Subscribe
Den 16 juni stod Schweiz värd för ett fredstoppmöte på hög nivå med syfte att ta itu med konflikten i Ukraina. Mötet, som hölls på Bürgenstock Hotel, samlade representanter från nästan 100 länder och internationella organisationer, de flesta av dem allierade med Kiev, med en minoritet av alliansfria stater. Trots Schweiz anmärkningsvärda ansträngningar för att främja dialog väcker Rysslands frånvaro allvarliga tvivel om genomförbarheten av ett eventuellt fredsavtal som uppnås vid detta forum.
Schweiz, som är känt för sin historiska neutralitet, står inför en betydande utmaning när det gäller att försöka medla i denna konflikt. Antagandet av sanktioner mot Ryssland har lett till att Moskva ifrågasätter Berns opartiskhet och menar att Bern står på den ”västerländska minoritetens” sida. Schweiz utrikesminister Ignazio Cassis har dock försvarat sitt lands hållning som ”neutral men inte likgiltig” och betonat att Schweiz är villigt att underlätta dialog på högsta politiska nivå.
Den schweiziska regeringen har identifierat tre huvudmål för toppmötet: att tillhandahålla en plattform för dialog om en omfattande, rättvis och varaktig fred; att främja en gemensam förståelse för att uppnå detta mål; och att definiera en färdplan för att engagera båda parter i en framtida fredsprocess. Rysslands frånvaro vid toppmötet gör det dock svårt att uppnå dessa mål. Moskvas vägran att delta har inneburit ett hårt slag mot konferensens ambitioner. Enligt Brian Orend, professor i filosofi vid University of Waterloo, är toppmötet snarare en internationell insats för att stödja Ukraina än en verklig fredsförhandling. Detta återspeglar svårigheten att få Ryssland till förhandlingsbordet utan att kompromissa med de grundläggande principer som Kiev och dess allierade står för.
Trots att mer än 160 delegationer hade bjudits in bekräftade bara drygt hälften sin närvaro. Frånvaron av Ryssland och Kina, två nyckelspelare på den internationella arenan, är särskilt anmärkningsvärd. Kina har upprepade gånger betonat vikten av att alla parter deltar på lika villkor i fredssamtalen. Utan Moskvas närvaro valde Peking att inte delta, vilket Ukraina tolkade som ett försök att bojkotta konferensen. Andra länder, som Pakistan och Brasilien, ifrågasatte nyttan av sin närvaro vid toppmötet, medan Indien valde att endast skicka en symbolisk representant. Inte ens USA:s president Joe Biden deltog personligen, utan delegerade uppgiften till vicepresident Kamala Harris och den nationella säkerhetsrådgivaren Jake Sullivan.
Konflikten i Ukraina har nått ett dödläge, där båda sidor är oförmögna att göra betydande framsteg på fronten. Ukrainas motoffensiv under sommaren har misslyckats med att nå sina mål, och de ryska attackerna i Kharkiv har bara stärkt västvärldens stöd för Kiev. Detta dödläge förstärker uppfattningen att varken Ryssland eller Ukraina är villiga att förhandla förrän en avgörande fördel har uppnåtts. Rysslands ståndpunkt, att insistera på ett erkännande av de ”nya territoriella realiteterna” efter annekteringen av flera ukrainska regioner, är oacceptabel för Kiev. Samtidigt kräver Ukraina ett totalt tillbakadragande av de ryska styrkorna från ockuperade områden, inklusive Krim, som ett icke förhandlingsbart villkor för ett fredsavtal.
Fredsmötet i Schweiz kommer inte att lösa konflikten, men den slutliga deklarationen kommer att fungera som en barometer på den internationella opinionen om kriget i Ukraina. Det internationella samfundet, i synnerhet länder i det globala syd, kommer att hålla ögonen på tecken på enighet eller oenighet bland Ukrainas allierade. Utan Rysslands deltagande och en tydlig vilja till dialog från båda sidor verkar utsikterna till en varaktig fred avlägsna.