Subscribe
EU:s jordbrukssektor kommer att möta både gamla och nya fiender under de kommande sommarmånaderna. Ökande livsmedelsprisinflation, det pågående kriget mellan Ryssland och Ukraina och en strävan efter ”hållbart” jordbruk kommer att fortsätta att utmana sektorns förmåga att upprätthålla sin försörjning och mer allmänt, EU:s livsmedelssuveränitet.
Branschen kommer att ställas inför nya hinder i form av ogynnsamma väderförhållanden och de potentiella effekterna av att Black Sea Grain Initiative (BSGI) upphör. Trots de positiva utsikter som kommissionen uttrycker i sin senaste ”Short-term Outlook for EU agricultural markets in 2023”, får man inte glömma bort de utmaningar som sektorn kommer att fortsätta att stå inför.
Europeiska kommissionens publikation ger en allmän sektorsvis översikt över de senaste trenderna och utsikterna för marknaderna för jordbruks- och livsmedelsprodukter. I juli publicerade den sin analys och sina slutsatser för sektorn under det första kvartalet. När det gäller jordbruksgrödor och specialgrödor drog rapporten slutsatsen att EU:s produktion av spannmål och oljeväxter skulle kunna öka 2023/24, med 5 respektive 8 procent. Dessutom förväntas EU:s export av spannmål öka med 6 procent, medan EU:s import av ukrainska spannmål minskar med 35 procent från de rekordnivåer som nåddes 2022/2023. Den senaste nedgången har till stor del berott på den ökade inhemska produktionen. Sockersektorn upplever rekordpriser, även om den inhemska produktionen är 12 % lägre, medan EU:s konsumtion förblir stabil och importen ökar. Kommissionen förväntar sig dock en minskning av spannmålsskördarna på grund av väderutvecklingen under våren.
Analyser och prognoser för sektorn för animaliska produkter är lite dystrare, särskilt för nötkötts- och mejeriproduktion. Utan att gå närmare in på detta förväntas nötköttsproduktionen minska med 2 procent, även med de nuvarande höga priserna. På samma sätt förväntas EU:s produktion av griskött minska med 5,5 % på grund av en liten avelsbesättning och utbrottet av afrikansk svinpest (ASF). EU:s mjölkleveranser under 2023 kan bli 0,2 procent lägre än förra året eftersom slakten sannolikt kommer att öka under sommaren.
Kommissionen har dock kunnat konstatera vissa positiva tendenser, bland annat en potentiell tillväxt på 2,4 procent för fjäderfäproduktionen. EU:s export av skummjölkspulver, smör och vassleprodukter ökade också med 33%, 11% respektive 5% under årets tre första månader, vilket också kan ha en positiv inverkan på den förväntade exportåterhämtningen. Kommissionen uttryckte i första hand sitt förtroende för sektorn och hävdade att jordbruksindustrin förblir stabil och att tillgången på livsmedel inte hotas i EU.
Sektorn fortsätter dock att stå inför viktiga problem som dämpar de positiva utsikterna och ifrågasätter i vilken utsträckning jordbrukare och konsumenter ser några förbättringar. Å ena sidan förväntas inflationen i euroområdet uppgå till 5,4 procent 2023, där livsmedelsinflationen står för en ökning på 39 procent av livsmedelspriserna i konsumentledet. Dessutom förhindrar den fortsatta konflikten i Ukraina varje sänkning av de insatsvaror och fasta kostnader som jordbrukarna själva tar på sig, och utan något uppenbart slut i sikte pekar det på en dyster framtid när det gäller förbättringar. Jordbrukarna visar sig dock vara ganska motståndskraftiga och anpassningsbara, vilket kan ge visst hopp inför framtiden. Slutligen fortsätter jordbrukssektorn att stå inför en viktig fråga: Europeiska kommissionens ovilja att lätta på kraven i den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) när det gäller miljö och hållbarhet. Kommissionens vägran att tillåta jordbrukare att odla på mark i träda eller buffertzoner, för att nämna några, i namn av att bygga upp ett ”motståndskraftigt jordbruk”, gör att jordbrukarna står handfallna inför den minskade skörden till följd av torkan och ogynnsamma väderförhållanden.
Än värre är att sektorn står inför en ny uppsättning problem som ifrågasätter kommissionens positiva framtidsutsikter. Produktionen inom sektorn hämmas främst av fortsatt ogynnsamma väderförhållanden. Till exempel har de höga temperaturerna i sommar i hög grad påverkat sommargrödor som majs, sojabönor och solrosor. Dessutom kan sektorn ställas inför nya svårigheter i samband med att spannmålsavtalet i Svarta havet faller och dess konsekvenser för de globala livsmedelspriserna. Det är dock alldeles för tidigt att bedöma effekterna, och de positiva tendenser som kommissionen har identifierat inger visst hopp för framtiden. Under alla omständigheter får vi inte förlora de utmaningar som sektorn står inför ur sikte och arbeta för att förse sektorns kritiska aktörer med de nödvändiga verktygen för att möta dem.