Huvudfrågor för oktober månads möte i Europeiska rådet

Den 26 och 27 oktober hålls Europeiska rådets möte och eurotoppmötet.

Mötet kommer säkert inte att bli lätt, mer än någonsin, och deltagarna kommer att behöva ta itu med frågor som alla är prioriterade och som kräver ett seriöst och gemensamt svar.

Mot bakgrund av den senaste tidens händelser, som har rubbat hela den internationella ordningen, uppmanas Europeiska unionen att reagera och anta sin egen ståndpunkt på den geopolitiska scenen.

I dag, mer än någonsin, är dess bidrag avgörande i sökandet efter en ny stabilitet och en varaktig fred, så att konflikter som de i Ukraina och i Mellanöstern inte återkommer, och inte återkommer med den fruktansvärda intensitet som vi bevittnar.

Utkastet till slutsatser offentliggjordes den 22 oktober och diskuterades av EU:s allmänna råd den 24 oktober.

Innan debatten inleddes skickade rådets ordförande Charles Michel ett brev till rådets medlemmar. Den text som skickades och publicerades lyder: ”Vårt möte äger rum i en tid av stor global instabilitet och osäkerhet”, vilket bevisar att detta är en lika komplex tid som någonsin för även de högsta institutionerna att leva och hantera.

I sitt brev räknar Charles Michel upp ämnena på dagordningen: situationen i Mellanöstern, kriget i Ukraina, halvtidsöversynen av EU:s långtidsbudget, EU:s ekonomiska konkurrenskraft, migration och yttre förbindelser (särskilt situationen i Sahel och på Balkan).

Mellanöstern

Ordförande Michel sade: ”Situationen i Mellanöstern är en tragedi”. Och sedan sade han: ”Jag förväntar mig att vi vid vårt möte upprepar vårt starka fördömande av Hamas brutala och urskillningslösa terroristattacker mot Israel och att vi erkänner Israels rätt att försvara sig i enlighet med internationell rätt och humanitär rätt. Vi måste diskutera hur vi, som en brådskande fråga, ska kunna garantera ett effektivt tillhandahållande av humanitärt bistånd och tillgång till de mest grundläggande behoven. Vi måste också arbeta med våra partner i en enad och sammanhängande front för att undvika en farlig regional upptrappning av konflikten.

När det gäller konflikten mellan Israel och Hamas hade EU-rådet redan den 15 oktober gjort ett uttalande om situationen i Mellanöstern. Vid detta tillfälle enades rådets medlemmar om att otvetydigt fördöma terroristorganisationen Hamas, om behovet av att vidta åtgärder för att säkerställa alla former av humanitärt bistånd till Gazaremsan och krävde att Hamas omedelbart skulle frige gisslan. Med andra ord, en tydlig ståndpunkt till förmån för staten Israel att försvara sig och motverka alla terroristhandlingar och alla handlingar som bryter mot reglerna i internationell rätt.

Det var i denna anda som ordförande Charles Michel sammankallade Europeiska rådet till ett extra möte den 17 oktober för att bedöma situationen i Mellanöstern.

Vid Europeiska rådets möte den 26-27 oktober kommer EU:s ledare att ha möjlighet att fortsätta diskussionerna om den allvarliga situation som de berörda befolkningarna befinner sig i. Bland de viktigaste prioriteringarna finns ett effektivt och snabbt tillhandahållande av humanitärt bistånd till de mest behövande, och hur man kan samarbeta med partner för att undvika en farlig regional upptrappning av konflikten.

Ukraina

En annan viktig fråga är krisen i Ukraina, som trots de fruktansvärda händelserna i Mellanöstern måste övervakas ordentligt och kontinuerligt av europeiska myndigheter och institutioner.

Det kommer att vara viktigt att diskutera det ekonomiska, militära och humanitära stöd som skall erbjudas så länge som det ukrainska folket behöver det. Rådet avser också att diskutera möjligheten att enas om ett åttonde paket med militärt bistånd till Ukraina, vilket för närvarande blockeras av Ungerns veto.

EU står fast vid sitt engagemang för Ukraina och dess folk och kommer att fortsätta att ge starkt stöd så länge det behövs.

