I det senaste EU-rådet diskuterades olika frågor med en gemensam nämnare: säkerhet

EU-nämnden ägde rum den 29 och 30 juni. Vid detta tillfälle träffades de 27 europeiska ledarna och diskuterade för att nå slutsatser om flera viktiga frågor.

Slutsatserna rörde främst: Ukraina, ekonomi, säkerhet och försvar, Kina, yttre förbindelser och östra Medelhavsområdet.

När det gäller Ukraina upprepade rådet sitt starka fördömande av kriget till följd av den ryska aggressionen och bekräftade att det kommer att stödja Ukraina så länge det behövs på alla möjliga sätt genom att tillhandahålla finansiellt, ekonomiskt, humanitärt, militärt och diplomatiskt bistånd.

EU-rådet enades särskilt om att lägga till 3,5 miljarder euro till den europeiska fredsfaciliteten, som den 20den I juni framhöll kommissionen behovet av en översyn av EU:s budget för att inrätta en ny Ukrainafacilitet med en fond på 50 miljarder euro. EU:s mål är fortfarande att fortsätta kämpa för att säkerställa Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet.

När det gäller den ekonomiska frågan betonade Europeiska rådet behovet av att stärka den europeiska ekonomiska motståndskraften och säkerheten, samtidigt som man försvarar unionens intressen och bevarar en öppen ekonomisk modell.

Man tog också upp frågan om säkerhet och försvar. Vikten av att göra denna sektor mer innovativ, konkurrenskraftig och motståndskraftig upprepades. Dessutom bekräftades det att vi måste börja tänka på en långsiktig strategi som kan ge ett bättre försvar för Europeiska unionen. I synnerhet bekräftades viljan att stärka den så kallade EDIRPA (European defence industry reinforcement through common procurement act), och arbetet med alla handlingslinjer för gemensam leverans och upphandling av ammunition och missiler, i synnerhet med ASAP (Act in Support of Ammunition Production), bör föras framåt. Även frågan om cyberförsvar togs upp. Europeiska rådet uppskattade arbetet med EU:s politik för cyberförsvar och cybersäkerhet, i syfte att stärka förmågan att förebygga och avskräcka från cyberattacker och att reagera effektivt på dem.

Förbindelserna med Kina är en fråga som ECR-partiet har talat om under de senaste veckorna och betonat behovet av att upphäva mycket av den omlokalisering som redan har ägt rum och att stoppa alla planer på ytterligare omlokaliseringar. Europeiska rådet diskuterade också denna fråga i sina slutsatser och bekräftade att EU och Kina är viktiga ekonomiska partner och handelspartner för varandra. Det bekräftades på nytt att förbindelserna mellan dessa två aktörer bör bygga på principerna om respekt för nationell ordning, balans och ömsesidighet, eftersom EU och Kina samtidigt är systempartners, konkurrenter och rivaler.

Ett annat centralt inslag i förbindelserna med Kina är respekten för de mänskliga rättigheterna. I denna fråga upprepade Europeiska rådet att den kinesiska makten, som ständig medlem av FN:s säkerhetsråd, har ett särskilt ansvar för att försvara den regelbaserade internationella ordningen. Av denna anledning uppmanade Europeiska rådet Kina att utöva påtryckningar på Ryssland för att få slut på aggressionskriget och dra tillbaka sina trupper från Ukraina omedelbart, fullständigt och villkorslöst.

Dessutom bekräftade EU sitt åtagande att främja respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Med detta i åtanke välkomnade rådet återupptagandet av dialogen om mänskliga rättigheter med Kina. Man upprepade dock vissa farhågor, särskilt när det gäller tvångsarbete, minoriteter, situationen i Tibet och uppfyllandet av Kinas tidigare åtaganden i fråga om Hongkong.

I slutsatserna från Europeiska rådet ägnades ett viktigt kapitel åt yttre förbindelser. Man diskuterade vikten av att gemensamt ta itu med globala klimat- och miljökriser, växande ojämlikheter, de möjligheter som den digitala omvandlingen erbjuder och behovet av att diversifiera leveranskedjorna, samt aldrig tidigare skådade hot mot den globala säkerheten och den regelbaserade ordningen.

