Subscribe
Den bomb som Israel har släppt de senaste dagarna är politiskt mycket explosiv, särskilt när det gäller den fortsatta konflikten i Mellanöstern mellan Israel och Palestina. Huvudpersonen i affären är Unrwa, det FN-organ som bistår palestinska flyktingar, de enda som åtnjuter ”specialbehandling”: Unrwa är faktiskt det enda organ som är fristående från UNHCR, det organ som just har till uppgift att bistå andra flyktingar runt om i världen. Den israeliska anklagelsen skulle vara att Unrwa inte är en garant för politisk neutralitet, eftersom det har medlemmar som inte bara är ideologiskt pro-palestinska, utan till och med pro-Hamas-terrorister, som gick så långt som att berömma och samarbeta med dem under attacken den 7 oktober.
Föreläsare som glorifierar väpnad kamp
En förödande anklagelse som, om den bekräftas, skulle göra hela FN:s struktur och dess deklarerade neutralitet pinsam och allvarligt ifrågasatt. I den rapport som publicerades i januari av den israeliska militära radiostationen Galei Tzahal, baserad på utredningar av Shin Bet, Israels interna säkerhetstjänst, hävdas att under attacken den 7 oktober deltog en del av UNRWA:s personal i attackerna, samarbetade i terroristaktiviteter och upprättade förbindelser mellan skolor i Gazaremsan och Hamas militära korridorer, som fungerade som lager för ”stridsutrustning och utbildningstexter som förhärligar väpnad kamp”. Enligt Israel ska dessutom flera av FN-organets lärare ha firat terrorattacken den 7 oktober på Telegram och kallat Hamasmedlemmar för ”hjältar”. Dessa rapporter bekräftades av det israeliska försvarsministeriet, som tillhandahöll ytterligare bevis och mer exakta siffror om Unrwas påstådda samröre med terroristorganisationer: 485 av byråns anställda är medlemmar av Hamas militära gren, medan 1.450 är medlemmar av Hamas och Islamiska Jihad. Mer än 6.000 är därför medlemmar i Hamas-relaterade organisationer. Slutligen är 12 av de anställda inblandade i attackerna den 7 oktober, varav sju är lärare. Det israeliska påståendet stöds av det faktum att Unrwa inte erkänner Hamas som en terroristorganisation och därför inte utesluter sina medlemmar från medlemskap i någon av organisationerna.
Unrwas tillväxt genom åren
Unrwa, som idag tar hand om palestinska flyktingar inte bara i Gaza utan även i Jordanien, Syrien, Libanon och på Västbanken, har expanderat kraftigt de senaste åren, både vad gäller medlemsantal och finansiering. År 2023 hade antalet anställda ökat till cirka 30.000. Detta är ett mycket högre antal än UNHCR:s 18.000 anställda, särskilt när man beaktar förhållandet till de olika befolkningar som de stöder: UNRWA betjänar cirka 5,9 miljoner människor, UNHCR 59 miljoner. Dessutom får Unrwas personal löner som ligger långt över det palestinska genomsnittet: cirka 1 100 USD i månaden jämfört med 260 USD för den genomsnittliga Gazaborna. När det gäller investeringar har de medel som tilldelats byrån gradvis ökat under åren: 2012 nådde de inte upp till 1 miljard dollar. År 2017 överskreds tröskeln med 1,3 miljarder USD för att slutligen nå 1,63 miljarder USD år 2023. Palestinierna klagar också på att flyktingstatus beviljas alltför lättvindigt.
FN-finansierad pro-Hamas-propaganda.
FN:s reaktion var snabb: den internationella organisationen bad en byrå under ledning av Catherine Colonna, fram till för några månader sedan Frankrikes utrikesminister, att utreda ärendet. I studien medgavs att Unrwa stod inför ”ihållande problem med politisk neutralitet”, men att byrån förblev ”en humanitär livlina”. Sedan kom åtalet mot Israel, som påstods ha misslyckats med att lägga fram tillräckliga bevis för ideologisk partiskhet i sin utredning. Det är dock inte bara så att FN:s utredning fortfarande pågår, utan det måste också erkännas att Israel har lyckats få fram namn, dokument och bilder som bevisar att byråns personal står Hamas-terrorister nära. De uppgifter som nämns ovan visar dessutom att det bakom UNRWA finns ett helt ekonomiskt system som håller en stor del av samhället i Gaza vid liv. Det är ett slags affärsverksamhet som terroristerna indirekt kan dra nytta av. Det viktigaste, men också det mest riskabla, skulle vara att utbilda nya palestinska generationer i gerillakrigföring.