EU:s närhet till den ukrainska frågan har varit tydlig från början, så till den grad att Ukraina i juni 2022 beviljades status som EU-kandidat, med ett löfte om att hjälpa till att återuppbygga landet när konflikten är över.

Den senaste åtgärden till stöd för det ukrainska folket var utrikesrådet den 23 oktober 2023, där man diskuterade hur man bäst kan tillgodose Ukrainas mest akuta behov, bland annat genom ökat luftförsvar och ammunition. Därefter diskuterade ministrarna konkreta förslag för landets framtida försvar och säkerhet, som också bör bedrivas genom ett så strukturellt och robust fredskoncept som möjligt, vid sidan av FN.

Hittills har EU:s bistånd uppgått till 82 miljarder euro.

Europeisk ekonomi

På den ekonomiska fronten ser EU:s ledare över framstegen och diskuterar de åtgärder som måste vidtas för att skapa en robust ekonomi som kan tillgodose framtida behov. Målet är alltid att bygga ett gemensamt ekonomiskt system som är starkare och mer motståndskraftigt för framtiden.

Det är därför nödvändigt att diskutera industripolitik, den inre marknaden och de sätt på vilka vi kan uppnå energioberoende, inklusive en mer hållbar väg, inte bara för miljön utan också för samhället som helhet.

Migration

En annan fråga som har fångat EU-ledarnas uppmärksamhet under de senaste åren är migrationskrisen. Men trots de många politiska åtgärder som genomförts på detta område är det först under det senaste året som det har skett en kursändring, utan tvekan också orsakad av det nu ohållbara migrationstrycket, som gör att det inte längre är möjligt att hantera denna kris enbart genom omfördelning inom EU:s gränser.

Vid sitt möte den 26-27 oktober har rådet för avsikt att fortsätta den debatt som inleddes vid det senaste toppmötet i Granada.

Det är viktigt att erinra om alla framsteg som gjorts på detta område, särskilt EU:s handlingsplan för centrala Medelhavsområdet, som lades fram av Europeiska kommissionen den 21 november 2022, handlingsplanen för västra Balkanrutten, som lades fram den 5 december 2022, EU:s handlingsplan för västra Medelhavsområdet och migrationsrutterna över Atlanten, som lades fram den 6 juni 2023, och EU:s handlingsplan för östra Medelhavsområdet, som lades fram den 18 oktober 2023.

Samförståndsavtalet om ett strategiskt och övergripande partnerskap mellan Europeiska unionen och Tunisien, som undertecknades den 16 juli 2023, och den tiopunktsplan som president Ursula von der Leyen lade fram under sitt besök på ön Lampedusa den 17 september 2023 är också av avgörande betydelse.

Rådets möte i oktober kommer därför att vara ett unikt tillfälle att fastställa de sista punkterna i planen för att utrota olaglig invandring, samtidigt som man fortsätter att införa allt fler konkreta och effektiva brottsbekämpande åtgärder som kan försvara EU:s yttre gränser och därmed säkerheten och ordningen inom medlemsstaternas territorier.

EU:s yttre förbindelser

Slutligen kan man inte bortse från den svåra situationen i Sahel och på Balkan.

Det finns en tydlig oro över säkerhetsläget i norra Kosovo. Redan i september uppmanades Kosovo och Serbien att minska spänningarna så snart som möjligt för att undvika allvarliga konsekvenser, eftersom en normalisering av förbindelserna är ett grundläggande villkor för båda sidors europeiska väg, som för närvarande riskerar att förlora de viktiga framsteg som de har gjort hittills.

När det slutligen gäller Sahel, som är politiskt mycket instabilt, avser Europeiska rådet att arbeta för att säkerställa stabiliteten i hela regionen, vilket också är avgörande för stabiliteten och säkerheten i resten av den nuvarande geopolitiska arkitekturen.

Slutligen är det viktigt att upprepa fördömandet av den senaste tidens terroristattacker i Frankrike och Belgien och att bekräfta att Europeiska unionen är enad och orubblig i kampen mot terrorism, hat och våldsam extremism av alla slag.