Subscribe
De flesta moderna liberala demokratier har tre grenar: den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten, vilket är en kopia av USA:s konstitution från 1787.
Europeiska unionen är inte en federation, men i jämförelse med den tredelade strukturen omfattar de nuvarande fördragen (eller EU:s primärrätt) sju institutioner: Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska kommissionen (eller helt enkelt kommissionen), Europeiska unionens domstol, Europeiska centralbanken och revisionsrätten.
Om det vore för ordningens skull i artikel 13 i EU-fördraget skulle man kunna anta att Europeiska rådet är näst viktigast av de sju.
Å andra sidan bidrar likheten mellan dess namn och rådets namn till en viss förvirring bland allmänheten.
Europaparlamentet har nyligen publicerat en studie om Europeiska rådets roll i EU:s institutionella struktur, för att klargöra nuvarande och kanske även framtida förhållanden.
Studien, som har till syfte att analysera Europeiska rådets befogenheter, har titeln ”Europeiska rådets roll i EU:s konstitutionella struktur”.
Men finns det något som heter konstitutionell struktur i EU, när EU:s utkast till konstitution uttryckligen förkastades i folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna och därför inte godkändes?
Enligt EU:s primärrätt fastställer Europeiska rådet de allmänna politiska prioriteringarna, inklusive den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och andra områden av unionens yttre åtgärder.
Det löser också dödlägen inom politikområden, t.ex. enligt artiklarna 82 och 83 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, när en medlemsstat anser att ett utkast till direktiv skulle påverka grundläggande aspekter av dess straffrättsliga system.
Den fastställer också om en medlemsstat har brutit mot EU:s värden (artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen).
Som en tredje typ av befogenheter får Europeiska rådet ingripa när det gäller ändringar av fördragen, i enlighet med artikel 48 i fördraget om Europeiska unionen.
I denna bestämmelse nämns dock inte begreppet ”konstitutionell ändring”, utan endast fördragsändring.
Vid ett senare tillfälle erkänner studien att Europeiska rådet i praktiken ger de andra institutionerna riktlinjer om EU:s institutionella ramverk, men inte om ett förmodat ”konstitutionellt ramverk” som de självutnämnda federalisterna så gärna vill ha.
I studien kallas Brexitprocessen för en ”konstitutionell fråga”, men återigen, om vi läser artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen ser vi att termen ”konstitution” inte nämns överhuvudtaget, utan att det helt enkelt är ett sätt för en medlemsstat att utträda ur unionen genom ett bilateralt avtal, från grunden.
Finanspakten tas sedan upp som ett exempel på ytterligare en konstitutionell fråga där Europeiska rådet hittills skulle ha gett instruktioner till andra institutioner.
Men om ett sådant avtal, fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen av den 2 mars 2012, skulle ha konstitutionell status, skulle det innebära att EU:s förmodade konstitution skulle vara mycket öppen och inte bara omfatta de tre fördrag som erkänns som primärrätt, utan även detta fjärde fördrag och kanske även andra.
Vad skulle det vara för mening med en konstitution som de konstituerande medlemsstaterna inte ens vet exakt vad den är? Det enda formella dokument där termen ”konstitution” tillämpas på en EU-institution är Europaparlamentets.
Dess utskott med ansvar för de institutionella aspekterna av den europeiska integrationsprocessen, i synnerhet förberedelser, inledande och förfaranden för ordinarie och förenklade fördragsändringsförfaranden, kallas ”utskottet för konstitutionella frågor” (bilaga VI till Europaparlamentets arbetsordning).
Ändå rankas Europaparlamentets interna arbetsordning ganska lågt i EU:s ”konstitutionella” ramverk.
Källa till bilden: Gale blogg