Förstärkning av det europeiska försvaret

Nya förändringar av EU:s budget på gång

EU-kommissionen har i dag lagt fram ett paket med ändringar av EU:s budget som syftar till att öka investeringarna i försvarssektorn, påskynda genomförandet av ReArm Europe-planen och stärka den ”försvarsberedskap 2030” som beskrivs i vitboken om det europeiska försvaret. Syftet är tvåfaldigt: att förenkla tillgången till finansiering för strategiska projekt och att bättre samordna befintliga resurser (Europeiska försvarsfonden, Horisont Europa, Digitala Europa, sammanhållningspolitiken) för att utveckla, förbättra och förnya försvarskapaciteten i hela unionen.

1. STEP: från civil forskning till försvarssystem

Kärnan i förslagen är att STEP-plattformen (Strategic Technologies for Europe Platform), som hittills har varit inriktad på civil teknik, ska utvidgas till att omfatta de prioriterade försvarstekniker och försvarsprodukter som anges i vitboken. Detta innebär att forsknings- och utvecklingsprojekt som finansieras av Europeiska försvarsfonden (EDF), Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa kommer att kunna få ”STEP-märket”, ett erkännande som underlättar deras tillgång till ytterligare finansieringslinjer och ökar deras synlighet bland offentliga och privata investerare.

Teknisk samordning: den ska identifiera och främja spjutspetsprojekt som är viktiga för unionens säkerhet (AI, robotteknik, avancerade sensorer, lednings- och kontrollsystem).

Finansiell hävstångseffekt: Det kommer att stimulera investeringar på regional och nationell nivå, även genom sammanhållningsfonderna (ERUF och Sammanhållningsfonden), och se till att mindre utvecklade regioner kan delta i utvecklingen av en teknisk och industriell bas för försvaret.

2. Innovation och nystartade företag: EIC öppnar upp för teknik med dubbla användningsområden

Genom förordningen om Horisont Europa kommer det europeiska innovationsrådet (EIC) att utvidgas till att omfatta nystartade företag och små och medelstora företag som arbetar med utveckling av teknik med dubbla användningsområden och militära tillämpningar.

Målet är att främja ett dynamiskt och konkurrenskraftigt ekosystem som kan påskynda forskningen inom artificiell intelligens och cybersäkerhet, stödja produktionen av innovativa lösningar för logistik, förebyggande underhåll och autonoma system samt främja marknadsspridningen av teknik som utvecklats i sammanhang med dubbla användningsområden.

Denna öppenhet utgör en stark signal: den nya teknikens värld är inte längre begränsad till rent civila ändamål, utan blir en avgörande drivkraft för det kollektiva europeiska försvaret.

3. Det digitala Europa och gigafabriker för AI

På samma sätt kommer programmet för ett digitalt Europa att utvidgas till tillämpningar med dubbla användningsområden, med särskild uppmärksamhet på utveckling och förvaltning av gigafabriker för artificiell intelligens. Dessa anläggningar, som är utformade för att producera AI-algoritmer och plattformar i stor skala, kommer att vara avgörande för att säkerställa tillgången till avancerad datorkapacitet på det civila och militära området, främja antagandet av AI-teknik i kritiska tillämpningar (cyberförsvar, operativ simulering, automatiserat underhåll) och utveckla interoperabla lösningar mellan medlemsstaternas väpnade styrkor.

4. Skyddsklausul: flexibilitet i sammanhållningsfonderna

Genom förordningen införs för första gången en skyddsklausul i de viktigaste finansieringsinstrumenten på försvarsområdet, Europeiska försvarsfonden (EUF) och lagen om stöd till produktion av krigsmateriel (ASAP). Tack vare denna bestämmelse kommer medlemsstaterna att på frivillig basis kunna överföra resurser som ursprungligen öronmärkts för regional sammanhållning till ett av de två programmen. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt reagera på produktionskriser för ammunition och försvarsmaterial, att fokusera investeringar på strategisk industriell kapacitet och att utnyttja redan befintliga resurser i stället för att vänta på nya anslag. ASAP förlängs också till och med den 31 december 2026, vilket förlänger det långsiktiga stödet till produktion av ammunition.

5. Militär rörlighet och digital infrastruktur med CEF

Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) får två stora uppgraderingar:

Infrastruktur för militär rörlighet: Förordningen underlättar överföringen av sammanhållningsfonder till järnvägs-, väg- och hamnprojekt som underlättar snabba förflyttningar av väpnade styrkor inom EU.

Digital kapacitet med dubbla användningsområden: CEF:s digitala program kommer att utökas för att finansiera molninfrastruktur, 5G-nät och IoT-plattformar med säkerhets- och tillförlitlighetsfunktioner som är anpassade till både civila och militära behov. Dessa innovationer kommer att stödja de europeiska kommunikationsnätens logistiska motståndskraft och cybersäkerhet.

6. På väg mot Omnibus Defence Simplification Package

Dagens ändringsförslag är en del av en större resa: i juni 2025 kommer kommissionen att lägga fram ett övergripande paket för förenkling av försvaret. Syftet är att ytterligare minska byråkratin, harmonisera upphandlingsreglerna och främja alleuropeiska industrikooperativ för att säkerställa snabbare, effektivare och mer målinriktade investeringar mellan medlemsstaterna.

Genom denna förordning utnyttjar EU befintliga finansieringsinstrument för att bygga upp en verkligt integrerad teknisk och industriell bas för försvaret. Anpassningen mellan STEP, EIC, Horisont Europa, Digitala Europa och Sammanhållningsfonden lovar att stärka EDTIB:s strategiska kapacitet, främja innovation med dubbla användningsområden och säkerställa det europeiska försvarets säkerhet, självständighet och konkurrenskraft. Utmaningen är nu att omsätta dessa avsikter i konkreta projekt som kan bemöta nya globala hot och göra Europa till en trovärdig aktör i det kollektiva försvaret.

Alessandro Fiorentino