare 19 procent känner antingen inte igen sig i någon av dessa politiska grupper eller uppger helt enkelt inte någon position, vilket tyder på att en betydande del av de europeiska väljarna skulle kunna vara galvaniserad kring konservativa ståndpunkter. Detta är ännu mer sant om man betänker att endast 12 procent av de tillfrågade för närvarande känner sig närmast ECR, vilket tenderar att vara nästan lika uppdelat mellan högerextrema/höger (45 procent) och mitten-höger- och mitten (43 procent) svarande.
Undersökningen fortsätter med att visa vad respondenterna tycker om några nyckelfrågor. När de undersökts om sitt förtroende för EU som institution visar de flesta intervjupersoner (45 procent) ”mycket” eller ”ganska mycket” förtroende. Ytterligare analys avslöjar att medborgare som definierar sig själva som centrister är mer benägna att uppvisa denna syn än de som identifierar sig som center-höger eller till höger. Dessutom, bland dem som erkänner att de ligger närmast ECR, sjunker andelen något (till 43 procent). Bland dem som uppvisar en negativ syn på EU (41 procent) anser sig faktiskt hälften vara närmast ECR.
På frågan om covid-19-pandemin erkände nästan en fjärdedel (23 procent) av de intervjuade att deras förtroende för Europa har försvagats. Denna uppfattning tenderar att råda när vi rör oss från mitten till höger. Det är också utbrett bland dem som känner sig närmast ECR (27 procent).
När det gäller specifika skäl för att känna sig stolta över att vara européer uppger intervjupersonerna att de uppskattar möjligheten att bo och arbeta i ett annat land (45 procent), följt av den ekonomiska och kulturella kopplingen mellan länder (33 procent). Bland ECR-sympatisörer har dock denna ekonomiska och kulturella koppling företräde (41 procent) framför rörligheten mellan länder (38 procent). Ändå känner ECR-beståndsdelarna överväldigande kritik mot den överdrivna byråkrati som genereras av europeiska lagar (38 procent mot 29 procent i urvalet totalt sett), och de känner sig oroade över att förlora enskilda länders kulturella identitet (37 procent mot 24 procent i urvalet). totalt prov). Slutligen fruktar de också att öppna gränser leder till en ökning av brottsligheten (23 procent mot 16 procent totalt).
När de tillfrågades om frågor som de ansåg vara särskilt relevanta fokuserade intervjupersonerna på ekonomisk utveckling (29 procent) och miljön (21 procent), följt av lika villkor inom beskattning (12 procent) och en gemensam europeisk armé (12 procent). Samtidigt anser en ännu större andel av de närmast ECR att ekonomisk utveckling bör prioriteras (33 procent), följt av en enhetlig beskattning (20 procent) och att värna om miljön (13 procent). Miljön är faktiskt en rådande oro bland center-vänster- och vänstersympatisörerna, medan ekonomisk utveckling och skattefrågor tenderar att vara en mer dominerande oro bland center-höger- och höger-sympatisörerna, som också värdesätter idén om en europeisk armé mer än de närmaste till vänster. Särskilt ECR-sympatisörer (15 procent) tycker att detta är en relativt hög prioritet, direkt efter ekonomisk utveckling och skattefrågor.
Slutligen, när det gäller politiska prioriteringar för en europeisk agenda, särskilt på grund av mitten-vänster- och vänsterinriktade intervjupersoner, frågor som klimatförändringar och miljö (20 procent), bekämpning av fattigdom och sociala ojämlikheter (20 procent) och bekämpning av terrorism och kriminella föreningar (19 procent) identifierades som de tre främsta prioriteringarna. Än en gång förändras dessa när undersökningen gräver i intervjupersonernas politiska preferenser: ECR-sympatisörer anser att minska byråkratin, upprätthålla rättsstatsprincipen och sänka skatter som högsta prioriteringar för en europeisk agenda (19 procent, 17 procent och 16 procent). , respektive).