Subscribe
Conservative Political Action Conference (CPAC) bekräftar än en gång sin ställning som det främsta evenemanget för den konservativa rörelsen i USA. Konventet, som grundades 1974, samlar politiker, intellektuella och aktivister för att diskutera högerpolitik, med stark betoning på traditionella värderingar och ekonomisk nationalism. På senare år har CPAC blivit en privilegierad plattform för Trump-flygeln inom det republikanska partiet, som bekämpar progressiva ideologier och den så kallade ”cancel culture”.
Bland de framstående internationella gästerna märktes i år Giorgia Meloni, Italiens premiärminister och ledare för Fratelli d’Italia, som deltog via videolänk. Hennes närvaro stärkte kopplingen mellan den italienska och europeiska konservatismen och dess amerikanska motsvarighet.
Melonis tal: Identitet och pragmatism
Meloni inledde sitt anförande med att bekräfta sitt starka försvar av konservativa värderingar och berörde teman som är kära för den amerikanska publiken: familjen, kampen mot cancel-kulturen, motståndet mot en radikal miljöpolitik och socialismens utbredning. Premiärministern betonade att ”friheten måste försvaras med alla medel”, vilket var ett eko av några av de teman som USA:s vicepresident J.D. Vance tog upp vid konferensen i München.
Ett av de mest efterlängtade inslagen i hennes tal handlade om kriget i Ukraina. Meloni bekräftade Italiens stöd för Kiev och talade om en ”rättvis och varaktig fred”, samtidigt som hon undvek en direkt konfrontation med Donald Trump, som de senaste dagarna har intagit en mer tvetydig hållning i frågan. I ett uttalande som väckte många kommentarer sa hon: ”Fred i Ukraina kan bara byggas med allas bidrag, men jag vet att med Trump kommer vi aldrig mer att få se den katastrof som inträffade i Afghanistan för fyra år sedan.”
När det gäller de transatlantiska förbindelserna sände Meloni ett tydligt budskap: ”Våra motståndare hoppas att Trump ska distansera sig från oss européer. Jag känner honom – han är stark och effektiv. Jag slår vad om att vi kommer att visa att de har fel.” Hon erkände också att Europa måste öka sina militärutgifter, ett ämne som ligger Trumpadministrationen varmt om hjärtat.
Frågan om tullar och framtiden för handelsrelationerna
En annan känslig fråga som Meloni tog upp var tullar och risken för en handelskonflikt mellan Europa och USA. ”Vi behöver inte förklara hur sammanlänkade våra ekonomier är och hur de oförutsägbara resultaten av ett handelskrig bara skulle gynna andra stormakter”, varnade premiärministern, med en tydlig hänvisning till Kina.
Melonis tal stärkte bilden av henne som en global konservativ ledare och fångade även de amerikanska politiska observatörernas uppmärksamhet. Hennes närhet till den Trump-orienterade falangen inom det republikanska partiet balanserades av ett pragmatiskt förhållningssätt som syftade till att undvika splittring med europeiska allierade.
Fidanza: ”Vänskap är inte underkastelse”
Carlo Fidanza, chef för Fratelli d’Italias delegation till Europaparlamentet och vice ordförande för de europeiska konservativa, kommenterade premiärministerns deltagande: ”Giorgia Meloni har visat att vänskap inte är underkastelse. Hon har efterlyst västvärldens återuppståndelse och enighet mellan Europa och Amerika. När det gäller Ukraina och tullar visade hon att vi inte bara är verkställare, utan partner med en självständig vision.”
Fidanza försvarade också Meloni mot kritik från vänster: ”Oppositionen hoppades att hon, för att hedra Trump, skulle överge stödet till Ukraina, men de hade fel. Vissa i den europeiska huvudfåran attackerar Trump bara för att han är en ’högerorienterad amerikan’, utan att förstå att den verkliga utmaningen är att upprätthålla en solid bro mellan de två sidorna av Atlanten.”
Reaktioner och kontroverser i Italien
I Italien väckte Melonis deltagande i CPAC blandade reaktioner. Oppositionen, från Elly Schlein till Giuseppe Conte, kritiserade premiärministerns närvaro på det konservativa konventet och anklagade henne för att vara ”en vasall till USA”. Nicola Fratoianni krävde till och med att hennes tal skulle ställas in, medan Angelo Bonelli beskrev det som ”högerpropaganda”.
Carlo Calenda intog en mer nyanserad hållning och erkände Melonis konsekventa stöd för Ukraina, samtidigt som han fortsatte att reservera sig mot hennes överdrivna närhet till Trumps republikaner. ”Melonis ord om Ukraina var tydliga och beslutsamma i ett mycket svårt sammanhang. Hon förtjänar beröm för det”, sade Aziones ledare.
Å andra sidan försvarade center-högern premiärministerns beslut. Tommaso Foti, minister för Europafrågor, upprepade detta: ”En allians med USA innebär inte underkastelse; utrikespolitik kräver pragmatism.”
CPAC är fortfarande ett strategiskt evenemang för internationell konservativ politik, och Giorgia Meloni tog tillfället i akt att stärka sin roll som global ledare. Hennes tal balanserade ideologisk identitet med diplomatisk pragmatism och sände ett tydligt budskap: Italien vill fortsätta att vara en bro mellan Europa och USA utan att underordna sig någon. Inför EU-valet kan Melonis ingripande få återverkningar inte bara på de transatlantiska förbindelserna utan också på den interna politiska balansen inom EU.