I detta perspektiv var migrationsfrågan central. Rådet diskuterade särskilt invandringspakten, som främjar omfördelning av asylsökande migranter mellan EU-länderna och föreskriver ett ekonomiskt bidrag på 20 000 euro per migrant från de länder som vägrar en sådan omfördelning på sitt territorium. Invandring är en faktor som kan hota medlemsländernas sociala trygghet, och det är därför nödvändigt att hantera den kollektivt och omfördela kostnaderna och ansvaret, som hittills har legat på de länder som är mest utsatta för ankomsten av migrationsströmmar. Trots att Polen och Ungern inte delade med sig har ett viktigt steg tagits, eftersom invandring nu inte längre anses vara ett problem för enskilda nationalstater, utan en gemensam fråga som måste hanteras på EU-nivå.

Europeiska rådet ägnade också särskild uppmärksamhet åt förbindelserna med Medelhavsländerna. I detta sammanhang betraktas det som görs i Tunisien, efter uppdraget med Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Layen, den italienska premiärministern Giorgia Meloni och den nederländska premiärministern Mark Rutte, som en verklig modell som kan användas som exempel. Målet är att uppnå ett ömsesidigt fördelaktigt övergripande partnerskap med Tunisien, baserat på pelarna ekonomisk utveckling, investeringar och handel, övergång till grön energi, migration och direkta personkontakter, och stöder återupptagandet av den politiska dialogen inom ramen för associeringsavtalet mellan EU och Tunisien. Det är avgörande att detta uppnås inte bara i Tunisien, utan att vi arbetar för att stärka och utveckla strategiska partnerskap mellan EU och alla andra partner i regionen.
I detta perspektiv är EU-rådets vilja att stärka Afrikanska unionens närvaro i internationella forum, särskilt G20, också avgörande.

De europeiska ledarna fördömde också händelserna i Kosovo. De uppmanade till en omedelbar nedtrappning av situationen. Fortsatta spänningar skulle bara kunna få en negativ inverkan på hela området, som historiskt sett har lidit av interna konflikter och spänningar. Det är därför viktigt att fortsätta den dialog som EU underlättar under ledning av den höga representanten och att snabbt genomföra avtalet om vägen mot en normalisering av landet.

Slutligen diskuterades även situationen i östra Medelhavsområdet. På grundval av tidigare slutsatser bekräftade Europeiska rådet sitt engagemang för en övergripande lösning av Cypernfrågan inomramen för FN, i enlighet med relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd och i linje med de principer somEU bygger på och gemenskapens regelverk. EU uppmanar till ett snabbt återupptagande av förhandlingarna och är redo att spela en aktiv roll till stöd för alla stadier i den FN-ledda processen, med alla lämpliga medel till sitt förfogande.

När det gäller förbindelserna mellan EU och Turkiet bekräftade rådet sin vilja att identifiera de lämpligaste instrumenten och alternativen för att gå vidare med en strategisk och framåtblickande dialog med Ankara.

Utöver detta behandlades även frågan om artificiell intelligens. EU-rådet betonade särskilt vikten av att förstå möjligheterna med AI och, framför allt, att bedöma de risker som är förknippade med AI och hantera dem på lämpligt sätt redan nu. Det är därför centralt att reglera ämnet, för att ha en gemensam lagstiftning som kan begränsa eventuella negativa konsekvenser som kan undergräva vårt samhälle.

I den sista delen av slutsatserna erkände Europeiska rådet vikten av att stärka resiliensen på strategiska områden för att begränsa de allvarligaste konsekvenserna av naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människor, varav många förvärras av klimatförändringarna och det föränderliga säkerhetslandskapet i Europa och resten av världen.

Vid Europeiska rådets möte den 29 och 30 juni diskuterades många olika frågor, men de förenas alla av en gemensam nämnare: säkerhet.
Faktum är att säkerhet inte bara har att göra med geopolitiska eller militära frågor, utan också har komponenter som rör ekonomi, miljö och samhälle. Europeiska unionen skapades för att garantera säkerheten för sina medlemmar, även om detta ofta har glömts bort under de senaste åren. Vid det senaste mötet i rådet togs ett första steg för att påminna oss om att det finns vissa utmaningar som inget medlemsland kan hantera på egen hand, utan som kräver en gemensam insats. Förhoppningen är att detta första steg bara kan vara början på skapandet av en ny europeisk union, mer enad och mer inriktad på säkerhet och försvar av sina yttre gränser.