Subscribe
Den senaste tidens räder mot Zaporizhzhia, Europas största kärnkraftverk i Ukraina, har väckt allvarliga farhågor om kärnsäkerheten och väckt internationell uppmärksamhet och oro från Internationella atomenergiorganet (IAEA). Attackerna, som enligt uppgift utfördes av drönare, riktades mot anläggningens infrastruktur och väckte farhågor om en eventuell kärnkraftsolycka. Även om inga omedelbara skador på reaktorerna eller utsläpp av radioaktivitet har rapporterats, är situationen fortfarande spänd och IAEA har uppmanat alla berörda parter att undvika åtgärder som kan äventyra säkerheten vid anläggningen.
Natten till måndagen den 8 april 2024 dödade ryska trupper tre personer i regionen Zaporizhzhya i södra Ukraina, enligt inlägg på sociala medier av regionens guvernör, Ivan Federov. Federov sade också att utöver dödsfallen skadades tre personer i Pologivskyi-distriktet i Zaporizhzhia. Rafael Grossi, generaldirektör för Internationella atomenergiorganet, uttryckte allvarlig oro och sade att de ”oansvariga attackerna” mot kärnkraftverket i Zaporizjzja innebar en hög risk för en allvarlig kärnkraftsolycka och underströk vikten av att omedelbart stoppa sådana handlingar.
IAEA uttryckte sin oro över riskerna för en allvarlig kärnkraftsolycka och betonade den avgörande betydelsen av att upprätthålla säkerheten och skyddet av anläggningen. Denna varning följer på en ökning av antalet attacker i regionen, där konflikten har trappats upp. Myndigheten begärde omedelbart tillträde till anläggningen för att kunna bedöma situationen på plats och vidta nödvändiga säkerhetsåtgärder.
Anläggningen i Zaporizhzhia, som spelar en avgörande roll för Ukrainas energiförsörjning, har stått i centrum för säkerhetsfrågorna sedan konflikten inleddes. Dess geografiska läge i ett omtvistat område utsätter det för betydande risker i händelse av en ytterligare upptrappning av fientligheterna. Det internationella samfundet har följt utvecklingen med oro och uppmanat till att undvika alla åtgärder som skulle kunna äventyra säkerheten vid anläggningen och i förlängningen folkhälsan och miljön.
Dessa händelser belyser de faror som kärnkraftsanläggningar i konfliktområden kan utsättas för och väcker frågor om hanteringen av kärnsäkerhet i instabila geopolitiska sammanhang. Medan myndigheterna arbetar för att garantera säkerheten i anläggningen och IAEA fortsätter att övervaka situationen, väntar det internationella samfundet på ytterligare utveckling i hopp om att diplomati kommer att segra för att förhindra en kärnkraftskatastrof.
Anläggningen i Zaporizhzhia, den största i Europa och den nionde största i världen, har sex reaktorer med en kapacitet på 950 MW vardera, vilket ger en total kapacitet på 5 700 MW (eller 5,7 GW nominell termisk effekt). Denna kapacitet räcker för att försörja cirka 4 miljoner hushåll. Som jämförelse kan nämnas att Tjernobylverket i norra Ukraina hade ungefär en tredjedel lägre kapacitet, 3 800 MW. Intressant nog är en megawatt (motsvarande en miljon watt) den mängd energi som behövs för att driva 10 000 100-watts glödlampor.
Zaporizhzhia-reaktorerna, som är utrustade med robusta inneslutningskammare som är konstruerade för att motstå svåra stötar, är en förbättrad sovjetisk version av tryckvattenreaktorn (PWR), som anses vara mycket säkrare än den modell som drabbades av Tjernobylolyckan 1986. Dessa reaktorer använder ett kylsystem där radioaktivt vatten cirkulerar i en krets som är separat från den som överför ånga till turbinerna.
Varje fel i kylsystemet skulle kunna leda till katastrofala följder liknande Fukushima som orsakats av en naturkatastrof. På samma sätt skulle en oavsiktlig bombning av kylbassängerna för de använda bränslestavarna, eller mänskliga misstag – inte osannolikt med tanke på det höga tryck som utövas på personalen som för närvarande vaktas av beväpnade trupper – kunna leda till utbredd radioaktiv kontaminering. Med tanke på Zaporizhzhya-anläggningens enorma kapacitet skulle en kärnkraftsolycka på denna plats kunna få mycket allvarligare konsekvenser än i Tjernobyl och Fukushima.