För- och nackdelar med G7

Den 13-15 juni 2024 höll de politiska ledarna för de sju rikaste länderna i världen, enligt Internationella valutafondens bedömning (Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan och Amerikas förenta stater), plus Europeiska unionen som ”icke uppräknad medlem”, företrädd av Europeiska kommissionens ordförande och Europeiska unionens råds ordförande Ursula von der Leyen respektive Charles Michel, sitt 50:e toppmöte i Borgo Egnazia, Fasano, Apulien (Italien).

Värdföreträdaren för G7-gruppen, Giorgia Meloni, Italiens premiärminister (eller, mer exakt, ordförande för Italiens ministerråd), bjöd också in olika internationella myndigheter från ett antal stater som deltar i detta gemensamma mellanstatliga arbete kring förmodade gemensamma värden, inklusive demokratiska principer, fria samhällen, universella mänskliga rättigheter, sociala framsteg, respekt för multilateralism och rättsstatsprincipen, tillhandahållande av möjligheter, strävan efter delat välstånd, stärkande av internationella regler och normer till förmån för alla samt skydd av internationell fred och säkerhet.

De länder som inte ingick i G7 var Algeriet, Argentina, Brasilien, Indien, Jordanien, Kenya, Mauretanien, Tunisien, Turkiet och Förenade Arabemiraten, och det var tydligt att det fanns anledning att diskutera i vilken utsträckning vissa av dessa länder anslöt sig till de nämnda värderingarna.

Å andra sidan proklameras i kommunikén från toppmötet att man ska upprätthålla den ”fria och öppna regelbaserade internationella ordningen”. Detta kan tolkas som ett ganska tvetydigt åtagande. Vilka är de öppna regler som ligger till grund för en fri internationell ordning? Dessutom stöder G7-ledarna en mer effektiv, inkluderande och rättvis global styrning. Att centralisera makten globalt är farligt, särskilt om centraliseringen syftar till att vara ”mer effektiv”.

Den första mer konkreta frågan som togs upp vid mötet var kriget mellan Ukraina och Ryssland. G7 har beslutat att ställa ett belopp på 50 miljarder USD till president Zelenskijs förfogande, enligt uppgift genom att utnyttja extraordinära intäkter från immobiliserade ryska statliga tillgångar för frihet och återuppbyggnad samt för att avväpna och avveckla Rysslands militärindustriella komplex. Återigen uppstår många frågor här: Det innebär att G7-länderna kommer att ådra sig skulder som garanteras av beslagtagna ryska tillgångar, vars suveränitet har äventyrats för att få finansiering och för att förhandla fram den tillämpliga räntesatsen. Men skyldigheten att återbetala skulden kvarstår, trots garantin.

Å andra sidan verkar det för tidigt att tala om återuppbyggnad i detta skede av den våldsamma konflikten. För det tredje verkar avväpningen av Ryssland vara ett rent önsketänkande. Slutligen är avfinansieringen av Rysslands militärindustriella komplex ett underförstått erkännande av att åtminstone några av G7-länderna fortfarande finansierar det, och att avfinansieringen därför är en nödvändighet.

Den andra punkten på mötets dagordning handlade om det andra pågående kriget, det som utspelar sig i Gaza. G7 stöder ett avtal om omedelbart eldupphör, frisläppande av all gisslan och en tvåstatslösning. Den efterlyser också en betydande och varaktig ökning av det humanitära biståndet. Än en gång finns det en motsägelse i denna sista begäran: varför skulle det humanitära biståndet behöva öka, än mindre avsevärt och varaktigt, om ett eldupphör blir omedelbart?

Eftersom G7 inte bara är ett politiskt utan också ett ekonomiskt forum träffade Meloni ordföranden för African Development Bank Group, Akinwumi A. Adesina, i samband med stats- och regeringschefernas toppmöte. Diskussionen handlade om gemensamma initiativ för att stödja genomförandet av Italiens Mattei-plan för Afrika och Rom-processen om migration och utveckling enligt överenskommelsen vid toppmötet mellan Italien och Afrika som hölls i Rom i början av året.

Planen främjar viktiga ekonomiska och strategiska partnerskap med afrikanska länder och institutioner, och African Development Bank Group är den viktigaste strategiska finansiella partnern för dess genomförande. Dr. Adesina berömde Meloni för hennes ledarskap med Mattei-planen, som utökar tillgången till energi i Afrika, stöder livsmedelssäkerhet, ökar hälso- och sjukvården, ökar kompetensen och jobben för ungdomar och sist men inte minst, hindrar drivkrafterna bakom migration. G7 har bildat en koalition för att bekämpa smuggling av migranter, men inga ytterligare detaljer om detta initiativ har lämnats.

Det italienska finansinstitutet Cassa Depositi e Prestiti (CDP) har uttryckt en vilja att katalysera upp till cirka 820 miljoner USD under en femårsperiod tillsammans med viktiga afrikanska och internationella partners, där CDP och African Development Bank Group vardera föreslår upp till 200 miljoner USD.

Målen för hållbar utveckling (SDG) kom som fjärde prioritet. I samband med detta uppmanades Världsbanken att öka sin utlåning med 70 miljarder USD under de kommande tio åren, och det internationella samfundet uppmanades att ta itu med skuldbördan. Brist på tydlighet återkommer i detta sammanhang: innebär att hantera en skuldbörda att minska den eller är det kanske en eufemism för eftergift? Eftersom jämställdhet är ett av SDG:erna tilldelas kvinnors ”egenmakt” minst 20 miljarder USD under tre år, men G7 specificerar inte med vilka internationella finansinstitut detta kan genomföras.

Det blev inte mycket kött på benen när det gäller klimatförändringar, föroreningar och förlust av biologisk mångfald, förutom en allmän vilja att bevara skogar och hav och att stoppa plastföroreningar.

Artificiell intelligens tilldelas en framtida åtgärdsplan för användning i arbetslivet enligt den internationella uppförandekoden. Meloni hade bjudit in Hans Helighet påven Franciskus att bidra i denna fråga; den argentinske påven blev därmed den förste påven att tala vid ett G7-toppmöte någonsin.

Källa till bilden: Euronews